L I N E R I E T

Som den storkonsument av streamingtjänster jag är känns det inte mer än rätt att skriva om den saken. ”Hur hinner du?” frågar folk ibland och jag blir alltid lite förvånad. Ens barn går ju och sover där runt åtta. Då hinner man ju plöja både det ena och det andra. Dessutom som mamma till en tre månaders blir det en del barnvagnspromenader, då lyssnar jag på böcker och poddar. Ja, det händer att jag ibland lyssnar på tystnaden också, så bli inte helt förfärad. Men idag pratar vi serier.

Nine Perfect Strangers (Amazon Prime)

En serie i åtta delar baserad på Liane Moriartys bästsäljande bok med samma titel. Nio rika främlingar checkar alla in på ett SPA-wellness-retreat för en att ta del av en läkande process ledd av den ryska Masha som överlevt döden (Nicole Kidman). Gästerna har ingen aning om vad som väntar dom. Vi har familjen som förlorat en son, paret som vunnit på lotto och tappat bort sig själva, den sjukt arga föredetta fotbollsspelaren, den bedragna frun, den bästsäljande romansförfattaren utan självkänsla och så en journalist som förlorat en partner. Tillsammans ska dom genomgå en förändring, med liiiite hjälpmedel.

Ja, ni hör ju. Som upplagt för drama. Men jag vettefan. Underhållande att se på, men efteråt kände jag mer ”Jaha, var det här det?”. Här har man suttit avsnitt ut och in och kanske förväntat sig mer? Slutet kändes som när en tv-serie inte får fortsätta för en ny säsong och måste fläta ihop allt i ett enda avsnitt till en lycklig sörja. Hade även lite svårt för Nicole Kidmans fejkryska accent. Tycker man kunde tagit en annan skådis eller sen skippat det ryska i karaktären. Oavsett så tyckte jag ändå att den var underhållande. Stundvis.

The Morning show (Apple)

Säsong ett såg jag när den kom 2019, men fick faktiskt se om hela innan jag nu gav mig på säsong två. The Morning show är ett händelserikt drama som kretsar kring en fiktiv morgon-TV-show i USA och dess programledare och producenter. The Morning Show bygger på journalisten Brian Stelters bok Top of the Morning: Inside the Cutthroat World of Morning TV och ska spegla den amerikanska medievärlden. Med Reese Witherspoon och Jennifer Aniston i huvudrollerna får vi följa med i en värld med sexuella trakasserier, stora egon och snabbt tempo. Alex Levy (Jennifer Aniston) har varit programledare tillsammans med Mitch Kessler i över femton år då Metoo äntligen når Mitch Kessler efter år av sexuella trakasserier och han avskedas. Plötsligt behöver Alex Levy en ny partner och efter diverse maktspel hamnar en rookie på tronen.

Älskar verkligen den tv-showen. Kanske lite extra mycket eftersom jag själv under tre års tid arbetat med morgon tv (om än i mikroformat jämfört med det här). Men fan så bra serie vi har här. Fullkomligt älskar tempot, karaktärerna och intrigerna. Så nu är jag på säsong två om än bara fyra avsnitt in. Ett nytt avsnitt släpps varje fredag, så då vet ni var ni hittar mig.

Bachelor Sverige (TV4Play)

Ni som har läst den här bloggen ett tag vet om att jag älskar realityshowen Bachelor. Ja, jag kikar på den amerikanska, den australiensiska och framförallt den svenska versionen av spektaklet. Förra året blev det ingen svensk säsong på grund av C-faderullan, men i år är Bachelor äntligen tillbaka. Precis som den tidigare säsongen har vi två Bachelors (istället för en) och till skillnad från förra säsongens katastrofkillar har vi i alla fall till synes helt reko-killar, om än ganska tråkiga.

Är lite konfunderad över de där två. Vi har Simon som verkar gullig men är så tydligt där för något helt annat än att hitta kärleken. Antagligen vill han ha press i och med att han just blivit företagare. Smart men ändå störande. Sen har vi Sebastian som bor i Södertälje och jobbar med läkemedel. Förlåt men bara den grejen är ju lite kul. Södertälje och läkemedel. Där har vi nivån på svenska Bachelors. Nej, lite taskigt nu va, men har vi inte vant oss vid entreprenöööööörer från Stureplan? Hehe. Nejmen det som stör en mest med Sebastian är hur han pratar? Pratar man sådär med mellanrum? Gör människor det? Är han superscriptad eller varför han han ett stort mellanrum mellan varje ord? Hej……du……känns…..som….en….fin……tjej.

Förstår inte? Pratar han sådär annars också? Otroligt märkligt.

Kastanjemannen (Netflix)

Här har vi en dansk deckare som handlar om en seriemördare som framförallt ger sig på mammor. Kul… Nejmen tyckte faktiskt att det här var en spännande serie, den första danska på länge som gav lite BRON-vibes? Har inte så mycket mer att säga om den än det.

Squid Game (Netflix)

Den stora snackisen. Den här fick jag tjata på Niki för att se. Ville se den tillsammans och efter lite om och men så lyckades jag övertala honom och vi är nu på avsnitt fem. Tror jag? Här har vi en sjuk koreansk serie där människor med stora ekonomiska problem får möjlighet att delta i ett spel. Påminner lite om Hunger Games på många sätt. Människor dör som flugor och blodigare serie får man leta efter. Men ändå sitter man där och är helt fast. Ibland kan jag tycka att den känns lite utdragen, skulle vilja klippa den lite kvickare och kanske byta ut vissa skådisar. Om man bortser från det så ser jag fram emot att få se klart den här.

En vanlig dag på denna ö. Regn, amma Louie sådär åtta gånger, gå runt kvarteret med Bernie och hans rosa cykel, nästan kraschat den här bloggen i ett tappert försök att skapa en backup till en staging environment, sett 30 minuter av nyversionen av Vinterviken och lagat en linsgryta. Otroligt spännande dag. Hehe.

MEN om en vecka sitter jag i ett enormt hus Toscana och dricker rödvin med hela Nikis familj. Går nu runt i någon form av skräck för att någon i familjen ska dra på sig en sjukdom dagarna innan. Har aldrig längtat så mycket efter ett boardingpass i tassen som nu. Dessutom var det över tio år sedan jag var i Italien. Då Comosjön, nu lite mer söderut men destination Milano flygplats. Samma som då.

Men vi tänker positivt och hoppas att allt går vägen och att vi lever den Toscanska drömmen inom en snar framtid. Pass, flygbiljetter, hyrbil, bilbarnstol, extra resevagn, nytt körkort (insåg att jag hade mitt flicknamn på kortet) och dubbla vacciner är fixat. Så SNART så.

Vaknade av att telefonen ringde strax före sju imorse. En finsk dam meddelade att min Rådgivningstid för Louie klockan nio i Berghäll var inställd och att jag istället förväntades ta mig till Nordsjö samma tid för en Rådgivning på finska. Louie är tre månader gammal och jag har sedan vecka 37 av min graviditet varit hos sju olika hälsovårdare. Det här var andra försöket att försöka ge bort mig till en finsk rådgivare istället för en svensk. Slutade med att jag gick med på att gå till en annan finsk rådgivare senare i veckan men var så irriterad efter samtalet att jag ringde svenska avdelningen och bad om att få bli flyttad till Kampens Rådgivning. Berghäll som ska föreställa vara den svenska avdelningen i stan har bara två anställda numera. Är dessutom SÅ trött på att varje gång träffa en ny, ibland på engelska och ibland på svenska. Varje gång sitter jag där och berättar samma sak och varje gång får jag en ny tid och hamnar igen hos någon ny. Blir tokig på det här. Är det fler som upplever det här krånglet? Blir så trött, så trött.

Så jag har fortsättningsvis ingen aning om vad min yngsta son väger eller hur lång han är. Det jag vet är att min tre månaders bebis numera har storlek fyra på blöjor, snart storlek fem och använder samma kläder som Bernie hade när han började gå. Hur är det möjligt att min lilla bebis växer så här fort? Han börjar bli tung att bära runt på, särskilt med tanke på hur mycket han hatar bärselen. Tränar ändå lite varje dag i tron på att han ska ge upp, men nä. Kanske han gillar den mera när han får titta framåt om någon månad istället för att stirra in i min hals. Jaja.

I och med att förra helgen var så full av program bestämde vi oss för att inte göra någonting alls den här. Ibland behöver man sådana stunder också. Vi pysslade i trädgården, hängde med våra barn och tog det lugnt.

Allt är så vackert så här års. Vildvinet som växer på husets väggar håller på att skifta från grönt till rött.

På kvällarna åt vi middagar när båda barnen somnat och pratade väldigt mycket båt. Det är vårt nästa mål, att bli med båt. En ganska stor sådan. Hehe. Lagade Lillys lax som är livets bästa laxrätt. Recept hittar ni här.

På lördagen gick vi även en sväng i butiker. Louie behövde lite fler kläder. Allt som L ärvt från Bernie i storlek 74 var sommarkläder. Kortärmade bodys och gulliga shorts. Så lite påfyllning i hans garderob som passar hösten bättre. Några av Björnens sommarrplagg får komma med till Italien nästa vecka. Vem vet, kanske vädret är på topp?

Niki och Björnen åkte även till Biltema för att köpa balanscykel och hjälm. Tillbaka kom dom med en rosa trehjuling som Björnen totalt kärat ner sig i. Det var bara att ta med den hem. Sen var det var vi gjorde. Gled runt på ön på Björnens nya vrålåk. Otroligt nöjd pojke det där. Tycker överlag att han är inne i en fantastisk rolig ålder just nu. Förstår vad man säger, pratar tillbaka och är väldigt glad. Tyckte 18 månaders var den kämpigaste åldern hittills, nu känns det som vi kommit ut på andra sidan om den. Men så fyller han ju två år snart. Ska ha kombinationsparty här hemma tänkte vi. Två-årskalas för Björnen och namnparty för Louie. Ingen av dom förstår ju ändå konceptet av party så tror inte någon av dom tar illa upp av att dela party. Tänkte mer barnkalas på dagen och så får alla som vill hänga kvar på kvällen och dricka vin. Hejdå restriktioner.

På söndagen var vi ute och åkte lite båt. En sån som vi ska ha. Hela familjen älskade sitt liv. Björnen var eld och lågor, Louie sov gott i akterhytten till ljudet av en dieselmotor och Niki och jag njöt av att få vara på havet utan att frysa. Båtlivet, snart är det vi.