• Random

    Bra nyheter och en besvikelse

    Idag är det min första officiella föräldralediga dag och semestern är över. Tänka sig. Björnen har varit tillbaka på dagis den här veckan efter förra veckans sjukdom. Jag själv har klämt in en reklamfilmsinspelning innan jag fick jobbförbud och en lunch med Ylva. Har säkert nämt det här tidigare att jag gör voiceovers för finska företags svenska reklamfilmer (exempel på vad jag gjort tidigare). Gjorde även en inspelning för några veckor sedan och i måndags ytterligare en för en stor matproducent. Kul.

    Annat trevligt som hänt är att min man blev erbjuden ett nytt jobb. Något jag nu får prata om eftersom alla kontrakt är påskrivna och han har sagt upp sig. Så glad för hans skull. Det enda tråkiga med det hela är att det här är slutet för mina två års gratisåkande på elskoter. Får börja betala som alla andra. Men med tanke på att jag ändå lär rulla väldigt mycket vagn framöver är det kanske ingen jättekatastrof för min del. Niki slutar i alla fall vid midsommar och börjar på sitt nya i augusti. Ser fram emot att ha en helt jobbledig man i över en månad.

    På tråkighetsfronten då? Nästa vecka slutar Björnen dagis (inte tråkigt  i sig såklart). Hade tänkt att han slutar tidigare eftersom mina föräldrar skulle komma hit nästa vecka och min plan var att ta Björnen till Ingå och hänga med mina föräldrar i 2 veckor. Vi har ju inte setts sen november förra året och jag tänkte att det skulle vara roligt för Björnen att få lära känna sina morföräldrar innan Björnens lillebror gör entré. Kul för mig också att få vara i Ingå och ha sällskap. Dessutom tänkte jag att det hade varit trevligt med tre vuxna på en Björn när jag själv är lite mindre rörlig och Björnen är väldigt rörlig och väldigt snabb. Men nu flyttades mina föräldrars resa igen, den här gången till slutet av juni så nu har jag två helt oplanerade veckor där jag är ensam med Björnen på dagarna. Alla hans vänner går på dagis och folk jobbar ju. Men det lär säkert bli en hel del gå till lekparken, titta på bilar, bussar och kanske rulla runt lite på stan. Tyvärr är han lite farlig att ha ”lös” i och med att han oftast springer fullt åt motsatt håll och är väldigt dålig på stopp och nej. Överväger starkt att rota fram Millahundens gamla flexikoppel. Kanske det hjälper.

    Det blir såklart bra. Blev bara lite besviken när mina fantastiska planer gick i kras. Men inget att göra åt. Bara att släppa och gå vidare som en viss känd svensk influencer sa en gång när hon slarvat bort ett kvitto vi behövde efter en kampanj vi gjort med henne. Kan ju såklart också åka till Ingå och vara där ensam med Björnen men då är jag ensam med honom dygnet runt istället för att vi är två om honom mornar och kvällar. Det känns kanske lite för mycket för mig just nu som livslevande boll. Vill ju inte riskera att stressa upp lillebrorsan så att han gör en tidig entré. Så kul ska vi inte ha det. Den här släpptes i torsdags och damp ner dagen efter på vår terass med Budbee. Den sjunde och vad jag trodde var den avslutande delen av serien om de sju systrarna. Men nu när den så här 800 sidor senare är utläst kan jag konstatera att den minsann inte avslutade någonting alls. Nähä. Nu får man vänta tills hösten 2022 innan man får svar på sina 69847474 frågor de här böckerna har skapat. Någon annan som läser hela tiden är den här lilla gossen. Det ska pekas på allt och jag ska berätta vad allt heter. Läsarn.  Ja, sen är de 30 sekunderna över och då är det fullt ös igen. Vilding. Men så sover han ju ibland också. Då kan man sitta här och läsa eller vad man nu vill göra.  Dagens lunch är ändå helt ok för min del. Sousvidad lax (tar 30 min för en fryst en), nypotatis, hollansaise och bönor.

     

    Nu ska jag fortsätta med att tejpa in mittenrummet så att Niki kan måla det ikväll. Jag gör förarbetet och han målar. Alla nöjda.

     

  • Gravid

    Vecka 35

    Nejmen, vecka 35 är här. Kul! Bilderna är dock för en vecka sen, men vad gör det. Då var det fint väder och jag var frisk. Tänkte att vi gör en sådan där uppdatering som jag var bättre på att göra här under förra graviditeten.

    Gravidvecka 35:
    Hej 34+0. 85% avklarat och 42 dagar kvar av graviditeten.

    MIN KROPP:

    Vikt: Jag äger ju ingen våg och det var ju snart en månad sen jag var på Rådgivningen så jag vet faktiskt inte.

    Jag har fortfarande foglossning. Framförallt är jag otroligt stel om jag suttit/legat ner en stund. Känner mig ibland som en 90-årig tant när jag reser mig upp på morgonen. Är jag uppe och går känns det oftast bättre. Men går jag på längre promenader får jag sammandragningar som bara den. Så ja, lagom är bäst. Tycker annars om man bortser från min förkylning att jag mår 100% bättre sen jag slutade jobba. Att ta semester och behålla Björnen på dagis sex timmar om dagen fyra dagar i veckan kan man ju tycka vad man vill om. Men för mig har det verkligen gjort skillnad på mitt mående. Innan kände jag mig stressad och otroligt trött hela tiden. Nu känner jag mig lugn och glad på ett helt annat sätt. Dessutom har jag inte alls haft huvudvärk lika ofta som när jag jobbade. Då kunde jag ha huvudvärk flera dagar i rad som inte gav sig, ibland flera gånger i veckan. Sen jag slutade jobba har jag haft huvudvärk en gång. SÅ skönt.

    VECKANS CRAVING:

    Fortfarande dåligt med cravings här. Hade inga med Bernie. Har inga nu.

    BEBISEN:

    Är nu 45 cm lång och väger ca 2,350 kilo (enligt appen Preggers). Han är lite mindre än snittet, precis som Bernie var. Ja, eller det sa dom på det senaste ultraljudet i vecka 20. Man har ju ingen aning om hur det gått sen dess. Har överlag funderat en hel del på det här med checkar under graviditeten. Jag skulle vara med i en vaccinstudie för RS-virus den här veckan (gick ju inte i och med sjukdomar) men då frågade dom hur min moderkaka flyttat sig. Hur ska jag veta det? Jag vet att den satt på framsidan vid ultraljudet, men då sa barnmorskan att det är för tidigt att säga var min moderkaka kommer att hamna i och med att magen då ännu var liten. Varför kollar man inte sånt i ett senare skede? Eller kollar att allt ser bra ut? Dessutom kan jag tycka att det egentligen är lite underligt att jag nu är i vecka 35 och fortfarande inte har genomgått någon form av inre undersökning. Tex skulle det vara bra för kvinnor som har en kortare livmodertapp? Men det vet man ju inte om man har i och med att ingen verkar checka det.

    Jag tror annars att bebisen mår bra. Sen jag blev förkyld tycker jag att rörelserna är mindre. Men jag vet inte om jag bara inbillar mig eller om det har att göra med att bebisen är större. Fortsätter han vara lugnare kommer jag nog försöka få en extra check.

    Det var det.