-
Sensommar, syskon, Köpenhamn och familjekräftis
Vi är mer än hälften in i augusti och jag är därmed inne på tredje veckan på mitt nya jobb. Livets första heltidsjobb som tvåbarnsmamma. Det går väldigt bra än så länge även om ens energinivå inte räcker till så hemskt mycket mer än jobb och familj. Meeeen lite saker har jag hunnit klämma in.
Målade klart vardagsrummet en kväll. Nu är hela faderullan målat med Jotuns färgkod Space. Mitt färgval efter 16 färgprover och väldigt mycket research. Space är en perfekt greige som ovanligt nog passar med både kritvitt (vårt kök och trappdel) och med gulare vit (dörrar, lister). Jotun verkar vara lite svårt att få tag på i Finland, så använde färgkoden till K-rautas cello Feel-färg. Supermatt och täckande. Yes.
Sista söndagen innan dagisstart fick Bernie och bästisen A testa på att klättra i träd på Blåbärslandet. Ett koncept dom båda älskade, även om Bernie mest ville kasta sig ut och glida på linan. Totalt orädd.
En dag hälsade mina föräldrar på och vi åt varmrökt lax med kantarellsås. Jag råkade även klämma Bernies finger i ytterdörren (typ två minuter efter den här bilden togs) och så fick han åka och sy på Pihlajalinna. Ibland är den där sjukvårdförsäkringen guld. Dyrt guld.
Dagisstart med allt vad det innebär. Tänk att jag nu har två barn på dagis. Känns fint och lite vemodigt på en och samma gång.
Sen hälsade vi på barnens granny en eftermiddag. Fick sällskap av kusinerna som bott i Tyskland hela sommaren. Succé.
Helsingfors fick besök av en Amerikansk ”Helikopterbåt” som Bernie kallade den. Något som vår fordonstokiga 2,5 åring absolut måste få se. Han tror säkert att vi också älskar fordon lika mycket som honom efter som vi alltid håller med om allt han säger om diverse maskiner. Säger han ”ojojojoj grävmaskin” håller vi alltid entusiastiskt med. Han måste tro att det där är vårt gemensamma intresse. Om han bara visste.
Sen lekte vi på en staty med lämpligt fallunderlag. Bra gick det.
När barnen somnat har Niki och jag spelat Playstation. It takes two heter spelet och är briljant.
Förra söndagen anlände min storebror till Finland för första gången sedan vårt bröllop 2018. Min syster som var i Ingå kom hem till oss och så hade vi syskonkväll. Hurra!
Barnen blev glada med moster och morbror på besök. Gladast var nog annars jag.
Vi lagade laxpasta och drack vin.
Och gick på kvällsdopp. Har ju ”badrocksavstånd” till stranden. En term som jag lärde mig tidigare idag på instagram. Syskon i badrockar med vinglas i tassarna i sommarvärmen.
Så kul att äntligen få visa min bror var jag bor. På tiden!
I onsdags tog jag det extremt tidiga morgonflyget och hamnade i cykelstaden Köpenhamn. Kul att jag är en Svensk tjej som bor i Finland och jobbar i Danmark. Livet. Hur som helst så landade jag strax före åtta, tog tåget till centralen och gick till mitt hotell. Dumpade väskan, hyrde en cykel och cyklade till mitt nya kontor på Vesterbro.
Efter en lång dag checkade jag in på Scandic Spektrum, ett nybyggt hotell vid vattnet. Fräscht, stort och snyggt på många sätt. Men var tyvärr ganska opersonligt och saknade detaljer som jag gillar med hotell. Ni vet minibar, vanity kit, conditioner. Tror ändå hotellet kostade 330€ för en natt, då kan man väl få balsam? Frukosten var i alla fall väldigt bra.
Hade vaknat 3:30 samma morgon för att hinna med flyget och var ganska sliten. Hade egentligen tänkt ta room service på rummet, men hotellet saknade den funktionen. Istället cyklade jag tillbaka till Vesterbro, åt en lugn middag med mig själv på Madklubben med min bok. Cyklade sen tillbaka till hotellet och somnade före klockan tio.
Dagen efter tog teamet tåget till Skandeborg på Jylland där vi hade firmakalas i ett dygn. Dagen efter satt jag på flyget tillbaka till Helsingfors igen. Två otroligt intensiva men roliga dygn, och allt på danska. Men Danskan blir enklare och enklare varje dag. Det är bara att köra på.
Lördag och vi åkte till Ingå för familjekräftis med mina föräldrar och min bror som hade sin sista Finska kväll. Mamma oh pappa hade shoppat otroligt goda kräftor från Viltgården.
Vi åt, drack och sjöng.
Säg hej till mina fina föräldrar.
Bryggbild såklart. Vädret var på topp.
12 kräftor (jag vet, jag är en estetisk ätare) senare var det dags för kantarellpaj med västerbottenost. Min mamma hon kan sin grej.
söt!
Också söt.
Avslutade kvällen på stjärnbeskådning och nattdopp. Kanske den mysigaste kräftskivan jag varit på? Kräftskivor har en tendens att bli ordentliga partyn och det här var liksom bara härligt. Goda kräftor i favoritsällskap på en favoritplats. Dessutom var det en bra medicin för mitt trötta danska huvud.
Dagen efter var det söndag. Barnen plaskade och mamma hade lagat blåbärspaj. Micke åkte mot eftermiddagen till SiljaLine och vi körde tillbaka till stan.
Där var mina första veckor av augusti. Sensommar är också sommar. Kom ihåg det. -
Korpo, gudbarn, familj och buketter
Sommaren pågår precis som för er, även här. Förra helgen åkte vi till Korpo och bjöd med oss Rici, Veronika och tvillingarna. Vi hade räknat med bra väder (vem litar på väderleksrapporten numera?) och tyckte att ö-liv skulle vara perfekt för oss fyra vuxna och fyra barn. Första kvällen var i alla fall himla fin.
Vi har varit ovanligt lite på ön i år och jag var glad att vara tillbaka.
Senast jag var där var i maj tillsammans med Nikis mamma och barnen. För Nikis del var det första gången i år. Ovanligt för att vara honom. Men så har han inte haft en dag semester heller hittills.
Den här lillkillen bara går och går numera. Han har väl åkt på en hel del blåmärken, bulor och skrapsår i ansiktet sen debuten, men det hör väl till.
Dagen efter vår ankomst till ön kom Rici, Veronika och tvillingarna. Jag dukade upp med välkomstdrink och snacks för stora och små.
Sen förvandlades vädret till något helt annat än de senaste veckornas tropiska värme. Istället för långa dopp och svettiga dagar drog Niki i vanlig ordning på sig sin mammas skidjacka från det glada 80-talet och vi andra rotade fram det varma vi packat med oss. Niki och jag som hade packat för varsitt barn hade båda endast tagit med en halvvarm tröja. Bra föräldrar vi är. Men ja, sällskapet var det i alla fall inget fel på.
När alla fyra barn sov i sina sänga i två olika hus drack vi vin, åt grillmat och snackade skit till midnatt.
Inréfilé av hjort, grillad vårkål och misosmör. Nam!
På dagarna underhöll vi oss inne när regnet och blåsten låg på. Vid uppehåll gjorde vi små utflykter. Men det blev aldrig den sol-och-bad-helg som vi planerat från början. Tror vi alla var lite ledsna över det, men samtidigt är väl det här egentligen en vanlig finsk sommar. Vi har bara upplevt något helt annat de senaste åren.
Hur som helst var det en mysig helg med vänner. Vi är gudföräldrar till varandras barn och det var fint att få lite kvalitetstid med både föräldrar och barn. Sen är det ärligt talat himla skönt att hänga med andra tvåbarnsföräldrar. Vi har alla samma rutiner, förutsättningar och förväntningar. Vi vet alla att det är hålligång från morgon till kväll och det är helt normalt.
På tal om gudbarn. Säg hej till min splitternya gudson E. Efter att vi lämnat Korpo under söndagen var ett besök till Ylva och min ljuvliga lilla gudson det första jag ville göra. Jag blev tillfrågad gudmorsrollen redan i våras och blev så lycklig över äran. Jag ska skämma bort den här lille gossen med allt vad jag har. Äntligen är han här och så himla fin. Desssutom bor han i Bernies och Louies gamla korg och klär sig nästan endast i deras kläder. Så fint när saker går runt. Särskilt till lilla E. Han har redan nu en stor plats i mitt hjärta.
På onsdagen hälsade min familj på.
Vi firade Louie 1 år med tårta, grillmat och massa presenter. Han fick så mycket fint den lilla gullungen.
Ett litet grillparty.
Och jordgubbar och glass såklart!
Min syster stannade kvar två nätter och vi kvällsdoppade oss.
Tammelund. Älskarälskarälskar att bo här.
Systrar efter kvällsdopp.
Passade på att torsdagsluncha med Jonski på Story Saluhallen. Hann snacka ikapp oss efter vad som kändes som en evighet. Älskade vän.
På fredagen körde jag, Johanna och barnen ut till Ingå. Bernie fick hänga med sin idol mofa. Mycket nöjd.
Och Allyhunden.
Mot kvällen åkte jag och barnen hem. Niki var ute på AW och efter att jag flyttat sovande barn från bilen till deras sängar njöt jag av att vara ensam hemma. Ibland är det precis vad man behöver.
Igår var det lördag och på kvällen träffades jag och Emma på ett kvällsdopp och lite rosé på vår lokala badbrygga. Skrattade högt åt att vi hade likadana morgonrockar på oss. Så gull. Hade saknat Emma massor. Men det är lite så här i Helsingfors, att på sommaren är alla på sina landeställen, så man ser ju inte vänner på samma sätt. Men så äntligen, 21:00 doppet. Det behövde vi.
Är inte ensam om att vandra runt på ön med morgonrock. Så att ni vet.
Avslutade lördagskvällen med Lucinda Rileys Kärleksbrevet på balkongen. Mitt favoritrum just nu.
Började även söndagsmorgonen här.
Söndagshälsning från min trädgård.
Nu är den som bäst.
Avslutar det här långa inlägget med kvällens plock från egen trädgård. Idag är det dessutom min mormors födelsedag och buketten tillängar jag henne. Jag vet att hon hade älskat den.
-
Det stora påskinlägget
Påskhelgen inleddes redan på torsdagen med glassbilen. Var sjukt nöjd över att för första gången på 1,5 år lyckas bonga den blåa sångfågeln. Glassbåtar är ändå guld.
Så blev det fredag och vi packade in båda barnen i bilen (så skönt med två fungerande bilstolar igen) och körde ut till Grankulla.
Där vi firade Nikis äldsta syster Malin som fyllde 55 år. Hurra för Malin! Tog bara en enda bild och det var på den goda tårtan. Sån är jag. Efter kalaset hos Malin släppte Niki av mig hos hans andra syster (som också hade varit hos Malin) och så hängde jag där i X antal timmar med Hanna på tumis och snackade igen oss. Mycket mys.
Så blev det lördag och dags för påskens traditionella firande med släkten i Ingå. Hittade min storasyster som flugit in från Wien i sitt trädgårdsland där hon vårstädade. Soligt.
Det hade gått mindre än en vecka sedan jag var på landet senast, men så mycket hade hunnit hända. Som blåsippornas ankomst i backen…
Eller det öppna havet mellan öarna där ute. Snart är isen helt borta. Snart!
Vårsystrar!
Sen promenerade vi upp för backen till min fasters hus för att fira påsk.
Påsken var ordentligt uppdukad i matsalen. När jag var liten fungerade det här rummet som min farfars sommarlabratorium (arbetsrum under sommarmånaderna). Det var först efter att min faster tog över huset som rummet återgick till matsal.
Till förrätt serverades i vanlig ordning ägghalvor, sill, potatis och gubbröra. Till huvudrätt lamm, hassebackspotatis, sås och mintgelé och till efterätt Pascha och memma. Älskar paschan men är inget större fan av memman. Förstår inte varför man ska envisas med att äta något som ser ut som kladdkaka men smakar som dåligt bröd? Märkligt.
Skål mamma!
Så roligt att äntligen få träffa sina släktingar igen. Inomhus och allt. Även om jag kanske inte direkt lyckades fokusera och ha några ordentliga konversationer med någon. Så som det lätt blir när man försöker ha en tvååring sittandes till bords, en som just hittat en enorm pipande ambulansbil att leka med. Plus en snart tio månaders som helst vill kravla runt och testa att sätta allt han kommer över i munnen (och i halsen). Svettigt.
Påsken är ändå en av mina favoriuthögtider. Kanske för att det ändå är ganska kravlöst men också tydligt tecken på återkomsten av våren?
Vid sju försökte jag läga Louie att sova. Tänkte att han kunde sova där tills vi skulle gå hem. Kunde va gött tänkte jag.
Men Louie tyckte inte alls som jag
Han bara kröp ur påsen om och om igen.
Så ja, kändes som att det var dags att kasta in handduken för småbarnsföräldrarna.
Så vi tog barnen ner till vårt hus. La dom båda och öppnade en flaska rödvin och såg det nästsista avsnittet av WeCrashed. SÅ bra serie. Säger det igen så att ni verkligen förstår att ni måste se den här.
Så blev det söndag. 06:37 är den här bilden tagen. Kanske det bästa med att ha bebis är att man ofta får se ljus man annars inte skulle se?
På tal om bebis, här är mina föräldrars bebis Allyhunden. Söt och gosig och väldigt mycket mindre än Milla.
Men så hängde min pappa med människobebisen också för en stund. Vilket gjorde mig glad.
Sen var det dags att packa ihop oss igen för nästa familjesammankomst.
Hej Skatudden och Nikis andra syster Hanna. Här blev vi bjudna på sparris och ketchup. Skoja. Nejmen sparris med hollandaise till förrätt och bollo till huvudrädd. Sånt som alla gillar. Stora som små.
19-kusinerna var fullt upptagna med att vara brandman Sam, fast i pyjamas då.
Sen somnade Louie i vagnen i hallen och 19-kusinerna fick se på Brandman Sam.
Vid tiotiden fick även Bernie klättra in i dubbelvagnen och så rullade vi hem. Älskar att man får så mycket friheter med en syskonvagn. Inte en chans att en supertrött 2,5 åring skulle orka stå på en ståbräda långt efter läggdags.
Så blev det måndag, en ledig och solig sådan. Drack zoegakaffe i nya kaffekoppar. Ägde sex ostindia-koppar tidigare men fick nu fyra nya av mamma och pappa. Så numera äger jag tio. Hurra!
Resten av dagen spenderades utomhus. Så som en ledig, solig aprildag ska spenderas.
Det var vår påsk.