1 dl rapsolja
1 msk vitvinsvinäger
1 msk flytande honung
1 pressad vitlöksklyfta
0.5 tsk vanligt salt
1 krm grovmalen svartpeppar

Blanda ihop alla ingredienser i en fin liten kanna och ringla över din sallad. Jag brukar göra en dubbel sats så att man alltid har en kanna som väntar på en.

Igår var jag på AW med Sabbe och Ylva på Bistro Gina. Jag hade varit på mitt kontorshotells egen AW före och fått mat där, så jag åt inget utan drack skumpa och såg på när Sabbe och Ylva åt den minsta pasta jag någonsin sett. En svinliten portion med Cacio e pepe för glada 22€. Tror dom åt den i två tuggor?

I och med att vi inte var jätteimponerade av Gina drog vi ganska snabbt vidare till ett lite sunkigare hak för att konsumera desto billigare alkohol. Jag fick dessutom både födelsedagsblommor och present! Hurra för att vi januaridamer även får firas i mars.

Idag har vi inte egentligen gjort någonting. Lekt med lego.

Varit ute hela förmiddagen, försökt snabba på våren genom att skotta baksidans terrass. Det skulle vara sol enligt min väderapp, men den dök aldrig upp. Jag tror jag klagade på den saken till samtliga grannar. Jag är den där grannen, den känsliga väderkvinnan. Men förstår ni hur trött jag är på snön nu? När landade den, november? Nu när allt dessutom är sådär slask-smutsigt så känns det som om jag bara vill vända blad. NU.

På eftermiddagen bakade jag blåbärs och chokladmuffins med mina två energiknippen till barn. Tror dom blivit inspirerade av Great Gris, för att baka muffins var tydligen något dom väldigt gärna ville göra. Så det gjorde vi. Inte direkt en avslappnande upplevelse att baka med två stycken som liksom smått slåss om alla moment och försöker vända upp och ner på påsar och bunkar. Men vi överlevde och muffinsen blev ok för att vara muffins. Alla glada!

Nu är det kväll. Middagen är uppäten, barn är nattade och Niki stack just iväg på öl på stan med kompisar. Jag hällde upp ett glas rosé (låtsas som sagt att det är vår) och ska ge mig på den senaste säsongen av Amerikanska Love is Blind. Att vara ”ensam” hemma med skräp-TV som sällskap, det mår jag bra av.

Det är första mars och jag övervägde att ta på mig sneakers imorse bara för att manifestera vår. Men så möttes jag av slasken på trappan och kände att jag inte ville vara en av de där 15-åringarna med bara anklar i snöstorm. Är för gammal helt enkelt. Också en insikt.

Annars då? Jag har haft en tuff vecka. En inte alltför rolig sådan alls faktiskt. Har tröstat mig med småfolket hemma och min otroligt peppande man. Ibland undrar jag hur jag lyckats hitta en sådan som han? Otroligt fynd jag gjorde på en nattklubb för nästan exakt tio år sedan. Så mycket att vara tacksam över ändå, något som är extra bra att tänka på i turbulenta tider. Allt det man har.

Hur som helst. Den här bloggen har tuffat på i ett långsamt tempo de senaste två åren. Men glada nyheter för er som följer med här än idag. Från och med idag kommer det här bloggen börja leva igen. Då menar jag inte en gång i veckan, utan jag menar i princip varje dag. Med undantag ibland.

Det blir omålade möbler, mat, familjeliv, trädgård och annat otroligt vardagligt men mysigt.

Hänger ni med?

Nu kör vi.