Förra veckan hade vi middagar hemma hos oss fyra kvällar i rad. Onsdagen – Sabina och Ylva, torsdagen – Nikis mamma, fredagen Nikis äldsta bror och Rici, lördagen – mina kollegor Sara och Mickan. Superkul att få träffas och umgås med alla även om det tog lite på krafterna. Men nu känner jag för att inte ens titta på alkohol mera utan tänker att jag tar en lite längre paus från vindrickandet.

Först bröllop, sen Grekland med poolvin, kvällsvin och emellanåt skumpa till frukost. Därefter middagar flera dagar i rad. Inte konstigt att jag behöver lite andrum på alkoholfronten. Fortsätter jag i den här takten kommer jag inom en väldigt snar framtid se ut som en svullen ballong. Så nu tar jag en liten paus där jag istället för bubbel pimplar isvatten, goda teér och alkoholfri öl om jag vill skoja till det lite. Alkoholfritt vin är bara gott om det kommer från Richard Juhlin. Den biten lärde jag mig ganska snabbt som gravid. Testade alkoholfritt rödvin vid något tillfälle och det var riktigt obehagligt.

Men ja. Nu tar vi paus!

Den när man lyssnar på första Harry Potter-boken som ljudbok och hör
“Min morbror blev så stolt att han direkt köpte en padda åt mig”

Och jag för sådär tre sekunder trodde att han fick en Ipad och inte en större groda.

Tror inte jag hade samma problem 2001.

Att klippa, klistra, diskutera och uppmuntra varandra var kanske det viktigaste med kvällens målbilder. Min räkpasta var mer av ett chilismakande plus, likaså champagnen. Vem, var och hur vi gör saker är kanske något som verkar avlägset just nu men lär om ett år vara vår realtid. Tills dess hänger vi här i mitt och Nikis hem och planerar. Det blir bra det här hörrni. Dessutom är det ganska skojigt att vara full av klichéer. Vänta bara, snart tatuerar jag in carpe diem på armen och målar ännu ostigare texter på väggarna. Nånej. Så illa är det inte. (Ps. Förlåt på förhand om du nu har carpe diem intatuerat).