The Loudest voice, vandaliserad bil och ny bil

Första hela veckan som mammaledig gick förvånansvärt fort. Har bakat bröd, rensat ut vårt källarförråd (skänkte fyra sopsäckar), städat ur lådor och skåp, lyssnat på sådär 4o olika poddar, gått på promenader, småshoppat grejer till bb-väskan, haft både svägerska med barn på pannkakor och svärmor över på tomatsoppa, hängt med vänner på luncher, frukostar och aw:n och läst en bok. Lite så. Har lyckats koppla bort jobbet förvånansvärt snabbt och känner mig himla glad över det. Det dåliga samvetet över att vara ledig har börjat lägga sig och jag känner mig helt okej med att jag egentligen inte behöver göra något.

I helgen har vi sett hela HBO-serien The Loudest Voice som handlar om FOX-grundaren Roger Ailes liv. Serien börjar med att han får sparken från CNBC och därmed startar ”nyhetskanalen” FOX och följer denna jävliga man genom hela tvåtusentalet med 9/11, krig, presidentval och Donald Trump till och med hans avgång 2016 efter alla sexuella trakasserier han utsatt sin omgivning med äntligen kommit i kapp honom. Med Russel Crowe i huvudrollen tillsammmans med bland annat Sienna Miller och Naomi Watts är det här verkligen något ni MÅSTE SE. Så bra och så sjuk historia. En miniserie på sju avsnitt, lovar att ni hinner se den på en helg.

Annars har vi gjort något så roligt som att ha beställt en ny bil i bilbutiken. I samma veva har vi även fått vår nuvarande bil vandaliserad. Lite konstigt att den har klarat sig bra i tre år och samma morgon som vi ska beställa en ny bil har någon sparkat in vår ena backspegel. Tack för den. Så jäkla onödigt. Får nu lämna in daijun på verkstad för en ny backspegel och så får vi vår nya bil om några veckor. Går nu från Huyndai till Nissan, asiatiskt ska det vara. Fick välja färg den här gången också och valde igen en brun bil. Chestnut Bronze, woop woop.  Svart och vitt syns all smuts på direkt, grått är tråkigt, rött är 90-tal och skrikfärger känns som om man ber om att få bilen vandaliserad. Så en splitterny brun bil i storlek suv kommer levereras i början av november. Mycket nöjd.

Enda jobbiga är att jag får dåligt samvete mot Daijun. Hon har varit fantastisk under de tre åren vi har ägt henne och nu bara överger vi henne för en ny större typ. Är det bara jag som får dåligt samvete av att göra mig av med materiella ting som servat mig väl? Kom på mig själv med att högt säga förlåt till henne igår. Tror inte det är normalt?

Hur som, så här ser damen ut som vi har beställt. Moi!