Igår hittade jag min externa hårddisk som innehåller alla mina gamla iphoto-bibliotek. Innan jag förstod att det här med molntjänster är det bästa sättet att förvara bilder, sparade jag biblioteken på en hårddisk varje gång jag bytte dator. Under en period bytte jag dator ganska ofta så biblioteken är tyvärr uppdelade. De ligger inte heller i filer utan går endast att öppna med en mac som har tillgång till programmet bilder. Lite dumt om man någon gång skulle få för sig att bli med PC. I och för sig inte så troligt.

Hur som helst tog öppnandet av mitt äldsta och förmodligen största bibliotek (förutom det jag har idag) sju timmar att ens få upp. Sen har jag hållit på med att överföra filer från biblioteket till datorn som jag sen för över till molnet. Inte helt okomplicerat eftersom biblioteket innehåller lite över 40.000 bilder. Bilder från 2003-2014 som jag inte sett på flera år. Satt igår i köket och skrattade högt åt alla hemska festbilder från 2007, alla mina frisyrer genom åren, klädstilar och annat roligt som dyker upp. Även lite sorgligt att se bilder på min själv från 2012 i bikini där jag kommer ihåg att jag kände mig tjock. Ledsamt hur ens självbild kan vara så otroligt vilsen.

På tal om kroppen så har min kropp gjort den absolut största förändringen det senaste året. Jag lovade mig själv från och med att jag kissade på stickan att jag ska vara extra snäll mot mig själv genom hela resan. Har ansträngt mig dagligen att tänka snälla saker om min kropp, peppa den för att den producerar ett barn och vara tacksam efteråt för att den gav mig Bernie. Nu så här snart tio månader senare har jag lite svagare magmuskler, är en storlek större och min mage är lite av en mjuk deg när man tar på den. Men det är helt okej. Jag är fin som jag är. Stolt över mig själv och min kropp som som skapat och fött fram ett barn och därefter ammat i åtta månader. Så otroligt imponerad och tacksam över det. Tack kroppen. Du är bäst.

Bild på den sjuttonåriga Lina 2006 på Sicilien.

Läsaren Veera frågade om Bernies rutiner i en kommentar och jag tänkte att jag kunde skriva lite mer om dom här. Jag är själv nyfiken på hur andra gör med barn i samma ålder så kanske det här kan vara kul för er i samma situation att läsa. Så här ser en vanlig dag ut i Bernies liv.

07:00 Bernie vaknar. Oftast runt 07:00 men ibland kan det variera lite. Efter att han vaknat umgås han med Niki medan jag sover vidare. Skönt för mig.
08:00 Bernie äter gröt
09:30-11:00 Sovstund nummer ett. Får en flaska med lite mjölk och somnar. 
12:00 Äter lunch
14:00 Mellis
14:30-16:00 sovstund nummer två. Brukar få en flaska mjölk här också.
17-18:00 Äter middag
19:00 Gröt
19:30 Bad i badkaret
20:00 Läggdags. Får en flaska välling och somnar i sin säng efter att han härjat omkring sådär 10 minuter. 

Tidigare la vi alltid honom 19:00 men vi har med tiden märkt att 20:00 passar honom bättre. Han somnar snabbare, är gladare och sover bättre. Konstigt nog.

Numera tar han sovmorgon någon gång i veckan. Då vaknar han oftast runt 08:30. Alla rutiner skjuter vi då på förutom läggdags. Han somnar alltid 20:00 numera oavsett när han vaknade på morgonen. Sovstunderna flyttar vi lite på men försöker ändå hålla på Rulla vagns sömnschema som innebär att han nu ska sova tre timmar per dag indelat i två sovstunder. Det gör att han är vaken sådär tre timmar emellan och det fungerar verkligen bra. Han hinner precis börja krokna lite innan han ska sova. Det knepigaste är dagarna då han vaknar sent. Då blir det oftast endast en längre sovstund. Ibland blir det perfekt och ibland blir det för lite dagssömn. Då blir han övertrött och det vet vi alla inte är ett roligt state of mind för en bebis. Hur gör ni med bebisar i samma ålder?

Nu ska jag krypa ner i badet. Me-time.

Älskar att rubriken skulle kunna få någon att tro att jag är gravid i vecka 37. Men det är jag såklart inte. Istället har vi en ny vecka, nämligen vecka 37 och sista veckan innan jag börjar jobba igen. Eller okej. Jag ska börja jobba två dagar i veckan, inte mer än så. Men sista veckan som jag helt föräldraledig. Känns både roligt och lite sorgligt. Men är peppad på att B får hänga en dag i veckan med sin farmor. Så roligt för dom båda. Hoppas även att Bernie lär sig lite tyska på köpet (Nikis mamma är alltså tysk) vilket vore fantastiskt. Språk är väl något av det finaste man kan ge till ett barn. Plus att vi verkligen vill att Bernie ska ha en till trygg person att ha nära i livet. Sen är det såklart kul för mig att gå till ett kontor en dag i veckan, jobba, snickesnacka med kollegor, gå på bebisfri lunch på stan och dessutom få lite mer i inkomst.

På tal om pengar så har jag hittat vårt drömhus. Skulle köpt det asap om det inte vore över vår budget. Egentligen letar vi inte hus heller utan lägenhet. Men det här huset skulle vi verkligen verkligen kunna flytta till och bo i tills vi dör. Men så saknas det såklart sådär tvåhundratusen eurosar. Kul. Bara att släppa och gå vidare som en väldigt stor svensk influencer sa efter ett sponsorsamarbete vi gjorde med mitt förra jobb och hon slarvat bort kvittona. Synd att man inte själv drar in miljoner på den här bloggen så att vi skulle kunna köpa det där huset. Hehe.

Annars är veckans plan att hänga i stan under vardagarna. Äta lunch hemma hos min vän Ellen och hennes August imorgon, planera hösten med min chef på onsdag, gå till Odi på onsdag klockan tre för sång och lekstund för bebisar på svenska, AW med Jonski på fredag. På lördag ska jag en snabbis på tvillingarnas namnfest. Efter det ska jag Fanny, Sandis, Linn och Sonja åka ut till Ingå för att ha kräftskiva. Så bra vecka det här.