• Random

    Kompishelg

    Nu är det ju snart helg igen, men tänker att vi låtsas som om det här inlägget publicerades på tisdagen som det var tänkt. Har haft en vecka med väldigt mycket innehåll. Louie fick sin CT-scan på barnsjukhuset (som var en jobbig upplevelse i sig) och bildresultatet var som tur bra, sen smårenoverar vi ju här hemma plus att jag håller på att organisera för min vårdledighet som börjar snart. Kommer börja frilansa 15-20 timmar i veckan plus ha Louie och även Bernie då från 15:30 så att, försöker få allt annat som behövs göras undan innan vårdledighet/jobbstart. Är helt bra på att bolla många saker samtidigt men jag är ändå inte Harry Potter. Tyvärr.

    Helgen, ja eller torsdagen då (start på helgen) inleddes med lunch på The Souk i Kampen med Ellen och lilla Afred . Ellen och jag känner varandra sen studietiden och även hon har en höstpojke 2019 sen tidigare. Nu har hon blivit tvåbarnsmamma och det firades med en liten lunch. Kanske skumpa snart också Ellen? Skåla sådär ordentligt. Kanske på min Varpanaiset om en månad?

    Louie som för några månader sedan var ganska välklädd har nu växt så mycket att han numera kläs i Bernies gamla dagisoutfits. En blandning hejvilt av vad jag än hittar i lådorna som fortfarande är relativt hela. Ska köpa några fler tights till honom insåg jag häromdagen, de flesta av Bernies gamla 86:or har hål på knäna. Så kan vi ju inte ha det.

    På kvällen lagade vi kycklingsallad med svartris, mango, mozarella, hemmagjord pesto på koriander&cashew och youghurtsås med citron och vitlök. Är besatt av svart ris för tillfället. Vill äta det till allt. Nam.

    På fredagskvällen kom Nikis studiebästis Christian på besök. Han arbetar som pilot (Niki har också en utbildning som commercial pilot) och hade ett stopover på ett dygn i Helsingfors och passade på att hälsa på oss. Senast vi sågs var jag och Niki varken gifta eller hade barn och hus så det var verkligen på tiden att vi sågs. Hade saknat Christian massor och det var så kul att få höra allt om hans numera vuxna liv. Ingen bild på Christian eller maten, men så här såg jag ut.

    Och så här!

    På lördagen planterade jag vårblommor i krukor på framsidan.

    På kvällen kom Ylva över på middag och så gick vi igenom alla mina bebissaker. Blev själv lite förvånad över hur mycket stuff vi hade. Bra för Ylva, det enda hon behöver köpa är typ en vagn?

    På söndagen tog jag och Jonski ett glas vin på Löyly och snackade livet några timmar. Otroligt välbehövligt.

    Slut på helg.

  • Random

    Att hitta sin hjärna

    Nåja! Jag slutat amma och Louie har börjat sova hela nätter. Hurra! 19:00-05:30 sover han i ett svep och även om det är tidiga mornar så känns det magiskt. Ibland förstår man först efteråt hur jobbigt någonting har varit.

    Tror inte jag fattade hur sliten och jävlig jag var den sista tiden när jag väl var inne i det. Hur min hjärna inte hängde med, hur mitt humör liksom inte fanns där. Att kämpa hela nätter och mornar med en bebis, plus sömnskola (Niki har ansvarat över Bernie) har verkligen tagit på mina krafter. Men nu när han äntligen ÄNTLIGEN sover så var hela sömnskoleriet värt det tusen gånger om. Känner mig som en ny människa. Kan liksom tänka igen? Har SÅ saknat min hjärna. Har aldrig känt mig så korkad som under de senaste tre månaderna. Tror min low point var när jag glömde bilen i Prismas garage och tog bussen hem. Bra Lina.

    Det var enklare under Bernies bebistid eftersom vi var två föräldrar som hjälptes åt med ett barn. Med Louie har jag dragit majoriteten av lasset. Tur att Louie är en glad och härlig liten person. Med ett barn turas man om mycket mer, med två barn gör båda föräldrarna saker hela tiden. Det blir inte så mycket ”egentid”. Båda bara gör, fixar, matar, byter blöjor, städar, plockar på autoläge.

    Tänk att jag och Niki inte varit ute på restaurang en enda gång ensamma sedan Bernie dök upp i våra liv. Vi har liksom rattat föräldraliv 100% sedan november 2019 och enda gången vi båda sovit borta från Bernie var när Louie föddes. Vet inte om det direkt räknas som en datenight?

    Nu däremot känner jag att jag verkligen skulle vilja göra något en kväll med bara Niki. Någonstans utanför hemmets väggar och utan barn. Kanske i slutet av april när Nikis mamma är tillbaka i landet och bor hos oss. Skulle vara så roligt. Liksom ge oss en klapp på axeln för att ha klarat mer än två år som föräldrar.

    <3