Okej, hörrni. Idag ska vi se saker och ting lite från den ljusa sidan. Så här har vi trevliga saker i en lista:

• Föräldrafällan har kommit till Netflix. En film som jag har sett säkert över 100 gånger och i princip kan alla repliker utantill. Barndomsklassiker som jag ska tvinga Niki att titta på med mig ikväll
• Ska luncha med Y idag och få lite positiv energi (inte samma positiva energi som Blondinbella brukar yra om, utan mer real deal).
• Ska därefter till Jonski och träffa min framtida favoritperson Celie för första gången i mitt liv (har alltså fortfarande semester). Drömde att Celie kunde både gå och prata, men jag tror inte man kan förvänta sig de kunskaperna av lite på en veckas gammal beeb. Kommer inte bli besviken när hon bara ligger ner och är gullig.
• Den här pastan jag åt häromdagen i Grekland var supergod. Nam!

• Milla har flyttat tillbaka till stan, vårt skafferi är fullt med rödvin och champagne, det regnar ute. Med andra ord. Det är höst. MYS!
• Vi öppnade delar av våra bröllopspresenter igår. Herregud vad mycket vackert vi fick. Skriver detta bredvid en Dagg-vas från svenskt tenn. Drömmen!
• Jag har numera ett efternamn jag kan uttala och en äkta man jag älskar så djävulskt mycket.
• Som den Harry Potter älskare jag är hittade jag en riktig pärla i samma genre på Bookbeat. Miss Peregrines hem för besynnerliga barn heter den och verkar så bra.
• Min syster flyttar från USA till Norge i höst. Ett avstånd som går och flyga både fort och billigt. Woop!
• 82,4% av svenskarna är normalt begåvade. #svpol

Det var inte så roligt att komma tillbaka till den riktiga världen. Det sög faktiskt ganska brutalt. Man ska vara glad och lycklig som nygift. Vilket jag egentligen är. Jag ska försöka göra det bästa för att inte låta mitt jobb äta upp det här för mig. Vill se tillbaka på den här tiden med glädje och ingenting annat. Jag är bättre än det här. Jag måste försöka komma ihåg det.

Ja. Det var den ärliga realtiy checken.

Hallå! Bästa ni. Jag har en fråga som jag och Niki är lite oense om. Klänningen jag hade häromdagen som inskaffades under min minimöhippa(den leopardmönstrade) tänker jag kanske ha på mig på nästa bröllis vi är bjudna på. Niki menar att den är lite ”toomuch” för bröllop och jag menar att den varken är vit, svart eller röd och har en bra längd. Vad tycker ni. Får man vara pantertant på ett bröllop eller är det osmakligt?