Började veckan med att som vanligt scrolla nyheter i desperation på en bra vändning och insåg att mitt beteende började bli ohälsosamt. Det var dags för att skapa en strategi och jag bestämde mig för att jag endast får läsa nyheter två gånger om dagen. Tänkte att det är det här Putin vill, att vi alla ska leva ett liv i rädsla och jag bestämde mig för att inte ge honom det. Han förtjänar ingenting den mannen.

Så för att få mig själv att fokusera på något annat startade jag ett golvprojekt här hemma helt out of the blue. För första gången sedan kriget i Ukraina började kändes det inte riktigt lika nära. Fokuset flyttades till det som fanns framför mig. I det här fallet två små barn och ett parkettgolv (och Niki då). Men tror vi tar golvprojektet i ett helt eget inlägg. Det förtjänar golvet.

I början av veckan tog jag en powernap med Louie när det plingade på dörren. Förvånad men väldigt glad blev jag när jag möttes av ett blombud med tulpaner (dom till vänster) skickade av min egen man. Han vet hur man gör mig glad.

Det var faktiskt när jag tog dom här bilderna som jag bestämde mig för att nu jävlar, ska det här vitgula golvet bort. När jag får för mig saker, då händer det. Någon timme senare var jag i full gång.

En kväll lagade jag en enkel och snabb laxgryta på 600g laxfilé, 2 msk röd currypasta, 1 vitlöksklyfta, 1 burk kokosmjölk, 1 msk soja och broccoli. Serverade med brunt ris och massa koriander. Bernie gillade. Jag med.

På onsdagen var jag på Rådgivningen med den här lillisen. Han var nu 74 centimeter lång och hade gått ner i vikt? Vägde nu strax under tio kilo istället för över. Hon sa att det kan bli så när dom börjar röra på sig. Vi ska se, vi ska se. Har också börjat om med sömnskolan och för första gången ger det resultat. Förra natten vaknade han endast en enda gång och han fick ingen mat mellan 19-06. FRAMSTEG. Den dagen han sover en hel natt, den dagen firar vi.

Sen måste man ju älska ljusets återkomst. Att kvällssolen liksom strålar in och värmer en. Enda nackdelen är att man plötsligt ser damm och sjukt smutsiga fönster. Men det kan man leva med.

En helt annan grej. Köpte en GHD Rise i höstas och har sedan dess använt den MYCKET. Först var jag inte övertygad, fastnade till och med en gång och panikerade lite. Men efter att jag fått in tekniken med denna värmeborste, som liksom känner av hårmängden och anpassar värmen så är jag såld. Så himla bra. Finns HÄR med -25% rabatt (affiliatelänk).

Har inte rört min GHD-plattis sen denna flyttade in. Borde kanske sälja plattången när jag tänker efter. Den kan ju inte bara ligga här och skräpa.

Men hörrni. Återkommer snart om veckans viktigaste händelse. GOLVET.

Så blev det torsdag och livet i den här ”alpbyn” fortsätter. Har vi haft så här mycket snö någonsin tidigare? Det är ju helt sjukt hur träden brister av mängden och hur trottoarerna försvunnit. Jag som var peppad på vår liksom, jaja. Antagligen kommer det komma mer av den här vita varan innan våren på riktigt anländer.

Veckan då?

Har ätit mer frulle. Nästan rutin på det här nu. Okej, den intas runt tolv, så kanske ändå inte räknas som frulle. Men ändå. Man är ju liiiite trött på mornarna och sover därför gärna genom Louies första nap tillsammans med honom. Håller ju på att sluta nattamma och det är än så länge en fortsatt lång nattlig fight. Louie har inte helt fått the memo.

I måndags var jag på babyträff på Luckan. Alltid lika kul att se Louie hänga med andra bebisar. Han blir så glad när bebisar pratar tillbaka till honom. Sen är det ju lite roligt att min sju månaders bebis är lika stor storleksmässigt som alla ettåringar. Min bebis är enorm men också enormt gullig.

Efter Luckan plockade vi upp Bernie från dagis. Tog bussen hem och beundrade barnens kusins gudfar som täcker busshållplatsen. Hej Kimmo!

Annars har vi lekt med grävmaskiner, som vanligt. Hur stort intresse kan man egentligen ha för grävmaskiner. EXCAVATOR som han glatt kallar dom lite då och då.

Målade mina naglar häromdagen och var lite chockad över hur nedbitna mina nagelband på tummarna var. Jag biter på dom automatiskt när jag stressar, och ibland blir det lite av en chock när jag inser vad jag gjort. Ska boka tid för gelnagalar i veckan. Brukar sluta tortera mina händer om jag fixar naglarna hos ett proffs. Skulle vara väldigt skönt med händer som inte blöder.

Men tulpanerna är i alla fall fina. ÄLSKAR tulpaner. Kanske det bästa med den här årstiden ändå?

Sen är det såklart kul att ljuset kommit tillbaka. Att klockan kan vara fem och det ännu är ljust ute.

Jag och min bebis <3

Tänk att han är nästan lika stor som sin storebror. Bebisen. Nästa vecka ska han sövas ner och genomgå en bronkoskopi på nya barnsjukhuset. Usch. Är både svinnervös och har ångest för det här. Fast han är stor är han så lillan.

För övrigt väldigt kul att mina barn numera leker ihop. Bernie ville ju ha ihjäl Louie i början. Numera är han himla gullig med honom. Kallar honom för ”Bubi”. Något som gjort att både Niki och jag börjat kallar lilla Louie för Bubi. Bubi och Bernie. Haha.

I förrgår lagade jag broccoligratäng med bacon. Bästa vardagsmaten. Så jäkla gott och enkelt.

Och så skottandet hörrni. Sånt pysslade man ju inte med när man bodde i lägis. Nu känns det som om man inte gör annat.

Men hej, ljuuuset.

Vitt ute, ljus inne. Mys.