Vilken härlig helg vi hade här i Tammelund. Jag drog på mig en ordentlig feber redan i torsdags och Niki hängde med in i dimman under fredagen. Det var härligt att hämta barnen tillsammans fredag eftermiddag från dagis när vi båda hade sådär mellan 37-39 grader i kroppen (okej, jag mådde just då helt ok). Barnen däremot var väldigt pigga. Otroligt mycket energi faktiskt.

Det var tider det när man kunde vara sjuk och ligga i sängen en hel dag och kika på Netflix. Annat är det att med feber jaga en snart treåring på cykel en lördagmorgon när man knappt kan fungera. Då vet man att man lever. Som tur fick vi skicka över Bernie till grannarna på bästisens barnkalas under lördagen så att vi kunde sova lite i samma veva som Louie laddade batterierna. Nu är det måndag och vi båda mår som tur bättre. Niki har väl fortfarande lite stegring men jag är helt okej. Unnar mig själv ett glas rödvin efter helgens 40 koppar Finnrexin. Tycker nästan att jag förtjänat det.

Annat kul är vi alla tjejer som bor här på ön och som har småbarn startat en whatsappgrupp. Nu kan man alltid få park, powerwalk, lunch eller AW-sällskap runt knuten när man behöver det. KUL. Tammelund är ju som att bo i en liten by, fast i Helsingfors då. Tycker det är fint. Det är väl det man i slutändan vill ha som småbarnsförälder, ett community nära.

Spelade även in en reklamfilm (jag gör voiceovers för reklamfilmer då och då) imorse och lärde mig sådär 20 nya läkartermer. Kul att jag hade glömt bort inspelningen (tackade ja till giget när jag hade 39 graders feber och glömde lägga in i kalendern) och kom för sent med härliga 15 minuter. Har aldrig hänt tidigare under mina fem år som voiceover-person. Skämdes och skämdes när jag ramlade in och både team och kund stod och väntade på mig. Pinsamt.

Nej men, det var allt från mig. Nu ska jag återgå till mitt lilla glas rödvin och Bachelor. Hejar på Filippa, men hoppas att hon byter till den nya killen. Önska kan man juuuu.

Hej soliga måndag.

Idag jobbar jag från mitt kontor på Sofiegatan. Bernie vaknade vid åtta imorse, och Louie fick vi väcka. Är det nu det händer? Är det slut med uppvak 05:30?

Man ska i och för sig inte jinxa sömn, det om något, har jag lärt mig genom åren.

Om en månad fyller Björnen tre år. Tycker att han blir roligare och roligare hela tiden. Även om det där med stark egen vilja kan ta knäcken på en, men hellre det. Tänk om han hade gjort allt vi bad honom om, då hade man ju blivit orolig.

Han var redan som bebis varit väldigt tidig motoriskt. Nu, som snart tre är jag ständigt imponerad över hans balans, styrka och kvickhet. Han kan ta sig upp och över alla hinder med lätthet. Hans totala oräddhet och nyfikenhet får mig att fundera på om han borde börja med någon aktivitet. Något klättrigt? Eller skidor på vintern? Sång och dans? Någonting. Energin i den kroppen skulle kunna försörja ett helt land.

Min energi däremot har varit lite sådär. Men känner mig piggare. Tog i och för sig en paus i umgängesuppehållet och hade Jonski och Ylva med familjer över i lördags. Men vi gjorde det på en nivå som kändes bra. Boxvin och Woltpizza. Ingen planering, inget enormt handlande, förberedelse eller fix. Bara vara och umgås utan varken matlagning eller disk. Otroligt bra koncept. Kändes som om jag också kunde fokusera på att umgås. Vilket är det man vill med sina bästisar. Umgås.

Den här veckan ska jag fortsätta med mina nya hobby, måleriet. En av mina tavlor flyttade till Jonski i lördags och väggen var den hängde blev plötsligt väldigt vit. Så jag ska måla en ny. Men jag mår bra av att få pilla med färger, mönster, olika redskap och få skapa. Behöver bara fler dukar och färg. Mys.

Tack för alla kommentarer här, whatsapp-meddelanden och snälla dm:s på instagram. Jag mår bra.
Jag behövde bara dra ner på tempot lite. Det är knepigt att försöka lajva hundra procent på alla fronter och känna att man inte räcker till.

Förra helgen åkte Niki och Bernie till Korpo med Gaby och Bernies kusin Viggo. Jag och Louie stannade i stan för en tumishelg. Först tänkte Niki även ta med Louie så att jag skulle få egentid. Men sen tänkte vi om lite, kände att båda barnen kanske skulle må bra av att få vara med bara en förälder. Så vi delade på dom.

Bernie som gillar att åka bil och båt fick åka till Korpo med sin jämngamla kusin och jag och Louie fick stadsmysa bara vi. Så här i efterhand var det världens bästa idé. Vi hade en lugn, mysig och fin helg tillsammans. Att ha ett barn är ju som att ha semester. Superduperenkelt.

Vi hängde i lekparken, var på dejt på Andus nya restaurang Piku Napoli i Tripla, läste böcker och lekte tillsammans i Bernies rum. När Louie somnat på kvällarna lyssnade jag på ljudböcker och målade tavlor.

Vaknade i måndags och kände mig lugn på ett helt annat sätt. Som om jag landat lite.

Ibland är det bra att stanna upp. Tror det gäller oss alla.