-
Rutiner, doodlepäls, vår, rosépremiär och skolans kalla fisksås
De senaste dagarna har varit väldigt mycket business as usual.

Just nu jobbar jag mycket med rutiner. Lämna barnen, ta en promenad och sen slå sig ner med dagens agenda. Mina vardagsmorgnar börjar med två mackor, ett ägg och kaffe. Går samtidigt igenom min papperskalender och styr upp min dag. Vad ska göras, vad ska följas upp, vem ska jag träffa och när? En bra start på morgonen som gör att det inte känns så svårt att komma igång.
Ni som jobbar hemma mycket eller också är företagare vet att det krävs självdisciplin och då är det bra att ha strategier. Min är helt enkelt att börja långsamt men likadant varje dag. Aldrig börja med något stort utan börja med mindre och lättare. Oftast kommer man över det som känts som ett berg av bara farten. Börjar man med berget är risken att man aldrig kommer igång ordentligt.

Häromdagen upptäckte jag att Pennys päls började bli lite väl lång. Man märker när man hamnar där eftersom hon då börjar bli svår att borsta och lätt får lite toviga områden. Då får man boka tid hos hundfrisören. Man kan absolut själv trimma sin hund också, vilket är på min agenda. Misstänker bara att hundfrisören gör det lite bättre. Har en känsla att hon kommer att se ut som kusinen från landet efter mitt första försök.

Tillbaka från frisören kom hon med väldigt kort päls. Klart upprörd (skällde surt på mig) över sina 1 timme och 45 minuter med bad, trim och nagelklipp. Lätt kränkt men väldigt söt. I början bad jag hundfrisören att klippa hennes päls så att den var lite längre.
Numera ber jag om en centimeter och lite längre för huvud och svans. Det går annars så fort innan man hamnar i fluffet igen. Hon är relativt lätt att borsta och jag trodde att det skulle krävas väldigt mycket mer pälsvård än hon faktiskt behöver. Tror det beror på att hon har en såkallad vågig fleecepäls. Den lockiga varianten är svårare.

Jag vet att våren i det här landet kan komma och gå. Takatalvi (vinter comeback) är kanske något av det absolut värsta jag vet. Men just nu är jag så glad över den vår vi nu har. Ljuset, solen och alla plusgrader. Vill bara starta projekt, städa ut vintern, plantera och rensa. Nystart.

Snön på vår ö smälter, men isarna lär ännu ta lite mer tid på sig att gå.

Imorgon ska jag plocka fram lådcykeln. Det är dags att byta bromsarna, tvätta lådan och pumpa däcken. Cykeltider. Bernie fick även en Voom 4 i födelsedagspresent som han inte har testat ännu. Så är det att fylla år i slutet av november.

I fredags hade vi en AW med min Facebook-grupp Svenskar i Helsingfors på Bar Ludwig. Men före det tog jag och Niki ett glas rosé på vår nedre terrass. Rosépremiär är minsann ett starkt vårtecken.

Rosépremiär i solsken är en bra start på en fredag.

Sen blev det lördag. Niki åkte till Vierumäki med 20 killkompisar för någon form av träningstester. Jag och barnen åt vaniljyoghurt med blodapelsin och granola till frukost innan vi körde till Swinghill för årets näst sista skidskola.

Sen hade vi en lugn helg. Åt lax, besökte Helsingfors stads leksöndagar i Kvarnbäckens idrottshall.
Byggde lego, bastade, badade badkar och åkte på utflykt.
Ugnslax med citron, smörslungad potatis med dill, kall dillsås med gurka och gräddfil och gröna ärter.
Gjorde en kall sås som påminner lite om den man fick i skolan. Vet inte om ni som gick i finsk skola fick klassikern panerad fisk med kall vit sås? I svensk skola var det en väldigt vanlig förekommande rätt som ÄLSKADES av de flesta.
Skolans kalla vita fisksås.
2 dl gräddfil
3 msk majonnäs
3 tsk hackad inlagd gurka
1/2 pressad citron
Svartpeppar
Salt
1 kruka dill, hackadBlanda ihop, Voila.
-
Allas Seapool, hemmet, Penny och Noux skidskola
Vi lever i oroliga tider. Man orkar knappt öppna nyheterna längre, det är lite för mycket att ta in. Trump som är en levande parodi på sig själv som bara förstör och förstör. Förstår inte hur människor som står bakom honom är funtade. Förstår inte.
Mitt eget liv har också varit lite av en berg och dalbana. Hänger knappt med själv. Tar ett steg i taget, en dag i taget. Ett steg framåt, aldrig stå stilla. Jag fyllde 37 år i början av månaden, stenbock som jag är har verkligen fått en ordentlig start på året som bergsget. Lätt ska det inte vara att klättra uppåt. Men det blir bra. Jag vet det. En drake lyfter i motvind. Tänker på det ofta.
Firade min födelsedag på Allas med Niki och barnen. Modiga B & L som i badkläder sprang mellan bastu och simbassäng i minusgrader. Mår så bra när jag får basta och bada, mår extra bra i sällskapet av min familj. Tänker ofta på hur stora barnen börjar bli. Inga vagnar, inga blöjor, kan gå långt, orkar hänga med på grejer. Berättar roliga saker, har idéer och intressen.

Januarihemmet har inte fått så mycket sol, men snön har i allafall ljusat upp tillvaron. Har tavlor jag målat stående lite överallt. Borde kanske ordna vernissage. Hobbykonst kanske ändå har någonting.

Även om jag är ett januaribarn så är januari inte min månad. Den är för lång, för mörk, för kall.

I söndags var det exakt ett år sedan Penny flyttade in. Hon är så snäll, så trygg, så rolig och bra. Kunde inte fått en bättre familjehund. Folk har så mycket åsikter om labradoodles, men det är en otrolig hund. Stabil, smart, mjuk, otroligt bra med barn, lättlärd och så fäller hon inte. Inga hundhår i mitt hem, förutom på hunden då.

Läser tre böcker parallelt. Beroende på humör. Historiska draman är bra för själen.

Den tredje lyssnas på. Älskar konceptet med att resa i tid och den här gör det på ett helt nytt sätt.

Helgerna har varit fyllda med utomhusaktviteter som enda program. Varje lördag går barnen på skidskola i Noux.

På söndagarna har vi åkt skridskor. I år är första året barnen fått ett ordentligt grepp om saken. Superduktiga och otroliga tålamod. Så imponerad.

Januarikvällarna har bestått av många stora tekoppar, böcker och TV-serier.

Igår öppnade vi en flaska vin när barnen somnat och debriefade livet. Så mycket som pågår och det är så fint att vi alltid har varandra.

Sen lånade vi Bernies rymdlampa och somnade till stjärnhimmel i taket.

Idag har jag arbetat med mitt företag och på gått långpromenad med Penny, vi gick över till grannön Vårdö som man numera kommer till via isarna. Isdubbar med såklart.

Dagens jag.

Sällskapet. Fint att ha en kollega.
Det var det. -
Klaava

Ibland är det svårt att veta vart man ska ta vägen när man ska på Afterwork i Helsingfors. Man vill gå till något som är mysigt, trevligt, gott, lätt att få plats på, ha trevlig personal och samtidigt ha en själ?

Tänk, det finns en sådan plats, nämligen Klaava. Vinbaren i Kronohagen, dörr i dörr med min favoritrestaurang Kuurna. Det är alltså Kuurnas egen vinbar. Så trevlig personal, så gott vin, så mysig stämning och perfekta små tilltugg. Tips!

Mitt sällskap för kvällen var Jonski. Ni som följde hennes blogg Smulansliv back in the days känner henne säkert väl. En av mina absoluta favoritpersoner i livet. Ibland behöver vi två bara sitta ner och ösa ur oss information med bra vin i tassen. Så även igår. Vi mös på Klaava, åt oliver, ricottadipp, ostar och drack ett ljust tyskt lätt rödvin.

Eftersom vi var smarta och tog en riktigt tidig AW, var vi också klara strax före nio. Ut i dimman.

Novemberdimman.