• Bernie

    Bernie 1 år

    20 november, 2020 / 10 Comments

    Idag fyller han ett helt år. Otroligt hur fort det här året har gått, hur stor han blivit och vilken fantastisk liten person han utvecklats till. Igår tog vi en familjemiddag på Pub Niska (snabbt och barnvänligt) för att fira att jag och Niki klarat vårt första år som föräldrar. Klart att det ibland har varit tungt, men överlag tycker vi att det har varit så mycket enklare än vad vi hade trott. Kanske för att vi har haft  hund ihop så hade vi redan rutin på hur vi kommunicerar och tar tag i saker. Vi kunde ju inte innan vi fick barn heller bara dra någonstans utan att diskutera det med den andra. Kanske att ha hund är som en light-övning på att ha barn. Vad vet jag? Men lite som att det var enklare att ta körkort efter att man kört moped i tre år. Man hade lite av trafikvettet i bakhuvudet från innan. Vi ska se. Det är väl egentligen nu det börjar lite mer på riktigt. Bernies ettårs-present gjorde succé

    Ettåringen är en väldigt glad liten pojke som sällan gråter. Däremot är han den aktivaste ettåringen jag någonsin träffat. Han är igång från och med att han öppnar ögonen på morgonen till det att han stänger dom. Som Rådgivningen konstaterade häromdagen, att stilla sitter han ju inte. I och med att han började gå lite på nio månader har han under de senaste tre månaderna verkligen hunnit få upp tempot. Nu springer han ifrån mig och gärna åt motsatt håll. Han klättrar på allt, tar sig upp i fönster. hyllor, soffor, sängar och alla trappor han kan hitta. Fort går det.

    Försöker lära honom nej, men varje gång skrattar  han  bara och springer iväg. Han är otroligt orädd och slänger sig ut till personer och främmande omgivningar som om det vore hans egna bakgård. Han har helt tydligt humor, skrattar mycket och är väldigt social. Han älskar att bada och att leka med allt som inte är leksaker. Helst köksredskap och dammsugaren, men även golvmoppen och tvätthängaren är populära. Varje gång vi städat hemmet tar det inte lång stund innan det ser ut som ett bombnedslag igen. Otroligt effektiv på den biten. Hela Bernie är som en glad liten virvelvind. Slår han sig och gråter, går det fort över. Dessutom måste han slå sig ordentligt för att gråta, allt annat borstar han bara av sig. Idag fyller han ett och jag ser så mycket fram emot att se hur mycket han kommer att utvecklas närmaste åren. När man just fått epidural. Ett år sedan han kom till oss. 48 centimeter lång och 3,2 kilo liten. Nu är han redan ett barn och imorgon har vi en liten fest där vi firar hans första år med dom närmaste. Grattis älskade lilla B på din första födelsedag.

    Kommentera
  • Random

    Karantän och underhållning

    18 november, 2020 / 4 Comments

    Jahaja. Här lever man karantänlivet och det är ju inte så hemskt händelserikt. Ni vet, CONTENT tänker man som den hobbybloggare man är och kikar ner på sina tights, t-shirt med fläckar och med en lugg som står rakt upp. Content… njaaa.

    Hur som. I måndags fick jag samtalet om att jag blivit exponerad för corona och blev därmed satt i karantän. Så länge jag är symptomfri gäller begränsningarna bara mig och inte mina familjemedlemmar. Dom får leva life.

    Tog ett test idag i drive-in-testeriet och det var inte alls lika fruktansvärt som förra gången. Kändes bara lite obehagligt och sen var det över. Förra gången gjorde det så otroligt ont. Grät lite, var chockad och fick migrän efteråt. Hur kan det vara så stor skillnad? Jaja. Jag blev i alla fall exponerad förra tisdagen så min karantän går ut imorgon (måste dock stanna i karantän till imorgon oavsett negativt test). Men hej, imorgon är ju om några timmar och jag mår ju bra.

    Har hunnit se hela den senaste säsongen av The Crown på Netflix. Herrejävlar vad bra den var. Bäst hittills? Jag rös flera gånger och grät en liten skvätt av frustration åt Dianas vägnar. Serien är så otroligt välspelad och välgjord. Ah, så bra den är. Se!

    På ljudboksfronten har jag lyssnat klart på Lars Keplers senaste bok, Spegelmannen som var lika obehaglig som alla andra av Keplers böcker. Obehagliga och spännande men precis när jag är klar har jag glömt vad hela boken handlade om. Har läst samtliga av Keplers böcker och skulle på riktigt så här i efterhand inte kunna berätta om en enda av dom. Lyssnade även på Denise Rudbergs tionde bok om Marianne Jidhoff i hennes egen genre elegant crime (som hon kallar det). Lite samma där faktiskt. Kommer knappt ihåg vad den handlade om, förutom att slutet (hur allt snörs ihop) inte alls kändes vettigt? Som om typ förklaringen sakande åtminstone 10 detaljer.

    Nu lyssnar jag på den första boken av Lucinda Rileys serie om sju systrar. Min mamma rekommenderade serien till mig häromdagen och efter att ha berättat lite om handlingen (tur att någon kan det) gav jag första boken ett försök. Är nu 59% in och är totalt fast. Serien handlar om sex systrar som alla är adopterade vid olika tidpunkter och från olika delar av världen av en ensamstående rik herre i Schweiz. Samtliga är döpta efter stjärnhopen Plejaderna som även kallas sju systrar. En dag dör systrarnas adoptivfar och han lämnar efter sig ett brev till varje dotter och koordinater till varifrån dom alla härstammar. Varje bok handlar om en syster och den första boken handlar om den äldsta systern Maia. Jag älskar när böcker rycker med en från första stunden och boken om Maia drar igång med en rivstart och utvecklar sig intensivt till en spännande och historiskt otrolig historia. Jag är fast. Som tur finns det fem böcker till.
    Här kommer en bild på min och Bernies otroligt inspirerande lunch. Mjölkmakaroner och köttbullar. Bernie fick ingen ketchup utan fick broccoli som färgklick istället. Han har lite missuppfattat det där med vad man som barn ska tycka om broccoli och älskar dom gröna små träden med samma passion som finlandssvenskar älskar kräftor. Han suger, gör ljud, och äter broccoli med stor glädje. På fredag fyller han ett år. Tänk att han är så stor. Födde jag inte honom igår?

    Kommentera
  • Hem,  Inredning,  Landet

    Hur svårt kan det va?

    13 november, 2020 / No Comments

    Ännu en vecka har gått och här sitter jag vid köksön i Ingå och tittar på när min mamma rullar italienska köttbullar. Idag har hon roat Bernie hela dagen så att jag har kunnat arbeta. Tur för mig at Bernard har så snälla mor och farföräldrar så att hans mamma kan jobba lite också. Vi blir kvar här över helgen och hänger och åker tillbaka först på söndag. Min syster kommer även hit från Norge och umgås. Hela gänget blir kvar till nästa helg och firar Bernie ett år. Stormskärsmaja här hej. Annars håller jag på att plugga tapetsering. Har bestämt för att göra det själv. Gillar ju att fixa och bygga saker och är i grund och botten ganska händig. Har alltid älskat förarbete och är noga med detaljerna, så varför skulle inte jag kunna lösa tapetsering? Har kollat på youtube-filmer, läst på, gjort en lista med verktyg och tagit semester från jobbet i december. Dessutom är det non woven  och easy up tapeter som man limmar direkt på väggen. Ser relativt enkelt ut. Det här blir kul.

    Kommentera