-
Den där Putte
Livet rullar på samtidigt som vår granne Putte håller på att invadera ett land han fått för sig att han har rätt till. Vad är det med män och deras egon? Allt skulle vara så mycket enklare om Putte bara hade bestämt sig för att gå i terapi för mångamånga år sedan. Då skulle vi inte vara var vi är nu. Putte och Puttes alla issues. Fy fan. Kan man ha en sämre granne? Jag tror faktiskt inte det.
Så har vi levt den senaste tiden. Läst rubriker, förfärats, googlat, diskuterat och försökt förstå. Men förstår det gör man inte hur man än vänder på det. Men vi fortsätter leva våra liv och vi hoppas att allt snart bara var ett dumt skämt. Att Putte snart inser att vi alla behöver lite peace and quiet efter två års pandemi, inte ett till världskrig. Att han skickar ett DM till Ukraina och ber och ursäkt och säger:
– Men asså sorry guys, vet inte vad som for i mig.
Önska kan man ju.
För mig går allt jävligt i världen under huden på en helt ny nivå efter det att jag fick barn. Jag känner med människor på ett helt annat sätt. Jag lägger andras ångest och rädslor på mina axlar och jag oroar mig för framtiden. Jag gråter när jag läser hemskheter, jag har helt slutat lyssna på Truecrime-poddar och jag undviker filmer och serier där barn far illa. Före jag blev mamma kunde jag se Handmaidstale utan större problem. Numera är bara tanken på den serien kvävande. Allt går under huden, och allt fastnar.
Så ja, Puttes oförlåtliga agerande mot den Ukrainska befolkningen. Den känns.
Och jag hoppas och hoppas att allting löser sig och att Putte och hans vänner börjar pussla eller något annat som inte sabbar världen. -
Kväll på stan
I lördags lämnade jag man och barn hemma och drog ut på stan tillsammans med ett gäng kompisar.
Att göra en helkväll är något som inte är så vanligt i mitt liv numera, i och för sig kanske inte så vanligt i någon annans liv heller (restriktioner). Men att, herregud vad det var roligt att dricka massa vin i så roligt sällskap en hel kväll och en halv natt. Behövde VERKLIGEN få göra det här. Extra bra med OS-final i Hockey också dagen efter så att ens man med glädje fortsatte ta hand om barnen tidigt på morgonen medan man själv snoozade vidare. Tack Finlands hockeylag och Niki för den lyxen.
Tog sådär 100 bilder under den här kvällen men majoriteten är konstigt nog suddiga. Hmmm…
Men här kommer några!
Kvällen inleddes med fördrink och snacks hemma hos Sandis i Rödbergen. Hej Sonja, Fanny, Sandis och Linn. SÅ glada över att få ha de här tjejerna i mitt liv. Så glad, så glad.


Kvällen fortsatte på Shinobi på albertsgatan (föredetta Rivoli, Rivoletto) och vi beställde in en av varje rätt. Vår fantastiska servitris Nicole (som pratade svenska) fixade så att det fanns fem av varje bit på varje tallrik. Rätterna avlöste varandra och allt var SÅ gott. Inledde även rosésäsongen (HURRA) och drack massa rosé till. Rekommenderar Shinobi varmt. Otroligt prisvärt och hejdundrandes gott. Extra plus för den fantastiska servicen. Något som man ärligt talat inte är jättebortskämd med i Helsingfors.

Efter middagen fortsatte vi med att dricka rosé och umgås på den andra sidan av restaurangen, nämligen gamla Rivoli. Jag har faktiskt aldrig varit på Rivoli vilket i sig är lite konstigt med tanke på att jag har jobbat några dörrar bort under två år. Dessutom var Rivoli Nikis pappas favoritrestaurang och här har Nikis familj varit många gånger genom åren. Nikis pappas begravningsmottagning var också här. Så det kändes ändå fint att äntligen få se den här lokalen. Även i ett nytt format.

Sen kickade restriktionerna in och vi fortsatte hem till Sonja och hunden Börje på efterfest.

Drack ännu mer vin och spelade spel. Hurra så kul med en kväll som aldrig tar slut.

Också väldigt roligt att få vara salongsberusad.

Till slut var det ändå dags att åka hem. Gick sådär för mig. Uber bara förlängde och förlängde tiden. Till slut blev det en gammal klassisk taxi som tog mig hem och tur var väl det. Orka vänta på en gata i 45 min.
Men hej. SÅ otroligt roligt att få ha en riktig festkväll med favoriter. Kommer att leva på den här kvällen länge.
-
Livets bästa drinksnacks

Ska du ha gäster ikväll men har inte en aning om vad du ska bjuda på till fördrinken? Då mina damer och herrar (antagligen mest damer här) ska jag presentera er för livets bästa dipp. Min svägerska bjöd på den här för några år sedan och sedan dess har den blivit ett stående inslag i vårt liv. Skaparen till denna lilla minirätt är varken jag eller min svägerska, utan det är den finlandssvenska kokboksförfattaren Louise Mérus som ligger bakom denna pärla. Så all cred till Louise.
Vi brukar använda den här som snacks till fördrinken och ibland skiter vi i förrätt och serverar bara den här. Perfekt att ha på köksön där alla hänger samtidigt som man lagar resten av maten. Nam.
Det blir en ganska stor sats så satsa på en ordentlig skål (helst i glas).RECEPT:
Pesto:
2 krukor färsk koriander
80g cashewnötter
1 stor vitlöksklyfta
1/2 färsk chili
1 dl ryps eller solrosolja
1-2 msk citronsaft
Ca 50g riven parmesanost
Salt, PepparTillbehör:
Sweetchilisås
Naturell Färskost (brukar ta en burk philadelfia)
Nachochips
GÖR SÅ HÄR:
Rosta cashewnötterna i en torr stekpanna, ställ åt sidan och låt svalna. Grovhacka chili och vitlök och riv parmesanosten. Mixa koriander, vitlök och chili ordentligt i en matberedare. Tillsätt nötterna och mixa lite till. Häll i oljan i en tunn stråle. Ibland kan det behövas lite mer olja. Känn dig fram. Till sist lägger du i deen rivna osten opch smaka sen av med salt, peppar och citronsaft.
Lägg sen peston i botten av en glasburk, sen färskosten och till sist på toppen sweetchilisåsen. Klart!
Louie brukar göra pitabrödschips till det här, men jag och Hanna är alltid lite latare och kör på vanliga nachochips. Går bra det med.
Ha en fin fördrink.