Spelberoende
Halvåret mellan studenten och min Finlandsflytt bodde jag fortfarande hemma hos mina föräldrar och sparade pengar. Jag jobbade för Jotex lager som på den tiden låg i Värnamo och packade orders dagarna i ända (tänka sig att jag kan den delen av -ehandel också). Jag jobbade tillsammans med ett större gäng i samma ålder som jag på kvällarna medan ordinarie personalen jobbade dagar. En av mina kollegor hette Robert och vi åt ofta lunch tillsammans. Han, jag en kille som hette David en tjej som hette Nermina och min barndomsvän Ella. Vi kom bra överens och hade alla ganska samma tankar om livet. Vi visste att vi skulle jobba på Jotex lager ett tag ja, men inte för alltid. Vi blev såklart kompisar på facebook och har väl haft lite koll på varandra där sedan dess. En dag berättade mamma om hennes kollegas son som spelat bort 18 miljoner kronor på online casinos och jag fattade efter ett tag att det här var Robert. Så många känner jag ändå inte med Roberts efternamn.
Robert dök ganska snart upp bland sociala medier under namnet ”Lukasbetting” och jag har följt honom där sedan dess. Han har genom framförallt sitt instagram-konto men också framgångspodden med Pärleros berättat om hur missbruket startade och hur det eskalerade. Han berättar öppet om hur han fått nära och kära att ”investera” i honom och hur han förlorade så enorma summor pengar att hans ångest även fick honom att försöka begå självmord. Kan en högutbildad gift småbarnsfar med stabil karriär trilla dit kan vem som helst det. Kan vara värt att komma ihåg.
Någonting som Robert också pratar mycket om och som jag tycker är så himla bra att han gör är spelbolagens arbetsmetoder. Hur de hade sådan stenkoll på hans spelande, hur de triggar, ringer, tjatar, bjuder in på resor, sätter in pengar om han slutar spela, blir vän, skvallrar till andra bolag. Allt för att få honom att göra av med mer pengar. Inte för att stoppa honom när det är så tydligt att killen behöver hjälp.
I ett Sverige (som jag inte bor längre i) är det idag omöjligt att inte se casinoreklam dagligen. Samtliga reklamer i pausen av svenska tv-serier på nätet innehåller endast spelreklam, Aftonbladets startsida är spelreklam, influencers så som Jon Olsson och Alex och Sigges podd jobbar med spelreklam. För mig är det sjukt hur något som var så förbjudet att göra reklam för tidigare numera är överallt och helt normalt. Vart tog moralen vägen? Jag förstår mycket väl att det är där marknadsföringspengarna finns. Men varifrån kommer dessa enorma budgetar ifrån? De kommer ifrån människor som Robert och hans nära och kära som trott på honom. Från människor som förlorat allt.
Spelberoende är en sjukdom, en fruktansvärd sjukdom som förgör relationer, familjer och deras ekonomi och framtid. Jag själv har aldrig spelat online och kommer aldrig göra det heller. Det räcker med att förlora 20€ på finlandsfärjan för mig en gång om året. Med det här vill jag säga att inte gå på spelbolagens skit. Bloggar/poddar/vloggar du så sälj inte ditt varumärke och din trovärdighet till spelbolag. Märker du att någon i din närhet spelar mycket, åker på bjudresor eller behöver pengar så läs varningstecknen och hitta hjälp. Det finns en fantastisk sajt som heter http://spelstoppnu.se/ som hjälper många.
Dessutom vill jag säga att GO Robert som tar tag i sitt liv och striden mot spelbolagen. Som istället för att sitta och skämmas resten av livet öppet pratar om beroende och hjälper andra i samma sits. Som har bestämt sig för att han ska betala tillbaka varenda krona till de han lurat på pengar och som under tiden föreläser i skolor om hur fel det kan gå. Någon som visar den mörka sidan av det som bolagen gärna framhåller som ”glammigt”. Någon som får alla de som just nu inne i träsket att hitta en väg ut. Så tack Robert för att du är en så stark motpol och kämpar.