-
Skideriet
Underligt väder här i Ingå idag, dimmigt och plusgrader. Nikis mamma åkte hem på eftermiddagen men innan dess tog vi ett varv runt grannön på skidor. Efter att Gaby (Nikis mamma) åkt tog jag ett varv till ensam med en podd i öronen. Sammanlagt har jag åkt 1,2 mil idag. Väldigt hurtigt. När jag kom tillbaka efter andra rundan hade Niki eldat bastu. Lyxen. Bastade bort all skidsvett och är nu ren som en nyponros. Nu blir det Pasta bolognese och rödpang.






-
Podderiet
Mina fredagar numera går ut på att spela in podd i Rähinäs studio. Idag hade jag sällskap av Krista Siegfrids och fick snickesnacka om allt möjligt roligt i livet. Alltifrån mina funderingar av årets upplägg av UMK (som hon var helt fantastisk på att leda) till Kristas bröllop, galna möten, att googla eller inte googla sig själv, hat, kärlek, karriären. Så himla bra samtal. Fint att få så mycket fin energi från en så fantastiskt person. Tack.
Just det här avsnittet kommer ut om två veckor.Nu är jag på landet med Niki och Nikis mamma Gaby. Veganmiddag och Nya Zeeländskt vitt vin. Yes.
Ha en fin fredag!

-
Kvinniseriet
Kvinnodagen. En dag jag har så svårt att ha att göra med. Vissa säger grattis, andra säger att man inte får säga grattis. Vissa tycker att det ska firas andra tycker att man inte ska fira orättvisor. Jag själv när jag idag stod på jobbet bland mina kollegor som består av 50/50 kvinnor och män med bakgrunder från 28 länder kände att jag inte orkar föreläsa. Vi fick alla skumpa, choklad och rosor och ett tal om hur viktigt det är om att bolag som mitt består av hälften av båda könen och att vi alla har en varierande bakgrund. Hur viktigt det är för att vi ska lyckas. Jag håller med och jag orkar inte slåss för att vi “firar” dagen. Jag orkar inte alltid vara rätt. Kanske för att det är så svårt för mig att förstå vad som är rätt.

När jag kom hem skuttade jag snabbt ut med Milla och en halvtimme senare hälsade fyra kompisar på för “bokklubb”. Om jag ska vara riktigt ärligt så handlade kanske allting mer om allt annat än böcker. Men det gör egentligen ingenting. Huvudsaken är att vi får ses.
