• Hem

    Vårt sovrum

    6 februari, 2021 / 2 Comments

    För någon vecka sedan målade vi om vårt sovrum. Det tog lite tid att bestämma färg. Från början hade vi funderat mycket på grönt, men när Bernies rum blev grönt så fick vi tänka om. Istället ville jag ha något ljust men samtidigt modernt som jag ville både skulle kännas fräscht och vara mysigt. Helst på en och samma gång. Efter en hel del pinterestande och konsultande med min svägerska Hanna bestämde jag mig för Farrow & Balls Elephant Breath. Fick såklart OK:a det med Niki och han tyckte också att det var ett bra val. Han själv hade varit inne på grått från början. Så alla var nöjda och glada. Köpte färgen på Kaptensgatan i Ulrikasborg. Fem liter blev det, men allt som allt gick det åt fyra. Funderar nu om jag borde måla den resterande litern på ena tegelväggen i tvättstugan. Kanske helgens projekt?Jag gjorde allt förarbete och målade det första varvet. Sen hjälpte Niki mig med varv två och framförallt tegelväggen som tog tid.Så här ser färgen ut i dagsljus. Men den är lite kul för den skiftar hela tiden beroende på ljus. Ibland är den mycket mer kaffe än grå. Satte även upp en tavellist med krokar från Ikea. Den gamla bänken som jag en gång i tiden skrapat från röd till trä fick flytta in. Lite fler mjuka detaljer bara. Kanske någon grön växt, men en sådan i höjd så att B inte kommer åt att dra ner den. Sen så.

    Kommentera
  • Gravid

    Vecka 20

    5 februari, 2021 / No Comments

    Fredag och ny vecka för mig i graviditeten. Hej vecka 20. Nästan halvvägs. Om en vecka har vi dessutom det andra ultraljudet och efter det vet vi om allt ser bra ut. Är inte lika nervös den här gången som när jag var gravid med Bernie. Då hade jag gått runt och stressat i två månader över vad som sagts på första ultraljudet (att det såg ut som att tarmarna hamnat utanför magen). Den här gången fick jag inget att oroa mig över och har därför tagit det väldigt lugnt. Men klart att det ska bli skönt att se att allting är bra med den lilla personen. Något man inte kan ta för givet.

    Vi kommer även fråga om könet, mest för att vi tycker att det är en kul grej. Inte för att det egentligen spelar någon roll. När jag fick reda på att Bernie var en pojke kommer jag ihåg att jag i någon sekund kände mig besviken. Det konstiga var att det första jag tänkte var att han aldrig kommer ringa till mig som vuxen. Så där som döttrar ofta gör med föräldrar men som söner (vad jag sett) är lite sämre på. Men som tur varande den korta besvikelsen inte mer än ett ögonblick. Nu kan jag inte tänka mig att det skulle kommit någon annan än Bernie. Livets bästa unge.

    Annars har ingen av oss i den här familjen mått så bra den här veckan. Vi alla har varit mer eller mindre sjuka och Bernie har varit hemma från dagis hela veckan. Det enda dramatiska som skedde var väl egentligen Nikis stora bråk med sotaren, mycket drama där. Hur som. Alla mår nu bättre, men det blir nog en lugn helg framför oss. Skönt också att vi alla var c-negativa. Bernie har även lärt sig säga ordet “test” efter vi var på drive-in-test med honom. Kul att han lärt sig säga “test” före han lärt sig säga “mamma”. Men hans ordförråd blir större och större för varje vecka, bara “mamma” som han verkar hoppa över. “Pappa” är inget problem. Tar inte alls det här personligt. Hehe.
    Magen syns numera ganska bra. När jag inte har ytterkläder på mig då. Har dessutom varit lite snällare mot mig själv den här gången och köpt ett gäng gravidbyxor från början. Senast tyckte jag att det var onödigt. Lite väl obekvämt mot slutet blev det. Inget jag tänker plåga mig med den här gången.

    Kommentera
  • Tips

    Hört och sett

    2 februari, 2021 / 3 Comments

    Jahaja. Ska vi ta en titt på min mediala konsumtion den senaste tiden. Det har ju blivit en del av den varan.

    BOK: Den trogne läsaren av Max Seeck (reklamlänk)
    Läste (okej lyssnade på Bookbeat, men ändå) en thriller av en finsk författare översatt till svenska. En New York time bestseller som utspelar sig i Helsingfors och handlar om en finsk bästsäljande författare vars fru mördas. Mordet har helt tydligt inspirerats av författarens egna böcker och kommissarien Jessica Niemi har lite att bita i. På tal om Jessika så är hon även en intressant karaktär, en polis som låtsas bo i en etta i Tölö samtidigt som hon egentligen bor i 300 kvadrataren bredvid.

    Hur som. Själva boken som till stora delar utspelar sig på ön Brändö här bredvid var spännande från början till slut. Det händer väldigt mycket hela tiden och sånt gillar man ju i den här genren. Det enda jag kanske inte riktigt gillar här är slutet, själva förklaringen till allt. Tycker det var lite luddigt? Men hur som helst var det superkul att läsa något spännande som utspelar sig i Helsingfors. Mer sånt!
    Ger boken 3/5.

     

     

     


    Film: The Dig (Netflix)
    Här har vi en sån där mysig film men spännande inslag som är perfekt att se en söndagkväll. Baserad på en verklig historia. Här möter vi utgrävaren Basil Brown (Ralph Fiennes) och markägaren Edith Pretty (Carey Mulligan) i slutet av 30-talet i England som har ett gäng kullar på sin mark hon vill gräva ut. En sann arkeologisk berättelse med spännande inslag, historiska händelser och personerna bakom. Tyckte att filmen var en mysare och blev själv sugen på att besöka British museum för att kolla in den uppgrävda skatten.
    Ger den 3,5/5.

     

     

     

     

    Serie: Lupin (Netflix)
    En fransk serie med samma huvudrollsinnehavare som i min favoritfilm Intouchables, nämligen Omar Sy. Här möter vi en mästertjuv som blivit ordentligt inspirerad av den klassiska bokserietjuven Arsène Lupin (Bok från 1907). Huvudrollen i den här Netflix-serien brottas med händelser från barndomen och hans fars tragiska död. Något han vill hämnas och gör det med finess. Serien börjar med en stöld från självaste Louvren. En intressant grej här är att det känns som att Omar spelar nästan exakt samma typ av karaktär som i Intouchables. Han har bara fått en ny identitet.

    Serien i sig flyter på och är både spännande och underhållande. Men så har vi slutet, ett slut som varken jag eller Niki förstod hände ens. Vi blev bara väldigt väldigt förvånade över att det inte fanns några fler avsnitt. En taskig cliffhanger som jag HATAR när serier gör. En säsong ska vara en säsong och ha någon form av vettigt avslut. Inte “vänta två år så får du veta hur det går”. Gillar inte. Många treor idag men hej, allt kan ju inte  vara varken superduper eller asdåligt.
    3/5.

     

    Kommentera