-
Borgbacken och botaniska
Niki bestämde sig för dags en semester (woho) och då passade vi på att uppleva staden vi bor i. Eller okej, området vi bor i. Vi köpte vår lägenhet i november för snart fyra år sedan och på våren när vi flyttat in upptäckte vi en dag ett nytt ljud. Wiiiiiii, ooooooooh, iiiiiiiiiiiiih, aaaaaaaaaaah. Ljuden av vår kära granne Borgbacken som då öppnat för säsongen. Något som aldrig stört oss eftersom det bara hörs när man går ut på gatan. Men lite kul är det.
Idag promenerade vi de hundra meterna in i parken och spatserade runt en stund och kollade på folk. Där var vi inte ensamma.
Wiiiiiii, ooooooooh, iiiiiiiiiiiiih, aaaaaaaaaaah
Eftersom Borbackens kulinariska utbud inte är något att hänga i julgranen och vårt nya kylskåp hemma inte anlänt än blev det en utelunch vid Björnparken.
Åt en extremt tråkig pasta på Gastro. Det sämsta jag ätit där. Lite synd. Nikis kyckling var roligare. Tur för honom.
Sen gick vi vidare till nästa pärla i vårt närområde. Botaniska trädgården. Bollade en affärsidé som vi har och lät Björnen krypa lite.
Och leka nöjespark med sin faija.
På kvällen efter att Björnen somnat tog jag en springtur. I och med att jag inte sprungit sedan våren 2019 tar jag det väldigt lugnt så här i början. Vill att kroppen ska hänga med i svängarna och att det ska kännas bra. 30 minuters lugnt tempo räcker gott och väl för att komma igång. Sedan lägger jag på mer och mer för varje vecka. Målet är milen under 60 min när Björnen fyller 1. Något som känns som ett vettigt mål.Har fått rådet att inte springa så länge jag ammar i och med att lederna och kroppen då är “lösa”. Men nu har jag nästan slutat amma helt och känner mig peppad på att komma igång. Tricket är att springa långsamt de första tio minuterna och öka på när man fått upp flåset. För några år sedan innan jag lärde mig att springa var jag helt säker på att jag inte kunde. Gjorde då det klassiska misstaget med att springa för fort i början och vilja dö efter tio minuter. Jaja. Sen lärde jag mig och nu tycker jag att det är kul. Även om det just nu är lite kämpigt. Men att, snart är jag där igen. Måste bara ge mig lite tid.
PS. Det här är världens BÄSTA tights. Sitter exakt var dom ska, är supersköna och har fickor på sidorna var telefonen ligger perfa under hela turen. Finns på Stadium och kostar 34,99€. Finns här. (ej reklamlänk)
När jag kom hem och duschat lagade Niki svennetacos som vi åt framför Reckoning på Netflix. -
Två kvällar
MÅNDAG:
I måndagskväll kom Jonski hem till oss. Vi hade precis kommit hem från holmen och jag öppnade dörren nyduschad och halvnaken, så som man gör när en bästa vän ska hälsa på en måndagskväll och man varit lite tidsoptimistisk.
Men ingen skada skedd. En stund senare hade jag fönat hår, lite rosé i glaset och leopardkjol på. Redo att göra Berghäll en måndagskväll.
Så vi skotrade till andra ändan av Berghäll
Harju8. Ett av stans absolut bästa ställen.
Alltid så fint och grönt både ute och inne.
Sen drack vi apperol och pratade och pratade och pratade. Första gången på länge bara vi två sågs utan barn eller annat sällskap. Att få tiden och hjärnkapaciteten (inga barn) till att få bara vara vi två tillsammans när vi är som bäst. Gick även vidare till Panema och fortsatte hänget sent innan vi delade på en pizza och åkte hem. Behövde verkligen den här kvällen med den här kvinnan. Fan vad vänskap är fint.TISDAG:
Ny kväll och mera vänner på ingång.
Lagade en bollo som stod och puttrade i fyra timmar i väntan på kvällens damer.
Nämligen dom här kvinnorna! Hej Fanny, Sandis, Pio, Linn och Sonja. Ni är bäst.
Till efterrätt hade Fanny bakat morotskaka som var superdupergod. På tal om Fanny så har hon ett matkonto på Instagram som är fantastiskt. In och följ vettja. Livets.saltNu är det onsdag och jag och Björnen ska rulla till Nikis jobb och provköra ett nytt fordon. Hej så länge!
-
Kompistorsdag
Började förmiddagen med att promenera med Björnen till Kronohagen. Björnen sov och eftersom han hade haft en dålig natt ville jag att han skulle sova så länge som möjligt. Så att han skulle bli solig och sprallig.
Passade därför på att köpa med mig lunch från det Tyska Cafét CafeLOV på Mariegatan. Satt utanför och väntade medan min sallad tillagades. Sen promenerade jag ner mot havet och Tjärholmen
Där min vän Ellen och hennes åttamånders bebis August väntade. Vi la ut min picknickduk på gräsmattan under ett gäng träd och åt lunch och försökte få våra bebisar att förstå konceptet “andra bebisar”.
Vi turades även om att vakta beebs så att den andra kunde gå och simma. Lite busig känsla när man simmar mitt i stan.
Den här busen höll sig inte på filten. Stackars Ellen fick jaga efter honom när det var min tur att simma. Ingen stillasittande person den där B.
På eftermiddagen promenerade jag och Björnen hem. Jag duschade och bytte om, stoppade tillbaka Björnen i vagnen och gick till…
Skatudden på dejt med mina citysvägisar Linda….
…..och Hanna.
Niki kom förbi, tog snällt några bilder på oss..
….och tog sen med sig Björnen hem. Så att jag fick hänga med de här två utan bebis.
I början var det ganska tomt men så småningom fylldes stället på ordentligt.
Vi drack skumpa i coupeglas. Äntligen har Holiday fattat att man inte kan dricka vin i vattenglas. Tog bara några år för dom att komma på 🙂
Åt massa småplock som Hanna beställde in
Sen kom min svärmor på dejt med Hanna och jag och Linda hängde kvar en stund, innan jag åkte vidare för att träffa..
Sabina och Ylva på Birigitta vid Eirastranden.
Drack lite mer skumpa. Rosa sådan.
Skålade, pratade och skrattade.
Och drack i kors så där som man gjorde 2007.
Solen gick ner men värmen höll i sig. Nästan tropiskt.
Lyssnade även på lite roliga grejer som någon skickat till Ylva och skrattade. Hade verkligen världens mysigaste kväll.
Åkte hem till Berghäll vid midnatt och kände mig som en ny människa. Fint.