Hola! Läser ni Jonskis blogg så har ni säkert redan koll på att vi firade valborg ihop. I vanliga fall brukar vi fira vappen med fest och parker men i år valde vi att fira ett lite mindre gäng här i Ingå. Vi var sex vuxna och två barn så allt som allt vi var under tio personer så som man får. Förberedde  med snacks, skumpa och partyhattar. Världens bästa Stina som bor här bredvid oss i Ingå knackade på under dagen och levererade de här vackra stjärnorna. Wow. Mina pojkar <3Celie och lilla B fick hänga med varandra.Gav Björnie mat och Björnies gudmor såg på. Jag var lite dålig på att fotografera under kvällen så jag stal massa bilder från Jonskis kamera. Tusen tack för det!Skål!
I och med att Niki jobbade i stan under valborgsdagen insåg jag att jag inte skulle lyckas ta hand om Björnen, städa huset, fixa och laga en tre rätters middag ensam. Så istället delade jag in våra gäster i tre olika lag, printade ut recepten och lät gästerna laga kvällens middag. Alla tog sina kockuppgifter otroligt seriöst och hela konceptet blev verkligen lyckat. Ska låta mina gäster laga mer mat i framtiden. I och med att vårt Ingåkök har social köksö kan man pimpla vin och heja på när lagen lagar mat.

Jag och Riku tog hand om huvudrätten medan Jonski och Mathias fixade efterrätt och Ylva och Niki förrätt. Ylva <3Mammas kompis Britas recept på frusen passionsfruktstårta. Alltid lika fräsch.

Lekte lekar långt efter midnatt så som man kanske inte egentligen orkar som småbarnsförälder. Men man är ju lite “Yolo” så här när man passar på att hänga med vänner. Inget man blivit bortskämd med den senaste tiden. Jag höll såklart tal eftersom jag var så lycklig i själen av en kväll med bästisar. Kan leva på den här kvällen länge länge länge.

Godmorgon. Solen skiner och vi hänger på terassen. Fick plocka fram parasollet från vintergömmorna så att Bernie får skugga. Bebisar är lite som vampyrer, så fort de råkar få en solstråle i ansiktet reagerar dom med stark förfäran. Särskilt novemberbebisar. Han fick ju inte se sol första fyra månaderna i livet. Ser ni ett annat vårtecken på bilden? Det vårtecken jag tycker allra sämst om.. Svante och Desire är ovanligt sympatiska i år. De hänger i vassen och äter, kikar lite på oss då och då men verkar inte alls vara aggressiva. Kanske de är konfunderade och undrar vart det orangea odjuret som brukade bo här och skrämmas har tagit vägen? På tal om orangea odjuret. Gud vad jag saknar att ha hund. Eller, nä. Jag saknar inte att ha hund. Jag saknar kort och gott Milla. Min första vår utan Milla. Jag tror att hon och lilla B hade blivit bra vänner. Men det får vi aldrig veta. Den här killen sover lite sämre på nätterna just nu. Han har nämligen börjat med att vända sig till mage i sömnen och vaknar förfärat där han ligger med huvudet i luften och gråter. Det här händer om och om igen. Likadant gör han i vagnen, snurrar runt till mage och ligger där sen med huvudet i vädret. Antar att vagnproblemet löser man med att byta till sittdel?  Nattproblemet däremot är svårare. Nu har jag flyttat honom till vår säng på nätterna så att jag snabbt kan snurra tillbaka honom när han rullat. Men det är lite av en evig kamp. Jaja.

Nu ska vi in och äta lunch. Bernie äter fast mat till lunch och middag. På lunchmenyn idag står kyckling och sötpotatis. Blandade i lite basilika i smeten för att göra det “godare”. Hej!

Söndagshälsning! En natt i stan råkade bli fyra nätter. Vi kände helt enkelt för lite stadsliv så här i slutet av april. Man hinner ju börja sakna sitt hem när man är på Ingåvift i så här långa perioder. Dessutom ville vi passa på att se lite folk och fixa sådant som är lite enklare att fixa när man är en stadsbo.

Vi åkte in i onsdags och jag och Björnen åkte nästan direkt till Rådgivningen. Det var lite över en månad sedan vi var där senast och jag var så peppad på att se om Björnen blivit större, vilket han som tur hade. Han visade sig vara 66 centimeter lång och vägde 7,4 kilo. Inte så liten längre vår fem månader gamla Bernard. Nytt för den här gången var att man blev förhörd om sitt hälsotillstånd vid ingången av hälsocentralen. Corona vill man såklart inte ha in där. Fick svara på “You child fever?”, You child cough?”. Skakade på huvudet några gånger och sen fick vi rulla in. Bernard fick även vaccin i varje ben plus ett i munnen. Duktiga lilla B.

Det var soligt ute och jag kände mig lätt om hjärtat. Det var en helt annan stämning i stan den här gången. Domedagskänslan som låg i luften för några veckor sedan hade försvunnit. Kvar fanns en känsla om hopp och vår. En dag passade jag på att storstäda vårt hem. Det behövdes verkligen. Byggde även ihop Bernies nya matstol från Stokke. Så fin! En dag picknickade vi med Nikis familj på Skatudden. Umgicks faktiskt flera dagar i rad med familjen. Kanske ändå mysigast på hela veckan att få hänga med de här så mycket. Ni kan vara lugna. Vi var under tio personer. Rullade hem längs med havet. En annan dag besökte jag Nikis kontor på Ärtholmen och lånade toaletten när jag var på promenad. Har även hunnit dricka vin med Ylva och hunden Lykke vid havet. Packat upp paketet med kläder mamma skickat till lilla B från Sverige. Tänk att min mamma har stickat den här. Wow!Mer nytt i Bernies garderob: Sunnies från BabymocsKörbärsträden har slagit ut. Synd att vi inte har en kungsträdgård i centrala Helsingfors. Det hade varit magsikt. Har promenerat med Veronika och tvillingarna i södra Helsingfors. Fick en namntavla av Veronika, Rici och tvillingarna i present. Hängde upp den ovanför Bernies skötbord där den hängde så bra så! En dag woltade jag sallad från Levant. Tror den här kostade 8:40€. Money well spent. Sen blev det söndag och vi körde tillbaka ut till Ingå. Mina blommor hade blommat upp ordentligt under vår frånvaro och jag passade på att gödsla gräsmattan. Sen åt vi middag och jag återgick till mitt pussel. Slut på vecka 17.