Det är fredag och jag har gått in i vecka 23 i graviditeten. Inget jag själv skulle kommit ihåg om inte appen Preggers hade påmint mig. Tänka sig. Överlag mår jag ganska bra och det är ju skönt. Märker av ryggen lite då och då. Hade ju foglossning även med Bernie så är inte direkt förvånad över liknande smärtor den här gången. Jag har ett inbokat besök på Rådgivningen på måndag och borde då få alla papper så att jag kan söka om ledighet från FPA. I och med att det bara kommer att vara ca 19-20 månader mellan barnen kommer jag att få behålla samma föräldrapenning som sist. Något jag är himla glad över eftersom vårdpenning och deltidsarbete inte är jätte lukrativt.

Har dessutom bytt Rådgivningsdam med den här graviditeten eftersom vi har flyttat. Är förundrad varje gång jag går dit och får frågor om saker. Tror aldrig jag pratade varken förlossning eller amning med min förra dam och att nu få alla dessa frågor hur jag tänker med det har gjort mig uppriktigt förvånad. Att aha, är det så här det ska vara? Otroligt att det kan vara så olika.

Köpte föresten flygbiljetterna imorse. Kände mig nästan som en utomjording när jag fyllde i alla uppgifter. Så länge sen var det som jag köpte en resa. Också spännande att det nästan kändes som om jag gjorde något riktigt olagligt. Kikade över axeln för att se om polisen skulle knacka på och fråga vad jag höll på med. Åker hur som helst den första maj och kommer tillbaka den elfte. Så peppad på det här att ni förstår inte. Åh vad det ska bli kul!

Idag är det precis som de flesta andra dagar hemmakontor här. Körde Björnen till dagis på morgonen och när jag kom hem satte jag igång en brasa och gick upp för att koka kaffe, tryckte på On-knappen och ingenting hände. Trodde för en liten stund att vår Moccamaster gått sönder innan jag insåg att hela huset saknade el. Kul. Jag som förstår noll av el. Är relativt händig annars, men konceptet el är för mig ett mysterium.

En stund senare hade Niki tagit reda på att hela vårt område drabbats av ett elfel. Sånt gillar man ju. När det inte är ens eget fel. Inte som när man var 22 och glömt att betala räkningen och fick ringa Helen och skämmas. Men den här morgonen överlevde jag utan både el och kaffe på morgonkvisten innan den drog igång igen. Tur det eftersom vårt hus är eluppvärmt (element, golvvärme, varmluftspump) och inte ens eldandet klarar sig utan el. Otroligt intressant läsning det här va?
Här hänger jag idag, på plan ett i huset och eldar brasa.  Måste fixa någon form av måttbeställd dörrmatta här. Klinkern vid ingången håller sig ren i sådär tre minuter.  Häromdagen kom föresten lilla B hem med sitt livs första teckning. Fick lite dåligt samvete över att hans första teckning inte skapats på hemmaplan utan på dagis. Var ändå lite nyfiken på hur han lyckats med det här? Jag menar, han har inte fått måla hemma eftersom han fortfarande äter allt, plus kan sitta still i en sekund i taget. Men tydligen hade den här skapats på typ 2,5 sekunder innan resten av färgen samlats på hans kläder och mun. Ska rama in den här. Ser ju nästan ut som min Alina Sinivaara målning på övervåningen. Skoja. Nej, men livets första teckning är ändå något man ska spara! På tal om fint så är ju tulpansäsongen ändå något av det bästa vi har så här års. De här fick jag av min svärmor i söndags. Det var den vardagsrapporteringen från händelsernas centrum.