L I N E R I E T

Hej. Jag läste någonstans att bloggen är på väg tillbaka. Att den här typen av slow content är något som den lite yngre generationen tycker är lite retro. Kul tänkte jag, en av de få som har kvar sin blogg. Fick faktiskt ett mail av Blogger häromdagen om några uppdateringar som de går igenom, Visste inte att Blogger fanns kvar? DÄR SER MAN.

Tänker att innehållsmässigt lär bloggen förändras. Numera skriver man mycket med AI och även jag. Men inte här. Jag tänker att idén med bloggen är att upprätthålla konsten att kunna skriva. Och att det inte behöver vara perfekt. Men AI försvinner ofast nyanser, vi ska lära oss något hela hela tiden. Jag har t.ex. börjat experimentera med min egen Instagram, bytt språk till engelska (cringe, jag vet) och börjat göra trial reels. En form av video som inga av ens egna följare ser, utan den testas mot en publik som inte följer en. Mina lärdomar därifrån är att innehåll med åsikter, lärdomar eller takes är det som skapar tittare.

En blogg bör få vara motsatsen. Kanske är också hela idén med den här bloggen att bara få vara. Man hittar inte ens hit om man inte redan vet vad man ska söka efter. Att här behöver det inte vara så genomtänkt, ingen strategi, inga clickbaits, bara och endast lust.

På tal om lust. Jag har jobbat vidare under oktober med mitt eget lilla varumärke som jag lanserade i början av oktober. Har byggt en Shopify, skapat en produkt jag älskar, lanserat och gjort en del försäljning. Säg hej till Linnais.

Tanken är att skapa den perfekta presenten och din go-to-servett i ditt hem. Kvalitet med personlig brodering.
Jag läste att vi människor har slutat bjuda över människor på middag i samma utsträckning som förut. Jag har alltid varit ett stort fan av att hosta, att laga middag, att välkomna med drinks. Jag tar konsten att hosta högst seriöst och blir ledsen över att höra att färre sysslar med just det. Bjuda till. Kanske det finns en poäng i att vi gör en större sak av det än vad det behöver vara.

Det behöver inte vara en trerättersmiddag med finvin för att det ska vara trevligt. Pizza och boxvin är faktiskt också en trevlig aktivitet. Eller äppelpaj och kaffe. Jag tror bara att vi behöver hitta vägar som funkar för oss när vi bjuder in. Vi ska bara inte sluta att bjuda in. Kanske mina servetter kan ge guldkanten i din middag oavsett vad den består av.

Det är fredag här och vi har faktiskt inga middagsgäster på kommande. Kanske måste jag ändra på det.

Hej kära ni.

Sommaren är över. Valet i Sverige är över. Livet pågår.

Jag är tillbaka i arbetslivet. Ja, alltså inget vanligt arbetsliv utan mitt arbetsliv på mitt eget företag. Idag har jag dessutom flytt till Oodi för att få lite variation av miljö. Oodi är Finlands hundraårsgåva till sig själv och är ett stort bibliotek i centrum i form av en arkitektonisk pärla. Påminnelse om att jag från och med nu ska hänga här oftare. En salig blandning av studenter, sådana som jag, pensionärer och turister. Allt i ett. Men det finns i alla fall folk och det behöver jag absolut få in mer av i min arbetsvardag.

Det är väl en av de största skillnaderna (på gott och ont) som egenföretagare att man emellanåt är jävligt ensam. Ensam med ansvaret, ensam med ekonomin, ensam med kunderna, ensam med sin stategi. Ja, ensam på alla möjliga håll. Jag har varit företagare i över två år nu och det här har utan tvekan varit mitt kämpigaste år hitills. Utan familj och vänner hade jag förmodligen gett upp för länge sen. Det är så lätt att vara företagare i en bra ekonomi, inte lika lätt i en dålig.

Men jag kör på.

Med det sagt så bygger jag just nu upp en liten e-handel. En egen sådan som lanseras 1oktober. Kanske något av det roligaste jag jobbat med på länge. Även om jag hade en väldigt naiv inställning till det från början. Tänkte att det går väl fort att skapa produkt, bygga infrastrukturen, bygga webbshop, socials, what not. Nej. Fort går det inte. Hej skatter, EU:s paketeringsregler, postavtal, moms per land, förpackningar, hållbarhet, rätta material, rätta partners, innehåll, bilder, rätta fonter.

Men vet ni. Jag tror det blir bra. Det ÄR en bra produkt som jag tror på. Vill man hänga på kan man signa upp sig här och följa här.

Hur som helst. I helgen var vi på bröllop. Min kära vän Linn gifte sig med en annan kär väns lillebror. Hej svenskfinland. Nej men det var fint att få fira kärlek, att få checka in på hotell (alltid lika glad när man har gratisnätter kvar på Hotels.com) och få dansa loss på småtimmarna.

Inte helt tokigt att få vakna lite småbakis och hoppa i havet och därefter in i en pool.

Förutom bröllop hann jag även ta en sväng till Österrike här i september. Min syster hade köpt en ny lägenhet och flyttat och jag och min bror flög ner för att hjälpa henne att packa upp och komma i ordning. Hann även med min favorit-Wien-syssla, Vinkullarna.

Ni som läst den här bloggen har säkert sett bilder från mig Vinpimplandes bland Österrikiska vingårdar tidigare. Men det är magiskt. Åk dit om ni kan. Man kan åka till Österrike utan att vara flytthjälp.

Det var det. Nu ska jag återgå till att få en kod i produktsidan på min shopify att även dyka upp i kassan.

Hejsvejs från kodarn.