• Hem

    Lillördageriet

    Efter jobbet idag (var på kontoret) fick jag en ordentlig huvudvärk. Förmodligen på grund av den tryckande luften ute. Precis som många andra kan jag drabbas av en bankande minion i huvudet när det vankas åska. Ganska vanligt fenomen. Så istället för att trippa ner till Eira på kompisdejt åkte jag hem, tog en burana (ipren) och chillade i soffan.

    En timme senare var jag på topp igen. Städade hela vårt hem på en timme, skurade alla golv och pantade alla burkar från Nikis 30-årsfest (blev 15€). Är sista kvällen ensam hemma innan Niki kommer tillbaka från Grekland där han varit sedan lördag på jobbresa. Tänker nu passa på att dricka te i sängen och titta på det senaste avsnittet av The handmaids tale i min ensamhet. Möjligtvis passa på att lyssna på lite klassisk EDM också bara för att Niki hatar den genren.

    Jag gillar att vara ensam, så länge den är frivillig. Den där extremt sociala sidan av mig kräver ofta tid ensam för att kompensera all energi (don´t worry, tänker inte börja prata om tårtbitar i sann Blondinbella-anda här inte). Så ikväll går det ingen nöd på mig. Ska bara njuta av känslan av vald ensamhet.

    Kolla! Nikis ballonger lever fortfarande en vecka senare. Tänker skaffa likadana till mig själv när jag fyller trettio. Hehe. Överväger att ta sönder den ena och ha heliumparty med mig själv, men det känns ändå som en riktigt dålig idé för någon som hade huvudvärk för en timme sedan. Nu undrar ni kanske vem som tog de här bilderna på mig när jag är ensam hemma? Milla såklart! Hon är specialtränad på att ta bilder på mig med systemkamera. Uppskolad i en militärförläggning för amatörbloggarhundar i norra Karelen. Nåneeeej. Skoja bara. Har en liten fjärrkontroll som aldrig klagar när jag vill ha bilder på mig själv. Enkelt.

  • Personligt

    Fördomar om Österbotteneriet

    Jag föreslog för Niki häromdagen att vi borde bila upp längs med den finska kusten. Uppleva städerna. Checka in på små, mysiga hotell, äta kustmat och lära oss Nerpesiska (oklart om det stavas så). Jag har ändå en hel del fördomar om Österbotten som jag tänker att jag borde få bukt med. Om ni inte blir allt för arga på mig så tänker jag skriva ner både de charmiga och de mindre charmiga? Kom ihåg, det är bara  mindre seriösa fördomar. Sådana som alla verkar ha mot oss svedopellar också. Ta det hela med en stor skopa salt. Promise.

    Nu kör vi.

    – Ilskan mot trean: Under min tid på tv-programmet Min Morgon upplevde jag ofta Österbottningarna som lite…ja, arga. Kanske för att det ramlade in mail flera gånger i veckan från människor som hade en onaturlig fixering vid väg ring III (På tal om denna väg som går runt Helsingfors så uttalar min rikssvenska Iphone vägen i GPSen som KEHÄ III, alltså som tre i:n. Lite kul). Som att vi innanför denna väg saknar all form av vett. Vi förstår ingenting. Vi har i och för sig lite olika problem. Jag är till exempel inte särskilt upprörd över varg-situationen. Ja, av förklarliga skäl. Jag blir inte heller mer upprörd eller förstående över att alla som vill diskutera vargfrågan uppför sig som galningar. Känns som att hänga på forumet Flashback varje gång någon vill prata varg. Vad har hen tagit tänker jag? Helt säkert steroider?

    – Jag vet inte varför jag tänker på Odd Molly? Känns som en ganska absurd fördom ändå? Tänker att de där stickade svindyra koftorna hänger med i hushållen. År in och år ut.

    – Att man får barn när man är sådär tjugotre? Kanske det är den Österbottniska bloggvärlden som fått mig att tro att alla blir föräldrar i väldigt tidig ålder? Jag uppfattar det som att många har hus, två barn och kombibil vid tjugofem. To be fair så är det ungefär samma situation i den lilla småstaden jag själv kommer ifrån. Tänker ändå att det måste vara ganska nice med huspriserna ändå. Få ett helt hus för samma precis som en etta här. Blir nästan lite avundsjuk.

    – Det här med att älska päls och pälsfarmar är helt normalt? En fördom jag önskar av hela mitt hjärta inte är sann. Lyssna på podden Allt jag velat veta om djurs känsloliv och fråga dig själv om du på riktigt tycker att det är koscher att ha rävar i småsmå burar? Inte okej.

    – Man gillar att fika i samma utsträckning som svenskarna. Överlag gillar man svenskarna och de flesta svenska kulturfinurligheter. Just därför är man även lite mysigare i Österbotten. Tänker jag.

    – När det vankas fest är det snarare saft än rosévin i vinglasen? Tänker att genom den kyrkliga biten är Österbottningar också mer benägna till att skippa alkoholen. Man festar till det med alkoholfri cider istället, dukar jäkligt fint och ordnar spex.

    – Man tycker nästan lite onaturligt mycket om Radio X3M. De som jobbar där är stjärnor. Lite som Justin Bieber fast i plural.

    – Man har koll. På Åland och Sverige. Tänker att det är de två man som Österbottning gillar mest. Man åker hellre till Umeå eller Stockholm för shopping än till Helsingfors (som man för övrigt kallar för Hesa). Tänker även att Österbottningar är lite positivare och lite svenskare i tankesättet. Har även en stark känsla av att Österbottningarna har bättre koll på vem som åkte ur Svenska Let´s Dance i fredags än finska Paradise Hotel.

    – Det byts frisyrer. Ofta. Man vill liksom alltid ha det senaste skriket på huvudet. Vad som nu än är trendigt. Just då.

    – I Österbotten är man öven en jäkel på att baka saker. Att pyssla, fixa och skapa mys överlag är Österbottningens grej. Hälsar man på hemma hos en person blir man serverad sju sorters kakor i en skål hen lagat själv i sin pysselverkstad på gården. Pysslig pyssligare Österbotten.

     

    Okej. Nu tar vi paus. Hoppas ni inte blev allt för upprörda över dessa. Som sagt. jag har aldrig varit i Österbotten. Tänker bara att det skulle vara roligt att få ut alla dumheter jag tänker om regionen. Förstår såklart själv att det här knappast är sanningen.

    Vad har ni för fördomar om Österbotten? Huvudstadsregionen? Svenskar?

    Själv är jag smålänning och den största fördomen folk har om oss är att vi är riktigt snåla. Dock helt sant. Fast vi kallar det ekonomiska istället. Ska tydligen klinga bättre.  

  • Landet

    Hundars känsloliveri

    Körde in till jobbet imorse för två möten. Parkerade utanför kontoret på Kalevagatan för tre timmar och betalade hutlösa 14€ (!!!!!!) för det. Vad hände med alla ZON2 i centrum? Sen när blev allting ZON1? Hade hur som helst två möten varav det ena varade i över två timmar och det andra i tio minuter. Oklart vilket som var mer produktivt? Hade i alla hast även glömt datorn i Ingå så fick verkligen fokusera på vad alla sa eftersom jag inte hade något annat att pilla på. Borde egentligen göra det oftare, ta möten utan dator. Känns som om man tänker bättre.

    När jag kom tillbaka till Ingå hade pappa anlänt från Sverige. Vi mötte helt säkert varandra i förbifarten på 51:an men det var inget någon av oss märkte. I eftermiddags plockade vi fram alla utemöbler från lidret och tvättade spektaklet med vattenslangen. Avslutade det hela med middag på gräsmattan. Är så glad att jag bestämde mig för tre nätter här. Finns inget bättre ställe att uppleva den finska sommaren. Ja, nu när den är här.

    Skrev häromdagen här att jag lyssnar på podden Allt du velat veta och om hur mycket jag lärt mig om olika ämnen. Imorse lyssnade jag på ett avsnitt med etologoen Per Jensen som framförallt forskat på hur hundar tänker/känner. Så himla intressant avsnitt. Både historien om att hunden/vargen sökte sig till människan och inte tvärtom. Att hundar förstår ungefär lika mycket som en fyraåring, att hunden har tidsuppfattning (ingen bra nyhet för alla som lämnar sina hundar ensamma hela dagarna) och att hundens relation till husse/matte är psykologiskt väldigt lik den barn har till sina föräldrar. Fick helt nya ögon för Milla och kände mig så tacksam över att hon så sällan är ensam längre stunder. Jag visste redan innan att Milla förstår mycket av det vi säger och gör, men det här var ändå en ögonöppnare.

    Hej pappa! Tänk att om ett halvår fyller han sjuttio och jag trettio år. Hundraårsmiddag tänker jag att vi ska ha tillsammans.  Kvällen är lika vacker som gårdagen. Egentligen borde jag bara ta ledigt resten av veckan och bara hänga kvar här. Tyvärr har jag lite för mycket på tapeten. Note to myself inför nästa års maj. Flexibelt schema.