Sensommar, syskon, Köpenhamn och familjekräftis

Vi är mer än hälften in i augusti och jag är därmed inne på tredje veckan på mitt nya jobb. Livets första heltidsjobb som tvåbarnsmamma. Det går väldigt bra än så länge även om ens energinivå inte räcker till så hemskt mycket mer än jobb och familj. Meeeen lite saker har jag hunnit klämma in.

Målade klart vardagsrummet en kväll. Nu är hela faderullan målat med Jotuns färgkod Space. Mitt färgval efter 16 färgprover och väldigt mycket research. Space är en perfekt greige som ovanligt nog passar med både kritvitt (vårt kök och trappdel) och med gulare vit (dörrar, lister). Jotun verkar vara lite svårt att få tag på i Finland, så använde färgkoden till K-rautas cello Feel-färg. Supermatt och täckande. Yes.

Sista söndagen innan dagisstart fick Bernie och bästisen A testa på att klättra i träd på Blåbärslandet. Ett koncept dom båda älskade, även om Bernie mest ville kasta sig ut och glida på linan. Totalt orädd.

En dag hälsade mina föräldrar på och vi åt varmrökt lax med kantarellsås. Jag råkade även klämma Bernies finger i ytterdörren (typ två minuter efter den här bilden togs) och så fick han åka och sy på Pihlajalinna. Ibland är den där sjukvårdförsäkringen guld. Dyrt guld.

Dagisstart med allt vad det innebär. Tänk att jag nu har två barn på dagis. Känns fint och lite vemodigt på en och samma gång.

Sen hälsade vi på barnens granny en eftermiddag. Fick sällskap av kusinerna som bott i Tyskland hela sommaren. Succé.

Helsingfors fick besök av en Amerikansk ”Helikopterbåt” som Bernie kallade den. Något som vår fordonstokiga 2,5 åring absolut måste få se. Han tror säkert att vi också älskar fordon lika mycket som honom efter som vi alltid håller med om allt han säger om diverse maskiner. Säger han ”ojojojoj grävmaskin” håller vi alltid entusiastiskt med. Han måste tro att det där är vårt gemensamma intresse. Om han bara visste.

Sen lekte vi på en staty med lämpligt fallunderlag. Bra gick det.

När barnen somnat har Niki och jag spelat Playstation. It takes two heter spelet och är briljant.

Förra söndagen anlände min storebror till Finland för första gången sedan vårt bröllop 2018. Min syster som var i Ingå kom hem till oss och så hade vi syskonkväll. Hurra!

Barnen blev glada med moster och morbror på besök. Gladast var nog annars jag.

Vi lagade laxpasta och drack vin.

Och gick på kvällsdopp. Har ju ”badrocksavstånd” till stranden. En term som jag lärde mig tidigare idag på instagram. Syskon i badrockar med vinglas i tassarna i sommarvärmen.

Så kul att äntligen få visa min bror var jag bor. På tiden!

I onsdags tog jag det extremt tidiga morgonflyget och hamnade i cykelstaden Köpenhamn. Kul att jag är en Svensk tjej som bor i Finland och jobbar i Danmark. Livet. Hur som helst så landade jag strax före åtta, tog tåget till centralen och gick till mitt hotell. Dumpade väskan, hyrde en cykel och cyklade till mitt nya kontor på Vesterbro.

Efter en lång dag checkade jag in på Scandic Spektrum, ett nybyggt hotell vid vattnet. Fräscht, stort och snyggt på många sätt. Men var tyvärr ganska opersonligt och saknade detaljer som jag gillar med hotell. Ni vet minibar, vanity kit, conditioner. Tror ändå hotellet kostade 330€ för en natt, då kan man väl få balsam? Frukosten var i alla fall väldigt bra.

Hade vaknat 3:30 samma morgon för att hinna med flyget och var ganska sliten. Hade egentligen tänkt ta room service på rummet, men hotellet saknade den funktionen. Istället cyklade jag tillbaka till Vesterbro, åt en lugn middag med mig själv på Madklubben med min bok. Cyklade sen tillbaka till hotellet och somnade före klockan tio.

Dagen efter tog teamet tåget till Skandeborg på Jylland där vi hade firmakalas i ett dygn. Dagen efter satt jag på flyget tillbaka till Helsingfors igen. Två otroligt intensiva men roliga dygn, och allt på danska. Men Danskan blir enklare och enklare varje dag. Det är bara att köra på.

Lördag och vi åkte till Ingå för familjekräftis med mina föräldrar och min bror som hade sin sista Finska kväll. Mamma oh pappa hade shoppat otroligt goda kräftor från Viltgården.

Vi åt, drack och sjöng.

Säg hej till mina fina föräldrar.

Bryggbild såklart. Vädret var på topp.

12 kräftor (jag vet, jag är en estetisk ätare) senare var det dags för kantarellpaj med västerbottenost. Min mamma hon kan sin grej.

söt!

Också söt.

Avslutade kvällen på stjärnbeskådning och nattdopp. Kanske den mysigaste kräftskivan jag varit på? Kräftskivor har en tendens att bli ordentliga partyn och det här var liksom bara härligt. Goda kräftor i favoritsällskap på en favoritplats. Dessutom var det en bra medicin för mitt trötta danska huvud.

Dagen efter var det söndag. Barnen plaskade och mamma hade lagat blåbärspaj. Micke åkte mot eftermiddagen till SiljaLine och vi körde tillbaka till stan.

Där var mina första veckor av augusti. Sensommar är också sommar. Kom ihåg det.