• Inredning,  Tips

    DYI Lampfot i lera

    För några veckor sedan köpte jag två paket lufttorkande lera (affiliatelänk). Fick nämligen för mig att jag ville skapa tre nya lampor till vårt hem. Rotade fram tre olika lampfötter som jag inte använde längre ur förrådet och klädde in samtliga med lera. Fördelen med lufttorkande lera är att man inte behöver stoppa in resultatet i ugnen, något man gärna inte gör med elektronik. Leran är enkel att arbeta med. Man behöver bara ge den lite tid att torka, beroende på hur tjocka lager man gör. Jag skapade två lampor till vardagsrummet och en till Louies rum.

    Efter lampfötterna torkat målade jag alla tre med akrylfärg från Sostrene Grene. Så här blev resultatet.

    Louies bläckfisklampa blev så här. Målade den grön först men då såg den hemsk ut så målade om den svart och vit. Kallar den för Squid Game.

    The Circus blev namnet på den här enkla lösningen som numera bor i fönstret i vardagsrummet.

    Och så ben-lampan som jag kallar Tights are not pants. Den ska få en ny plisserad vit skärm bara sen är den helt hundra.

    Kul att för en gångs skull få använda händerna och vara lite kreativ. Tips till er där ute om ni har tråkigt i pandemibubblan.

  • Random

    Liveriet

    Min kompis Jennifer brukar säga att det finns få sådana som jag kvar, såna som vardagsbloggar och som är relativt ärliga. Så jag tänker fortsätta med det, vi är trots allt en utdöende art. De senaste dagarna i den här vardagsbloggande kvinnans liv har varit lite lätt dramatiska. Om man kan kalla det så. Tänker inte gå in på detaljer, men tänker ändå att jag kan säga så här: Min man blev i somras headhuntad till ett nytt jobb som han till slut tackade ja till. Long story short, det visade sig vara ett av livets sämsta beslut och arbetsplats. Så från och med nu kommer vi båda vara hemma ett tag. Nu ska vi bara fundera ut nästa steg. Vem som blir hemma med Louie och vem som börjar jobba igen.

    Jag vet, jag vet. Man får bara berätta om arbetsplatser som är bra, aldrig dom som suger. Det är djupt vatten och därför ska jag också lämna ämnet här. Kommer själv ihåg när jag fick gå i en YT för några år sedan, hur det verkligen knäckte mig och hur svårt jag hade att prata om det. Hur ett företag jag kämpat och gett allt för, lät mig vara en av dom som fick gå. Antaglien för att jag blev för kritisk när saker och ting slutade fungera, men också för att kassan var slut. Sådant som ingen framtida arbetsgivare vill läsa om. Därför är man också tyst om saken. Lite synd egentligen. Märkte när jag fick missfall 2018 vilket jäkla stigma det var att prata om och hur vanligt det egentligen var. Lite likadant är det här, hur vanligt är det inte att arbetsplatser inte är någon höjdare men man pratar inte om det. Man vill ju gå vidare efteråt utan att stämplas som ”knepig”. Man ska vara tyst. Som ni vet är att vara tyst inte min starkaste gren. Hehe.

    Ja, nu vet ni det. Är mest glad över att min man slipper gå tillbaka till det där stället och istället få hänga med oss under en period. Det blir bra hörrni. Ni får gärna själva dela med er av era historier om ni har. Ni kan ju göra det anonymt till skillnad från vissa andra 🙂

    Nu till annat. Jag fyllde ju år!

    Och vi firade med Raclette. Vi var fortfarande i karantän, så alla födelsedagsmiddagar med vänner fick ställas in. Men det var ju mys ändå.

    Var på vin med Y och J när karantänlivet tog slut. Älskar dom här två så mycket. Fan vad jag är glad att dom finns.

    Annat då. Vi hade middag med våra grannar en kväll och så kom Nikis syster med barn över i fredags och gav Niki blommor för att han blivit av med livets sämsta arbetsplats. Hurra!

    Idag var det söndag. Ja bakade 50 bullar och så kom våra vänner Nea och Staffan med barn över på bullar, kaffe, pizza och vin. Mer sånt.

    Det var det hela!

  • Frågor&Svar

    Svar på frågorna del 3

    C: Vad skulle du säga är dina bästa tips inför flytt från Sverige till Finland? Vad behöver man ha koll på med två barn under 3 år? Vi planerar flytt till våren – för mig blir det tillbaka ”hem” efter snart 15 år i Sverige och för resten av familjen är det ett nytt land. Nästan lite nervös och rädd att vi, eller framförallt mannen, inte ska trivas.

    Kul med flytt! Välkommen tillbaka. Är kanske inte den bästa personen för den här frågan efter som jag flyttade för tio år sedan och aldrig bott med barn i Sverige. Men med det sagt så ska jag göra mitt bästa. Börja med att kolla läget var ni ska bo, vad finns det för dagis? Finns det plats? Mycket av den biten förstår jag funkar liite annorlunda. En annan grej är barns sjukvårdsförsäkringar här som är något helt annat än de i Sverige. Tog lång tid för mig att fatta att barnen är privatvårdsförsäkrade och inte som i Sverige där vård av barn inte får kosta något.

    Flyttar ni till huvudstadsregion? Är din man svensk? I så fall rekommenderar jag honom att gå med i min grupp ”Svenskar i Helsingfors” på facebook. När jag startade den var vi bara tre personer, numera är vi nästan 800. Ibland är det bara jäkligt skönt att få hänga med andra svedopellar och snacka skit. Dessutom är gruppen väldigt bra med allt praktiskt som man behöver göra vid en flytt. Vi kan allt.

    Som förälder finns det även en bra grupp som heter Småbarnsföräldrar i huvudstadsregionen. Där kan man hitta jättebra info om dagisar/evengemang eller annat skoj som kan vara bra att ha koll på. Har inte så bra koll på andra regioner av Finland i och med att jag bor här. Har tyvärr fortfarande aldrig varit i Österbotten, men borde väl göra något åt den saken. Skulle vara kul att se.

    Överlag tror jag det också kan vara bra att tillsammans bestämma er för att ge flytten tid. Liksom inte panikera efter ett halvår om ni inte trivs utan bestämma er för att ge det åtminstone två år. Det tar tid att hitta ett sammanhang, särskilt om din man är svensk. Vet genom gruppen att det inte är enklaste landet att hitta vänner eller snabbt känna sig hemma i. Tid 🙂



    Emma: Berätta om ditt konstintresse – vem är din favorit konstnär? Vem kollar du in när du slösurfar på konst? Var köper du din konst? 

    Konsten. Ah! Är verkligen ingen expert utan tycker mest det är kul. Jag scrollar konst på Instagram, Auktionshusen, Taidelainaamo och Taidesivut för amatörkonst. Älskar bland annat Juliana Hyrri, Manuela Bosco, Viljami Heinonen, Alina Sinivaara, Johnny Ramstedt. Skulle jag shoppa en tavla idag skulle det vara av Jaana Matsson. Älskar hennes ”utsiktsmålningar”. Diggar också Bobo Wallmanssons apor men dom har jag icke råd med. Minsann.

    Jonski: Bästa vinerna under 20-lappen?

    THIS!

    Fanny: Om det ännu hinner med: hur får ni era barn att somna kl. 20? ha! Undrar en med en nattsuddar-bebis <3


    Hehe. Dom somnar verkligen inte alltid 20:00. I perioder så absolut. Tricket har väl varit tydliga rutiner från dag ett och att lära dom att somna själva. Just nu är B inne i en period då han har party i sitt rum tills han slocknar och det är verkligen inte 20:00. Men nu under ledigheten testade vi ta bort hans dagssömn helt och då har han slocknat igen vid 20:00. På dagis som han återgick till i förrgår sover han fortfarande så kvällspartyt lär fortsätta lite till på vardagar. Louie ska flytta in i sitt eget rum nu tänkte vi och han ska sömnskolas även om han redan nu har fått öva på att somna själv. Vi ska se. Barn har ju lite den där tendensen att så fort man tror att man har koll så skiftar allt igen. Man ska aldrig ropa hej före man är över ån, eller i barns fall är det ingen idé att någonsin ropa hej. För i ån hamnar man hur man än gör.




    Det var det hela. Tog mig bara en månad att svara på alla frågor. Hehe. Senaste dagarna var helt klart Karin Smirnoffs fel. Gav mig äntligen på hennes debutroman och kunde inte sluta. Åh så bra.

    Tack för alla frågor. Så glad över att ni finns!