Maj och jag råkade köpa ett väldigt stort olivträd. Har googlat och googlat om övervintring av den här jäkeln sedan dess. Den här SKA leva år ut och år in har jag bestämt. Efter konsultering med min faster som har ett levande och årligt blommande olivträd efter fem år har jag bestämt att det ska flytta in i vårt mörka och femgradiga garage till vintern. Otroligt fina träd, men lite knepiga att behålla. Vi ska se.

I början av maj flyttade alla dahlior ut dagtid för att vänja sig vid blåst och kyla. Årets dahlior är en samling av tio knölar i fem olika varianter. Förkultultiverade samtliga i plastpåsar och flyttade dom till krukor när dom blev för stora för påsen.

Dricka rosé och plantera är kanske någon av det finaste man kan göra en fredagskväll. Mitt trädgårdsintresse var verkligen ganska obefintligt innan vi flyttade till Tammelund. Sen dess är det som att jag varje år går upp en level. Drömmer, ritar, gräver och planerar. Här flyttade jag ut alla mina zinnior, så här i efterhand var det kanske liiiite för tidigt. Men man lär sig.

Här ser man för övrigt garageväggen innan jag målade den.

Här är väggarna spacklade och målade och alla dahlior och luktärter har fått sina platser.

Vår lilla grannpark Körsbärsparken blommade i mitten av maj. Emma, jag och våra barn kollade på ”de pinkiga träden” som Berie glatt kallade dom. Plus åt italiensk glass, såklart.

Den sista boken i Lucinda Rileys serie om de sju systrarna anlände en kväll. Tog en bild av målbilden jag hade framför mig när jag förhandsbeställde den i januari. Boken i sig var helt ok. Skönt att få svar på alla ens 300 frågor de första sju böckerna skapat.

Mors dag firades även och jag fick ärtskott av Björnen <3

Bakade bullar och frös ner. Sommarsäsongen runt hörnet kräver bullar i frysen. Vem blir inte glad av en bulle på dagsutflykterna?

Vi började äta våra middagar utomhus.

Och Niki sprang sitt livs första Maraton. Barnen och jag var och hejade på, och i väntan på att han skulle komma till centralparken lekte vi av oss i en lekpark i Böle.

Min nya cykel från svenska Skeppshult anlände en förmiddag i ett enormt paket. Har inte cyklat på flera år, och att nu glida fram på min vita damcykel på diverse ärenden är lite av en frihetskänsla.

Och mitt knä började fungera igen efter att totalt gett upp efter att jag kanske sprungit lite för snabbt och lite för långt. Äntligen kunde jag börja springa igen, och hoppa i havet efteråt. Perks med att bo på en ö.

Den nionde maj fyllde min kära man 35 år. Som present från Nikis mamma Gaby som äntligen återvänt efter sin sedvanliga vinter på den franska rivieran fick han ett stycke restaurangbesök med sin fru plus barnvakt. Kanske en av de bättre presenterna man kan få, den går ju även lite till mig. Hehe. Det finns få saker jag uppskattar mer än att att få hänga med min man. I år firar vi dessutom fem år som gifta och nästa år har vi varit tillsammans tio år. Fortfarande mitt absolut bästa fynd. Niki alltså.

Gaby kom över och vi åt tårta med barnen och grattade pappa Niki.

Sen drog vi in till stan på tumis och tog ett glas på en terrass i Kronohagen.

Därefter vidare till Kuurna på trerätters pangmiddag. Fick även inskickat två glas skumpa från Nikis syster Hanna och man Andu. Gull!

Åt livets bästa råbiff och förmodligen livets bästa biff också. Otroligt mysigt ställe med bra mat. Sen tog vi en Bolt hem och löste av Gaby så att hon fick gå hem och sova. Myset myset.

Nej men hej. Har haft lite dåligt samvete att jag lämnade er med deppens deppinlägg. Men det är väl grejen med den här bloggen. Att det är jag. För det mesta är det upp men ibland är det ner. Kan vara bra att läsa om det också tänker jag. Tur för mig var jag gladare redan dagen efter, löste det med en lång natts sömn och ett lugnare jobbtempo.

Sen dess har väl livet varit tillbaka i det vanliga lunket. Såg möjligtvis Bridgerton Spinoffen Queen Charlotte i ett streck. ÄLSKAR Bridgerton (serie på Netflix) och älskade även den här säsongen med passion. Grät även en skvätt så som jag gjort i samtliga säsonger. Är ju en blödig person numera.

Var även tvungen att googla om Queen Charlotte verkligen fick 15 barn, vilket hon tydligt fick. Bananas.

Men ja, rekommenderar starkt.

Ännu en helg är förbi och här sitter jag i vårt tv-rum/gästrum/kontor och skriver det här. Niki åkte till Korpo med Bernie och Nikis mamma Gaby i fredags och lämnade mig och Louie ensamma hemma. Egentid med ett barn är ändå något av det mysigaste som finns? Jag vet inte hur det är med er, men efter att jag fick två barn tycker jag att ha ett barn är som semester. Så enkelt oavsett vem av dom man är ensam med.

Den här gången blev det jag och Louie och det var kanske precis vad vi behövde. Hundra procents fokus på familjens yngsta. Eftersom dagis dessutom hade planeringsdag i fredags var han och jag hemma och bara umgicks. Ni vet, lekparken, kratta trädgården, läsa böcker, titta på mumin (äntligen tycker ett av mina barn om mumin), bada ihop och bygga torn. Alla glada!

Lördagförmiddagen ägnade vi åt att städa hela huset, skaka alla mattor utomhus, köra fyra tvättmaskiner, hänga tvätt ute och leka lejon.

Sen blev det lördagkväll och jag skulle få över Sabina och Ylva på middag. Louie fick vara med en timme innan han gick och knöt sig. Han älskar att gå och sova. Direkt när man säger att det är läggdags springer han glatt till sitt rum, så lägger man ner honom och säger nattinatti och stänger dörren. That´s it. Så har vi haft det med honom i över ett år. Sinnes.

Hur som. Jag var klädd från topp till tå i denim.

Vår Roborock hade dammsugit hela huset två gånger om och moppat. Kan Steve (roboten) vara ett av våra absolut bästa köp? Jag tror nästan det.

Dukade med linneduken jag fått av min moster och vitsippor från trädgården.

Känslan när allt är fixat och man har en timme i lugn och ro innan gästerna kommer. Mmmm..

De här två.

Vi hade inte setts på länge. Okej, förra veckan en kortis på Harju. Men inte sådär ordentligt på länge. Sabbe hade bott i Italien en liten sväng och Ylva hade rest massor. Vi behövde verkligen ses och prata igenom allt ordentligt.

Äta pasta, dricka vin och prataprataprata.

Sen blev det söndag. Louie vakande vid sex och jag gjorde ett ambitiöst försök att få honom att somna om bredvid mig. Gick sådär. Han dunkade en grävmaskin i mitt huvud och sa ”BANANGRÖT”. Så det var bara att kliva upp, koka starkt kaffe och börja dagen. Som tur var vädret soligt, så direkt när vår lokala handelsträdgård öppnade promenerade vi dit och köpte jord.

Sen planterade vi om luktärter, dahlior och vattnade järnet.

Tack till lilla L för livets helg med dig.