Här har ni fått kika på en trött bild på mig och en coronaklinik varje gång ni besökt den här bloggen. Tänka sig som det kan gå. Min förra vecka var ganska tung och kämpig och bloggen fick lida lite. Det blir långa dagar när familjens yngsta person är sjuk.

När Niki kommit hem på kvällarna har jag därför känt att jag har behövt göra lite annat än att hänga innanför lägenhetens väggar. Har då passat på att träffa vänner på stan. Fått andas lite. I torsdags mötte jag upp Jonski på senatstorget som är som ni säkert vet numera är en enda stor uteservering. Mycket bra koncept. Solen sken och terrassen var full av glada firare. Tycker att dom gjort det bra med alla blommor och parasoll. Mitt hemlands flagga kunde man även spana in där den bor på Ambassadens takKvällens sällskap var denna fagra donna. Nu när hon pausat sin blogg får ni spana på henne här istället. Åt en standard burgare från Bites. Kanske stans bästa burgare?Sen satt vi i solen, drack drinks och pratade Medan andra sov under en stolSå fint med alla blommor!Vid tiotiden gled jag hem igen efter att ha fått tillbaka massa energi. Bra kväll på stan.

Nu vakande min bebis som är pigg och glad igen. Woop. Återkommer med mera liveri senare.

Niki bestämde sig för dags en semester (woho) och då passade vi på att uppleva staden vi bor i. Eller okej, området vi bor i. Vi köpte vår lägenhet i november för snart fyra år sedan och på våren när vi flyttat in upptäckte vi en dag ett nytt ljud. Wiiiiiii, ooooooooh, iiiiiiiiiiiiih, aaaaaaaaaaah. Ljuden av vår kära granne Borgbacken som då öppnat för säsongen. Något som aldrig stört oss eftersom det bara hörs när man går ut på gatan. Men lite kul är det. Idag promenerade vi de hundra meterna in i parken och spatserade runt en stund och kollade på folk. Där var vi inte ensamma. Wiiiiiii, ooooooooh, iiiiiiiiiiiiih, aaaaaaaaaaahEftersom Borbackens kulinariska utbud inte är något att hänga i julgranen och vårt nya kylskåp hemma inte anlänt än blev det en utelunch vid Björnparken.Åt en extremt tråkig pasta på Gastro. Det sämsta jag ätit där. Lite synd. Nikis kyckling var roligare. Tur för honom. Sen gick vi vidare till nästa pärla i vårt närområde. Botaniska trädgården. Bollade en affärsidé som vi har och lät Björnen krypa lite. Och leka nöjespark med sin faija. På kvällen efter att Björnen somnat tog jag en springtur. I och med att jag inte sprungit sedan våren 2019 tar jag det väldigt lugnt så här i början.  Vill att kroppen ska hänga med i svängarna och att det ska kännas bra. 30 minuters lugnt tempo räcker gott och väl för att komma igång. Sedan lägger jag på mer och mer för varje vecka. Målet är milen under 60 min när Björnen fyller 1. Något som känns som ett vettigt mål.

Har fått rådet att inte springa så länge jag ammar i och med att lederna och kroppen då är “lösa”. Men nu har jag nästan slutat amma helt och känner mig peppad på att komma igång. Tricket är att springa långsamt de första tio minuterna och öka på när man fått upp flåset. För några år sedan innan jag lärde mig att springa var jag helt säker på att jag inte kunde. Gjorde då det klassiska misstaget med att springa för fort i början och vilja dö efter tio minuter. Jaja. Sen lärde jag mig och nu tycker jag att det är kul. Även om det just nu är lite kämpigt. Men att, snart är jag där igen. Måste bara ge mig lite tid. PS. Det här är världens BÄSTA tights. Sitter exakt var dom ska, är supersköna och har fickor på sidorna var telefonen ligger perfa under hela turen. Finns på Stadium och kostar 34,99€. Finns här. (ej reklamlänk)När jag kom hem och duschat lagade Niki svennetacos som vi åt framför Reckoning på Netflix.

MÅNDAG:

I måndagskväll kom Jonski hem till oss. Vi hade precis kommit hem från holmen och jag öppnade dörren nyduschad och halvnaken, så som man gör när en bästa vän ska hälsa på en måndagskväll och man varit lite tidsoptimistisk. Men ingen skada skedd. En stund senare hade jag fönat hår, lite rosé i glaset och leopardkjol på. Redo att göra Berghäll en måndagskväll. Så vi skotrade till andra ändan av Berghäll Harju8. Ett av stans absolut bästa ställen. Alltid så fint och grönt både ute och inne.Sen drack vi apperol och pratade och pratade och pratade. Första gången på länge bara vi två sågs utan barn eller annat sällskap. Att få tiden och hjärnkapaciteten (inga barn) till att få bara vara vi två tillsammans när vi är som bäst. Gick även vidare till Panema och fortsatte hänget sent innan vi delade på en pizza och åkte hem. Behövde verkligen den här kvällen med den här kvinnan. Fan vad vänskap är fint.

TISDAG:
Ny kväll och mera vänner på ingång. Lagade en bollo som stod och puttrade i fyra timmar i väntan på kvällens damer. Nämligen dom här kvinnorna! Hej Fanny, Sandis, Pio, Linn och Sonja. Ni är bäst. Till efterrätt hade Fanny bakat morotskaka som var superdupergod. På tal om Fanny så har hon ett matkonto på Instagram som är fantastiskt. In och följ vettja. Livets.salt

Nu är det onsdag och jag och Björnen ska rulla till Nikis jobb och provköra ett nytt fordon. Hej så länge!