YESYESYES! Nu är kontraktet signerat och jag har officiellt ett nytt jobb. Woop! Börjar den åttonde april och är så ivrig på att komma igång att jag skulle kunna äta upp min hand. Nånej. Men ni förstår känslan. Har verkligen saknat att få använda min hjärna mera än att lägga miljontals pussel. Nu är det Lina 2.0. Har inte varit taggad på att jobba sedan sommaren 2017, så det är verkligen på tiden att den här damen får lite jobbglädje. AH! Lättnad, glädje och pepp på framtiden det är Lina idag.

Annat än den Lina som deppat ihop totalt för en månad sen och bara såg mörker. Usch ja, så mörkt det har varit här. SÅ mörkt.

Men nu är det ljust hörrni. Med det vill jag också säga till alla er som famlar i mörker, livsångest och annat som hör livet till att det blir ljusare. Även om det inte känns så, så blir det bättre. Vill också säga att om ni någon gång behöver min hjälp med något. Kontakter, råd, låna något eller vad som helst så är det bara att fråga. Tror att om vi alla hjälper varandra med det vi har så blir livet lite enklare och roligare att leva.

Med det sagt vill jag även säga:

Tack för att ni läser min blogg. Jag vet att jag inte har varit så hejsanhejsan här den senaste tiden men ändå har ni orkat hänga kvar. Det har faktiskt betytt mycket för mig att ha den här plattformen och er. Så tacksam för det. Som ett ljus i mörkret.  Tusen tack för det.

Så här såg jag ut idag. Nu vet ni det! PUSS!

Vad gör man en ledig tisdag i stan när man egentligen bara vill vara ute i skogen? Det satt jag och funderade på igår morse och kom fram till att jag faktiskt aldrig varit i nationalparken Noux. Lite knäpp att den bara ligger 39 minuter bort och att jag som den skogsälskare jag faktiskt är aldrig har varit där. Finns få ställen jag mår så bra på som i just skogen. Framförallt på våren och hösten när det frusit till lite. Sommaren när skogen är invaderad av mygg och bromsar och man måste ha på sig massa svettiga lager för att klara sig är inte min skogstid. Så jag hoppade in i bilen och körde ut till skogen med Milla. Vi var väldigt ensamma i skogen. Träffade på ett annat par men det var väl det. Milla tyckte att jag var helt tokig som höll henne kopplad, men reglerna för parken var just kopplad hund. Fick följa dem även om min hund som alltid annars går lös i skogen såg lite upprörd ut. Det som är så fint med Noux är alla vattendrag, sjöar och små tjärnar. Om jag någon gång bor i hus ska jag anlägga en bäck på baksidan. Ljudet är terapi.
Lederna bestod av hårt packad snö så det var lätt att ta sig fram. Om än lite halt i backarna.
Vi gick Korpens runda som enligt “internet” skulle ta fyra timmar att gå på barmark men snarare tog tre timmar att gå i snö. Mycket stigningar som man kanske kunde tänka sig tar ner på tempot, men ska man gå den rundan på fyra timmar på barmark får man nog gå väldigt långsamt.Eftersom jag inte äger några vandringskängor (borde så skaffa något liknande) skuttade jag runt i Nikeskor och skidstrumpor. Äh, funkade ganska bra det med.

• Har åkt på en ordentlig förkylning. Ni vet den där värsta sorten då man inte kan andas och är totalt energilös. Har legat nedbäddad med skräp-tv i sängen och knappt klarat att gå ut med hunden. Niki beskrev mitt utseende som Kung Theoden innan Gandalf kommit och räddat honom. Fint med komplimanger när man mår sådär.

• Såg HBO dokumentären om Elizabeth Holmes och Theranos. Kanske något av det sjukaste Silicon Valley varit med om? Otroligt sevärd dokumentär och så intressant att se hur “ledare” brandar sig själv och hur långt man egentligen kan komma genom att bara snacka. Är dock livrädd för hennes ögon? Hon blinkar inte en enda gång.

• Har ni märkt att VOI har kommit till Finland? Nu kan du åka elscooter vart du vill i stan. Eller ja, de har missat största delarna av Berghäll som användningsområde men det lär nog bara vara en tidsfråga innan det ändrar sig. Med tanke på vilken brist det brukar vara på citycyklar här lär efterfrågan vara ganska hög. Alltid roligt med nya roliga tjänster. Micro mobility känns som ett vettigt komplement till lokaltrafiken och cyklarna.