Ja, eller ärligt talat har jag lite dålig koll på veckodagar just nu. Kanske det hade varit tydligare om man varit gift med någon som hade fasta arbetstider och inte småjobbade lite hela tiden. Klagar i och för sig inte alls på det, för hur skönt är det inte att Niki kan jobba hemifrån eller ta morgonen hemma om jag behöver sova igen en timme? Älskar dagens moderna arbetsplatser där man själv bestämmer över sin tid.

Jag känner mig i och för sig inte alls trött eller sliten just nu. Vår bebis är helt klart inne i en solig period. Han somnar numera i sin säng varje kväll genom att han får ligga där och jollra till det att han somnar. Man måste såklart ligga bredvid och helst hålla lite i handen. Men stort steg från att han inte alls kunde bara ligga ner stilla och somna. Innan var vi tvungna att studsa honom i korgen till det att han somnade (på en boll dock, men ändå). Från att ha haft långa läggningar till nu, en halvtimme med världens mysigaste typ som snackar med en konstant innan han däckar. Sen sover han ca 3-4 timmar i sträck, vaknar, äter snabbt och somnar om.

Hursomhelst. Dagens planer består av långpromenad, städa hemmet och sen ska jag på AW med Linn, Sonja, Fanny, Mickan på Harju8. Det var det hela.

Morgonens gympass för Bernard. Undrar om det räknas som gymbesök för mig också om jag lägger mig där? Bernard blir genast allvarlig om man plockar fram systemkameran. Mycket skeptisk till den stora svarta klumpen som täcker hans mammas ansikte. Mobilen är enklare att le mot, men så är den gul också.

Hej från ett soligt Helsingfors. Familjens yngsta person fick Rotavaccinet igår och har sedan dess varit lite extra trött. Bestämde oss därför för att ta en lugn dag med så lite planer som möjligt. Så vi började morgonen med att hänga hemma i vårt vardagsrum. Förutom att ta längre powernaps pysslade Bernie med sina händer som han just upptäckt. Med “pyssla” menar jag att han ambitiöst försöker stoppa in hela sin ena näve i munnen. Går sådär. Men han kämpar på. På eftermiddagen stoppade jag ner Bernard i vagnen och han var så trött att han inte ens orkade protestera utan somnade direkt. Inte lätt att vara liten och trött. Utomhus var det soligt och vårigt. Kändes inte alls som en januaridag, utan snarare som en dag i april. Var tvungen att kolla in mitt inlägg och mina bilder från exakt ett år sedan. Lite skillnad på väder. I och med att vi helt tydligt fått en vårig dag placerade jag oss på Café Esplanads terass på en fika i solen. Om ni inte redan visste det så hittar man stans bästa morotskaka på Café Esplanad. Magisk är den.Moi!

Sen tog vi svängen om matbutiken, shoppade ingredienser och så gick vi hem och jag slängde ihop en bolognese.

Det var min våriga och inte så händelserika tisdag. Nu ska jag göra något så roligt som att betala räkningar. Det absolut tråkigaste med vuxenlivet. Jaja.

Idag är Bernie två månader gammal. Två månader som har gått så fort, samtidigt som det känns som om han varit med oss mycket längre än så. En sak som har slagit mig är att det är mycket roligare att vara förälder än vad jag trodde. Kanske för att folk är så bra på att berätta hur jobbigt det är att vara förälder att dom glömt bort att berätta hur roligt det faktiskt är. Tycker att livet just nu är så jäkla mysigt. Bernard är så jäkla mysig. Livets bästa, finaste och roligaste bebis. Tänk att jag får betalt för att umgås med honom varje dag. Nyp mig i armen så fint.

Dagen till ära var vi hos Rådgivningen och barnläkaren. Bernie väger nu 5,4 kilo och är 57 cm lång. Han var fullt frisk, stark, glad och social. Han låg på britsen och snackade med en affisch på väggen som han blev kär i. Den var orange och lila och informerade om handtvätt under influensatider. Mycket trevlig och vacker affisch tyckte min son och helt normalt beteende tyckte läkaren. Om han om 15 år fortfarande är kär i en affisch så kan vi börja oroa oss sa hon. Yes.

Nej, men överlag är livet med bebis så himla roligt. Rekommenderar starkt.

(Bild Emilia Nyberg)