-
Bättre sent än aldrig
Om cirka tre veckor är det ett år sedan jag och Niki sa ja till varandra inför vår familj och våra närmaste vänner på bryggan i Ingå. I och med att vår allra första bröllopsdag närmar sig fick vi äntligen tummen ur röven och skickade iväg våra tackkort. Något som stått på todo-listan i en evighet men aldrig riktigt blivit av. Har nästan beställt dom flera gånger men har aldrig lyckats bestämma mig över formatet (läs: jag, Nikis intresse för sånt här är obefintligt). Till slut blev det ett enkelt format med ett hårdare matt kort och en extra bild på festsällskapet. Köpte även sigill till baksidan med vårt efternamn som en liten extra gullig detalj. Blev bra! I och med att vi bara hade 28 gäster (två hade just blivit föräldrar) så gick skrivandet ganska fort. Fördelen med att ha så få gäster som vi hade (maxgränsen var 30) är att alla kan få personliga hälsningar. Nu är korten i alla fall skickade. Bättre sent än aldrig.
Tack alla gäster <3 -
Sockerbelastningen
Jag gjorde det ökända sockertestet på Huslab imorse. Ni vet det där härliga testet där man fastar 14 timmar och sen dricker socker och tar tre blodprover med en timmes mellanrum, i två timmar totalt? Åt ingenting kvällen före eller på morgonen och elskotrade till Huslab vid åttatiden för att ta det första blodprovet och därefter dricka 2,5 dl socker. Sen hängde jag där i två timmar och tog ytterligare två blodprov. Till min stora förtjusning fick jag även sällskap av Malin som gjorde testet samtidigt som jag. Så fick två timmar sällskap av en vän som ska få barn några dagar före oss. Hade lite att prata om. Fantastisk timing.
Själva fastandet och sockerdrickandet i sig var inte så farligt. Jag har trots allt aldrig varit en människa som äter sent på kvällen eller en frukostmänniska så en 14 timmars fasta är som en vanlig dag i mitt liv. Sockervattnet smakade socker och så var det med den saken. Nu är den biten i alla fall avklarad. Skönt.
-
Dubbeldop
Igår var vi på dubbeldop i Saluhallen. Det var det andra dopet familjen höll i denna lokal (de har restaurang Story i mitten) och det är alltid lika skojigt att vara i Saluhallen efter stängningstid. Igår döptes alltså Nikis systerson Viggo tillsammans med (nu blir det knepigt) Viggos pappas kusins dotter Maya från Dubai. Två stycken soliga vårbarn födda med en månads mellanrum som nu båda är kompisar med Jesus. Mycket trevligt. Tillsammans med sådär 60 andra glada gäster blev vi därefter bjudna på middag, skumpa och tårta och minglade runt i några timmar. Efteråt tog vi även svängen om Skatudden till Hanna och Andus hem på ost och vin. Stannade till midnatt innan vi tog en taxi hem.
Hade på mig en klänning från & Other Stories som jag också funderar lite på om jag kan ha på mig på ett bröllop om två veckor? Dresscoden är smoking, så min fundering är om jag borde ha något lite mer ”Carrie Bradshaw”? 
Skön är den i alla fall. 
Nikis äldsta syster Malins dotter Lina blev en av gudmödrarna till lilla Viggo. Det tycker jag var himla fint. Lina pluggar för övrigt till barnmorska och jag försökte mig på att fråga henne de första av alla 780 frågor jag kommer att fråga henne genom åren. Fick oklart svar så väntar med iver på att hon ska studera lite mera. Oklart om hon är lika ivrig som jag 🙂
Jag och den där som jag är gift med
Sjukt söta är vi. 
Niki är lite av en bebiwhisperer. Bebisar är oftast väldigt nöjda när dom hänger med Niki, mycket nöjdare än vad dom brukar vara med mig. Fint ju!
Fick en del frågor om hur jag och Niki tänker med dop nu när vi ska få en Bernie. Så tänker att jag svarar lite på det här också. Vi kommer nämligen inte att döpa Bernie, något vi vetat om sedan vi träffades. Vi har alltid varit rörande överens om just den biten. Vi gifte oss borgerligt, ingen av oss hör till kyrkan, ingen av oss är troende och jag själv är inte döpt (dock konfirmerad i en frikyrka). Skulle kännas väldigt konstigt att introducera vår bebis till någon vi inte själva känner. Är även uppvuxen i bibelbältet och där ansågs dopet mer som en religös handling än en tradition. Många av mina vänner döptes inte som spädbarn utan som tonåringar genom ett aktivt val att vara en del av kyrkan. Kanske den biten också har satt sig hos mig, att religion för mina barn ska vara ett val. Så ja, vill Bernie döpa sig när Bernie tänkt på saken kommer jag gärna och firar honom då. Tror det kan bli roligt det också. Istället för barndop kommer vi ha någon form av välkommen till världen party. Vi tänker oss familjehäng, skumpa, tårta och lite Bon Jovi. Klassiskt…Har ni varit på roliga välkommen-till-världen-partys så får ni gärna dela med er. Tips är alltid bra!