• Helsingfors,  Korpo,  Landet,  Trädgård,  Vardag

    Våren, Korpo, Ingå, Didrichsens museum, körsbärsparken, dahlior och finbesök

    Nu blir det ett väldigt långt inlägg här från våren som gått. Vi är i juni nu. Hur gick den här våren så fort? Jag vet inte. Det känns som om allt bara har flutit ihop. Bara försvunnit. Poff sa det.

    Den här bloggen har haft tekniska problem. Har inte kunnat lägga till bilder på en evighet. Inget har laddats upp. Men till slut, efter att ha haft både min servers tekniker och mitt temas tekniker inloggade för att hitta problemet har det lösts sig. Skönt så här i efterhand att veta att hur mycket jag än försökte hade jag inte kunnat lösa det själv. Tänkte länge att det var för att den här bloggen är för gammal, för tekniskt icke-uppdaterad eller innehåller för många filer. Det problemet har vi haft tidigare. Men ja, tre IT-killar i Indien senare så var probelemt löst. KUL.

    fujifilmx100vi

    Jag har pysslat med mitt företag, livet med två barn, trädgårdstider, besök från Sverige, landeliv och vad mer?

    terrasstvätt

    Terrassen har tvättats. Men nu borde jag tvätta terrassen igen och olja om den. Behöver nästan fräscha upp den med mörkbrun olja varje år. Annars ser den lite dassig ut?

    Jobbat en hel del med kampanjer för mitt företags kund, Skinome. Färsk hudvård skapad av författaren till boken Hudbibeln, doktor Johanna Gillbro. Enkel hudvård i få steg utan onödiga tillsatser och där man jobbar med hudens egna mikrobiom.

    Haft bästisarna Frida, Hanna och Martina från Värnamo på besök över för en helg. Vi hann med långa middagar, vinluncher, häng på stan och broöppning.

    Vi har fått en ny bro. Finlands längsta som numera är en del av min cykelväg till stan. Vi bor på en liten ö som heter Tammelund och vår grannö Degerö (som är väldigt mycket större) har nu efter många års bygge äntligen fått en till väg till och från ön. Kul för oss öbor.

    Vi åt raclette, så som man tydligen gör när man hälsar på mig.

    Valborg firades långt ut i skärgården. Efter lite om och men gick varvet med på att sjösätta båten och vi kunde åka ut till holmen för säsongsöppning.

    Vi hade en dundertur med vädret. Det var både varmt och soligt.

    Läste böcker, drack lite rosé, sov långa nätter.

    Jag gillat att fira Valborg på landet. Fest i alla ära, men med småbarn tror jag vi alla uppskattar ett lugnare alternativ.

    Kaitholmen

    Alla var glada över att få vara tillbaka med alla roligheter och leksaker som man hade hunnit glömma bort under vintern.

    Vi kommer att vara på holmen mer senare i sommar. Men det är alltid något extra pirrigt med att öppna upp för säsongen. Man vet aldrig vad som väntar en. Vissa år är det problem med vattnet, andra har en mus tagit sig in i ett hus eller som i år då bryggans kättingar fått stryk av de starka isarna och bryggan åkt upp på klipporna.

    När man är ute på en ö är något av det svåraste att handla inför vistelsen. Tricket är att planera och försöka tänka ut varje middag ut i minsta detalj. Annars överhandlar man också måste släpa mat med sig hem igen. Något man inte vill med fyra timmars bilresa, två färjor och en båttur. Men grillmat är alltid bra.

    Efter Valborg ute i skärgården var det dags att återgå till vardagen. Vi bor ganska nära Körsbärsparken i Kasberget och när körbärsträden slår ut gäller det att passa på att göra små cykelutflykter.

    Det blir kanske lite väl mycket jippo i parken under blomningen för min smak, men om man är där på vardagskvällar innan den japanska högtiden börjar brukar det vara hyfsat lugnt.

    Men fint är det. Tänk att det var först förra året jag lärde mig att japanska körsbärsträd inte får några körsbär. Hur visste jag inte det tidigare?

    Hemma började tulpanerna blomma och i år överlevde förvånansvärt många vår granne, Haren. Förra året åt haren 98% av alla lökar.

    Kanske något av det mysigaste i majmånad. Att en fredagskväll efter att barnen somnat smita ut med ett glas rosé i trädgården. Direktså sallad i pallkragar och rensa ogräset som hunnit komma upp. Pensionären i mig mår bra.

    Pennyhunden vågar jag tyvärr inte ha lös längre på tomten. Hon får väldigt selektiv hörsel om vår granne Haren hoppar förbi. Så lång lina från Motonet (som tyvärr är värdelös och går sönder hela tiden) har varit tricket.

    kuurna

    På Nikis födelsedag cyklade vi in till restaurangen Kuurna i Kronohagen för middag. Nikis mamma tog barnen över natten och vi fick en hel kväll + morgon för oss själva. Mys.

    Alla förodlingar fick flytta ut på vår inglasade balkong när nätterna blev varmare. I år har jag 28 dahlior + förodlat krasse, luktärter och zinnia. Har även direktsått kryddor, sallad, asters, blåklint, solros och eternell.

    rosmarin

    Har även rosmarin och basilika i kruka på balkongen.

    I år har jag även samlat stora stenar och byggt en ny skogsrabbat. Använt förmultnade löv som bas och ovanpå det jord och kogödsel. Smälter in fint i vår skogsträdgård.

    Här har jag planterat ut dahlior och krasse i toppen. Är lite orolig att jorden är lite för grund med tanke på att jag har kartoner under alla löv och all jord. Funderar på om jag ändå kommer att behöva lägga till ett jordlager för att få mer höjd.

    dahlia

    Jag förkultiverar alltid dahlior i plastpåsar. Planterar i april med bra jord och vattnar inte alls i början. Fördelen med plastpåsar är att du ser när knölen börjar bilda rötter, vilket sker långt före skotten kommer upp. När rötter bildas kan man börja vattna, men väldigt sparsamt. Jag gräver upp knölarna igen före den första ordentliga frosten. Något år har jag stått 05:00 på morgonen i snöstorm med en väntande flygplanstaxi och grävt upp dem i panik.

    Helsingfors har inte varit direkt varmt i maj, men ganska soligt. Kvällar då jag cyklat hem över den nya bron har det varit så fint att få uppleva en helt ny utsikt.

    Kanalen mellan Tammelund och Degerö, som så här års får besök av en hel del båtar. Roligast är alla turistfärjor med glada vinkande turister.

    Själv har jag inte åkt kollektivtrafik på en evighet. Jag cyklar med lådcykeln fram och tillbaka vart jag än ska. Jag kan lämna och hämta barn på vägen, få med mig paket, jord, produkter eller personer som jag ska ha möten med.

    I slutet av maj åkte jag och barnen till Ingå och hängde med min pappa som var där själv.

    Superlugn helg tillsammans. Läste två biblioteksböcker, lekte med barnen, hängde med pappa och gick och la mig före 22:00 varje kväll. En sån där helg som var bra för mitt nervsystem som mått lite sådär den här våren.

    Och Penny fick hänga med mina föräldrars hund Ally. Alla glada.

    Tillbaka i stan tog jag med mig Jonski på vernissage på Didrichsens museum på Granö.

    Vi fick vara med och inviga den nya utställningen med klassikern William Morris. Tips till alla mönsterälskare där ute.

    Annars har det varit mycket vardag. Har varit lite mer på mitt kontor. Märker att jag mår bättre när jag är bland andra människor. Gillar också att jobba hemma, men när den här våren varit lite tuff behöver jag miljöomväxling.

    I helgen som kom och gick hade vi vänner med barn på besök. Den första terrassmiddagen med gäster för i år. Barnen hade plockat syrener och vi fyllde vas efter vas.

    Hej T&E, ni är bäst.

    Det var allt för det här långalångalånga inlägget. Tekniken fungerade hyfsat. Plus i boken.

  • Landet

    Dagarna före jul

    I fredags körde vi ut till Ingå för en helg på landet. “In i mörkret” som Bernie glatt konstaterade när vi svängde ner på vår lilla skogsväg. Gud, vad jag behövde Ingå efter förra veckans så många märkligheter. Jobblivet hade tagit sig en lite oväntad tvist och jag kände allt på en och samma gång. Det finns inget ställe på jorden som får mig att känna mig så jordad som Ingå. Kommer ihåg 2018, när jag just blivit varslad från jobbet, fått missfall och kände mig som livets mest misslyckade människa.

    Hur jag då vandrade genom Ingås skogar, grät, låg på olika berg och stirrade upp i himlen, kände mig mindre, oviktigare och lugnare. Perspektiv.


    Den här helgen behövde jag bara andas lite. Landa, tänka igenom vad som hänt. Sitta ner med mig själv när barnen somnat. Skissa, rita, skriva, göra en plan. Slutade med att jag var så exalterad över mina nya planer att jag inte kunde sova. Kanske en överdos på svart te även hade något med saken att göra.

    Nej men att få vakna tidigt, doppa sig i iskallt hav och se på livet med nya ögon. Tack Ingå för det.

    Barnen var glada. Vi grillade korv i kaminen och såg på SVT:s julkalender på paddan.

    Läste böcker om ormar, Kamomillas stad, Gloria Gris, Stora fiskeboken och många fler. Tack mamma och pappa för att ni sparat alla böcker från när jag och mina syskon var barn. Guld.

    Vi har lekt. Släpat båtar i hav, lekt militärbas, gömt oss och haft mörkersök med ficklampa.

    Tack Ingå. Vi ses till helgen igen.

  • Barn,  Landet,  Penny

    Höstlov i Ingå

    Förra helgen var vi på landet. Tog även några dagar ledigt (fördelen med att vara företagare) så att vi kunde stanna lite längre och fira höstlov. Mådde så bra av att vara i Ingå. Det är något med den platsen som förlåter och grundar mig. Som om fötterna grävs djupt ner i jorden och lugnet infinner sig. Alla känner det. Mina barn, min hund.

    Långsamma pyjamasmorgnar.

    Läsa bok i Ingås nya fina skatepark medan barnen skotrar.

    Svampplockning och långa skogsrundor.

    Släpat med mina barn och glad hund på en 5 kilometers runda i Ingås skogar.

    Skogen, skogen vad du är bra.

    Lantliv.

    Ätit fisk i olika former varje dag.

    Lax och spenatpasta. Alltid en succé.

    Varje morgon startades med dopp i havet. Bernie har också badat, 8 grader och ändå springer han och hoppar i. Min modiga snart sexåriga son.

    Privilegiet att ha ett sånt här hus.

    Höstlovet var en succé även väsermässigt.

    Barn och hund.

    Sen fick vi gäster, firade med Raclette. Så som man bör den här tiden på året.

    GOTT!!!

    Tack Ingå för livets höstlov. Det var precis vad vi alla behövde.