Life is 10% what happens to you and 90% how you react to iteriet

Att klippa, klistra, diskutera och uppmuntra varandra var kanske det viktigaste med kvällens målbilder. Min räkpasta var mer av ett chilismakande plus, likaså champagnen. Vem, var och hur vi gör saker är kanske något som verkar avlägset just nu men lär om ett år vara vår realtid. Tills dess hänger vi här i mitt och Nikis hem och planerar. Det blir bra det här hörrni. Dessutom är det ganska skojigt att vara full av klichéer. Vänta bara, snart tatuerar jag in carpe diem på armen och målar ännu ostigare texter på väggarna. Nånej. Så illa är det inte. (Ps. Förlåt på förhand om du nu har carpe diem intatuerat).