Gamla bilder och tankar om kroppen

Igår hittade jag min externa hårddisk som innehåller alla mina gamla iphoto-bibliotek. Innan jag förstod att det här med molntjänster är det bästa sättet att förvara bilder, sparade jag biblioteken på en hårddisk varje gång jag bytte dator. Under en period bytte jag dator ganska ofta så biblioteken är tyvärr uppdelade. De ligger inte heller i filer utan går endast att öppna med en mac som har tillgång till programmet bilder. Lite dumt om man någon gång skulle få för sig att bli med PC. I och för sig inte så troligt.

Hur som helst tog öppnandet av mitt äldsta och förmodligen största bibliotek (förutom det jag har idag) sju timmar att ens få upp. Sen har jag hållit på med att överföra filer från biblioteket till datorn som jag sen för över till molnet. Inte helt okomplicerat eftersom biblioteket innehåller lite över 40.000 bilder. Bilder från 2003-2014 som jag inte sett på flera år. Satt igår i köket och skrattade högt åt alla hemska festbilder från 2007, alla mina frisyrer genom åren, klädstilar och annat roligt som dyker upp. Även lite sorgligt att se bilder på min själv från 2012 i bikini där jag kommer ihåg att jag kände mig tjock. Ledsamt hur ens självbild kan vara så otroligt vilsen.

På tal om kroppen så har min kropp gjort den absolut största förändringen det senaste året. Jag lovade mig själv från och med att jag kissade på stickan att jag ska vara extra snäll mot mig själv genom hela resan. Har ansträngt mig dagligen att tänka snälla saker om min kropp, peppa den för att den producerar ett barn och vara tacksam efteråt för att den gav mig Bernie. Nu så här snart tio månader senare har jag lite svagare magmuskler, är en storlek större och min mage är lite av en mjuk deg när man tar på den. Men det är helt okej. Jag är fin som jag är. Stolt över mig själv och min kropp som som skapat och fött fram ett barn och därefter ammat i åtta månader. Så otroligt imponerad och tacksam över det. Tack kroppen. Du är bäst.

Bild på den sjuttonåriga Lina 2006 på Sicilien.