-
Grattis på tioårsdagen Milla
Idag skulle Milla ha fyllt tio år. Ganska läckert datum att fylla år på ändå, 11.11. Numera kallad Singles’ day. Vi hade faktiskt Millas födelsedag som beräknat datum för Bernie innan det första ultraljudet och tänkte att det skulle vara coolt om två favoriter delade födelsedag. Men ja, så blev det inte. Det har nu gått några månader sedan vi sa hejdå till Milla hos veterinären den där dagen i augusti. Hon fick aldrig uppleva sin tionde födelsedag och det har inte gått en dag sedan dess utan att jag tänkt på min fluffiga bästa vän. Niki är nästan lite mer extrem i och med att han fortfarande på daglig basis kallar sig själv för husse och ofta använder “Millas röst”. Dessutom följer han sådär 50 tollarkonton på Instagram och trycker upp diverse bilder på valpar i mitt ansikte varje morgon. Lite mer besatt.
Men det är tomt utan ljudet av tassar, utan fluffet som väcker en och kräver promenader (och vilken rutt). Det känns sorgligt att inte vara Millas matte längre och framförallt känns det tungt att vi aldrig mer kommer att ses. Men allting blir enklare med tiden och så även att förlora en hund. Jag vet att många människor som aldrig haft djur har lite svårt att förstå hur man kan sörja en hund. Tycker att man är lite löjlig som är ledsen och inte förstår varför man inte bara köper en ny. Men det fungerar inte så, för mig var Milla mer en person än “bara ett djur”. Hon var en del av mitt liv och framförallt en del av min familj. Det får ta tid och det är okej att vara ledsen. Kom ihåg det alla ni andra som någon gång måste säga hejdå till någon ni tycker om. Det är okej.
Tio år skulle hon blivit idag min fina Milla. Hoppas hon har det bra var hon än är och blir firad med sin vanliga tårta (glass, apelsin, skinka och ben). Hon är saknad.
Så saknad. -
Måndagspeppen
Hittade ett lugnande badsalt för 4,90 på Granit tidigare idag och kände direkt FYND! Var tvungen att slå till och efter kvällens middag (kyckling och fetaost-sallad) fyllde jag upp badkaret och kröp ner i vattnet med en släng av det nya saltet. Låg sen där i tre timmar och filosoferade tills dess att hela jag var skrynklig. Lugnande badsalt var precis vad det lovade, nämligen väldigt lugnande. Kanske ändå månadens bästa köp?
Just nu är jag så lycklig över att vi bestämde oss för att bo kvar i vår lägenhet. Vi hade ju en svängom i somras då vi började leta större och lite längre bort från stan. Nu känner jag att vi är precis på rätt ställe. I vår tvåa på 61 kvadrat med badkar och hela stans utbud utanför dörren. Hade inte velat ha det på något annat sätt.

Besökte även Rådgivningen idag för förhoppningsvis sista gången. Hade tänkt innan det besöket att jag absolut kommer att komma tillbaka dit snart igen men efter dagens besök på Femkanten kändes det annorlunda. Min rådgivningsdam förklarade lite mer vad läkaren sagt när jag besökte Kvinnis för två veckor sedan. Jag hade såklart lyssnat vad läkaren sagt till mig men hade väl ärligt talat inte riktigt förstått innehållet. Språkmissarna blev lite tydligare. Har alltid tänkt att jag är väldigt bra på engelska men vissa ord, så som till exempel livmoderhals/mun ingick helt tydligt inte i min utbildning. Så gick i från dagens rådgivningsbesök och kände mig svinpeppad. Tur att någon kan förklara saker för en. Hur som tänker jag fortfarande ställa in mig på att gå över tiden bara för att inte bli allt för besviken när dom sätter igång mig två veckor senare. Men hej, måndagspeppen istället för fredagsdeppen.
Kom hem med massa energi, lagade middag, dammsög lägenheten, sjöng till Carola på min pilatesboll och kände mig lite hög på livet. Fint ju!
Det var det!
-
En nattlig update
Hejsan från den här kvinnan som numera är gravid i vecka 40. Sjukt. Här hänger jag i soffan (mitt i natten) med en dator i knät efter en helg som var himla mysig och som gjorde mig på bra mycket bättre humör än vad jag var på i fredags. Förlåt för det deppiga inlägget. Vi tog hur som helst en riktigt lugn helg med väldigt mycket serier i soffan med tända ljus (vädret var sådär roligt). Tog även en längre svängom på stan i lördags och spanade in japanska Muji som öppnat i Kampens fjärde våning. Efter det gick vi på drinks med Ylva, Sabina och Rici och fortsatte kvällen med Puttes pizza. Var hemma vid niotiden på kvällen och var svintrött i kroppen.
Kunde jag sova? Nej, såklart inte. Har så svårt att somna på kvällarna numera och när jag väl somnat sover jag i korta etapper och är ofta klarvaken. Vaknar oftast någon gång vid fem och lägger mig på soffan och stirrar rakt ut i luften. Första gången i livet jag lider av sömnproblem och jag tycker så synd om alla som har det så här jämt. Tydligen ska det här vara kroppen som övar för det som komma skall? Borde kroppen inte göra tvärtom och låta en sova svinbra innan sömnen rubbas för några år framåt? Det tycker jag. Kroppen, hallå?
Annars var det fars dag idag och jag fick fira min pappa på distans. Ringde upp honom över whatsapp (han bor i Sverige) och gratulerade honom. Är så tacksam över att ha en pappa som min. Han är en av de absolut klokaste jag känner och så himla snäll och bra. Jag kan lita på honom till 110% och jag skulle inte kunnat få en bättre pappa till mig och mina syskon. Han är dessutom ofta här i Finland och det är så himla fint att även om vi bor i olika länder så umgås vi massor. Han och mamma kommer faktiskt till Ingå om en vecka och stannar för Bernies ankomst. Ska bli roligt att se dom!