• Bernie,  corona,  Landet

    Avsaknaden av Fomo

    Det är egentligen första gången i mitt liv jag är på landet en längre period och känner mig helt avslappnad (om man bortser från världs-kris-ångesten). I vanliga fall har jag alltid tusen olika ställen att vara på vilket gör att jag ofta flänger fram och tillbaka mellan landet och stan. Just nu har jag inga program, inga middagar, inga fikor, AW:n eller babyträffar som väntar på mig. Ingenting väntar på mig i stan annat än en öde lägenhet och tomma gator. Ingen fomo. Det finns ingenting att ha fomo (för mina äldre läsare: fear of missing out) över. Så konstigt. Förstår att jag är priviligerad som bara kan fly fältet till ett hus vid havet med min familj när stadslivet slutar bjuda på aktiviteter. Jäkligt tacksam över det. Ingå har alltid varit mitt safe space och är det kanske extra mycket just nu. Hoppas att Bernie en vacker dag kommer att känna likadant.

    Nu när vi även bestämt oss för att ha Ingå som bas för en tid framöver blir livet också enklare att planera. Vi har en veckomatsedel där alla dagar har en plan och kylskåpet fullt därefter. Dagarna går ungefär i samma mönster med tidiga mornar, kaffe med varm mjölk. Gröt och och bebishäng följt av tre olika sömnstunder för B där jag antingen går på promenad eller sitter i solstolen på terassen och läser. Är så tacksam över att få vara föräldraledig i allt det här kaoset. Jag blev permitterad till 60% sommaren 2018 för att sedan bli uppsagd i en samarbetsförhandling. Jag vet hur pissigt det känns att bli av med jobbet man kämpat för och hur det är att plötsligt bli av med sin inkomst. Jag lider med alla som just nu går igenom samma sak. Som får stabiliteten undanröjd på bara några veckor. Hoppas verkligen att allt ordnar sig snart.

    Det är väl lite så alla känner. Att vi hoppas att det här är över till sommaren. Drömmen om juni, terassvin med massa vänner, klackar på dansgolv, parkpicknickar, besök på vänners stugor, midsommar i Sverige. Ja allt det där som nu är omöjligt.

    Med det sagt tänker jag lämna coronasnacket här på bloggen för resten av veckan och fokusera på roligare saker. Tänker att man någonstans måste få tugga i sig annat innehåll än ett skitvirus.

    Hur som helst vår dag såg ut så här!

    Veckomatsedeln jag så glatt skröt om här ovan. Fisk igår, vegetarisk tacogratäng idag.
    Allt handlat och klart! Lilla killen som slog i sitt huvud idag och grät så där som barn gör när dom slår sig. Första gången det hände i Bernard liv. Han har aldrig slagit sig tidigare och blev nog lite chockad, stackarn. Åt gårdagens rester till lunch. Lax i rödcurry och kokosmjölk med broccoli och ris. Ser ju lite skumt ut så här som rester men lovar att det var semivackert igår.

    Dagens tredje sovstund för Bernard spenderades i skogen. Inte för att han märkte det. Han sov hela turen. Min stil just nu är kanske inte så mycket att hänga  julgranen. Karantänstilen. Tights och en tröja jag fått av min svägis att använda när jag hade gravidmage. Gravidmagen är borta men tröjan har fortfarande den rundade effekten. Men den är så skön att jag inte kan sluta använda den. Jag kan ju knappast vara den enda som går runt i gravidkläder även efter graviditeten va? Sen promenerade vi hem. Jag lagade våfflor i våffeldagens ära och videohängde med Jonski samtidigt. Använde det här våffelreceptet och dom blev verkligen svingoda. Liksom frasiga men samtidigt lite ”tunga”. Tog dock bubbelvatten istället för vanligt vatten. Bubbel är tricket för allt här i livet.

     

  • Bernie

    Babyprylar

    Nu har jag varit förälder i fyra månader och några dagar. Tänkte att vi ska prata lite om det. Föräldraskapet del 1 kan vi kalla det. Tänker att jag kan att återkomma till föräldraskapet med olika teman. Vi börjar med tema: Materiella ting. För ett år sedan var jag gravid och funderade precis som alla andra gravida människor på det här med att förbereda sig inför sin nya familjemedlems ankomst. Just då vågade jag inte tänka riktigt så långt i och med att jag var livrädd för att jinxa något. Man blir lite knäpp (och vidskeplig) av att få missfall. Men efter andra ultraljudet och vecka 20+ började vi shoppa saker till vårt barn. Jag fick ganska snabbt lära mig att det finns två läger där ute. Dom som anser att man behöver saker till ett barn och dom som anser att man i princip inte behöver någonting alls.

    Ena lägret leverade en lång inköpslista med saker medan andra lägret skrattade bort alla listor och hävdade att en bebis behöver otroligt få prylar. Nada.  Möjligtvis lite blöjor och en vagn, annars är allt annat onödigt. Ja, ni kan ju gissa vilket läger jag valde att bosätta mig i?

    Jag kan hålla med båda lägren. En bebis behöver saker och en bebis behöver inga saker. Båda har rätt. Frågan är snarare hur jobbigt du vill göra det för dig som förälder. Hur mycket vill du underlätta?

    Grejen är att det finns mängder med prylar. Nyckeln är att fundera vilken typ du är och vad som är viktigt för dig. Gillar du att livet är lite mer bekvämt eller är du en tältare utan sovsäck? Går såklart bra att vara en hostel-person också. Mellanting.

    Som jag ser det så är prylar inte nödvändiga, men jäklar vad de kan underlätta. En babysitter gör att du får gå på toaletten. Babyvakten (padwico 850 är bäst) gör att du kan lämna din bebis sovandes utomhus och samtidigt ha koll på temperaturen i vagnen. Bärselen gör att du snabbt kan springa till butiken och ta trapporna och innegården när du behöver handla något du glömt. Skötbordet gör att du har ståhöjd och alla skötsaker på ett och samma ställe varje gång din beeb ska bytas ( alla 1230288943 gånger). I vårt fall är vårt skötbord en byrå och på landet en tvättmaskin. En vagn som rullar bra och som uppfyller dina behov gör att du kan ha ett liv utanför hemmet (och kan söva argt barn i hemmet). Ett babygym gör att du kan laga mat eller tvätta och din baby kan träna och vara nöjd en stund. En babysäng gör att du får ha din säng lite mer i fred och inte vara rädd för att rulla över din beeb. Babykläder i ett visst antal uppsättningar gör att du inte behöver tvätta varje dag. Det går åt förvånansvärt mycket kläder. En bröstpump (om du ammar) gör att du kan gå på party eller göra något annat för en stund för att sen pumpa ut kalasmjölken efteråt. Skötväskan gör att både du och din partner alltid har med er allt ni behöver till er bebis var ni än går. Ni fattar.

    Sen behöver man verkligen inte ha allting eller allting nytt. Kan du låna, ärva, köpa begagnat är det såklart superbra. Vissa grejer vill man kanske ha nytt och då vet du nog det bäst själv. Babyskydd och vagn är till exempel sådant vi gärna ville ha nytt. I och med att vi vill ha fler barn tänker vi att nästa barn kan ha samma uppsättning.

    Hur tänker ni? Håller ni med? Vad var viktigt för er?

  • Bernie

    Fyra månader

    Igår den 20.3 blev Bernie hela fyra månader gammal. Så sjukt att han inte varit med oss mer än så. Eller jo, för ett år och två veckor sedan kissade jag på stickan och fick veta att han fanns även om jag just då knappt vågade tro på det. Kommer ihåg att jag gick i skogen och grät av lycka. Nytt jobb och en ny bebis på en och samma vecka. Fint. Nu är han i alla fall här och fyra månader gammal. Jag tänker att jag får räkna hans ålder i månader tills dess att han är ett år. Efter det tänker jag börja kalla honom 1 år, 1,5 år och så vidare. Blir tokig på när folk säger ”Här är **** och hen är 24 månader. Ba ok. Hej jag heter Lina och jag är 374 månader. Naj. Inget sånt.

    Hur som helst. Bernard är numera 63,5 cm lång och väger 6,5 kilo (9.3.2020).

    Måendet: Hans mage har förbättrat sig sedan den där veckan då vi hängde på barnsjukhuset i tid och otid. Från att ha fått byta sådär 20+ blöjor per dygn är vi nu nere i normala mängder blöjor. Men det här med att ens barn ska bli förstoppat och så vidare verkar inte hända här. Skönt ändå att hans mage är bättre. Babysim fick vi tyvärr skippa av den anledningen, men å andra sidan är babysim numera stängt för alla.

    Han mår annars bra och är mer aktiv än någonsin. Just nu är han inne i en period då han inte vill göra någonting utan sällskap. Går inte att lägga ner honom dagtid på gymet och gå iväg, nej alla ska vara med. Tänker att det är sånt som man kan kräva som första eller ensambarn, medan syskon kan glömma den typen av uppmärksamhet. (jag är barn nummer tre). Han är även inne i det fjärde och hittills längsta språnget och jag tänker ibland när han är lite extra känslig att det är språnget som spelar oss ett spratt. Där emellan är han glad, skrattar och pratar massor. Han älskar att bada, att man sjunger Babblarna till honom (förvånansvärt catchy), att stå upp (han är sjukt stark), att gunga sig själv i babysittern och att tugga på sin giraffleksak. Bästa leksaken är dock helt klart hans föräldrar.

    Materiet: Han ammar nio gånger i dygnet och jag tänker att jag så småningom skulle vilja trappa ner på den biten. Vi har börjat introducera smakprover (potatis, palsternacka, banan) och han älskar det (särskilt bananen). Till sommaren skulle jag vilja sluta amma helt. Jag känner mig inte direkt nostalgisk till amningen även om jag inte heller ogillar det, men tänker att det ska bli skönt när vi båda föräldrar kan ge honom mat. Har även lärt mig att man tydligen inte ger välling till barn i Finland och att det inte ens går att få tag i. Antar att man ger gröt och ersättning då istället? Undrar också hur fort fram man kan gå med mat? Känner att den biten är lite oklar för mig.

    Sömneriet: Han sover i egen säng bredvid vår säng både hemma och på landet. Ibland sover han fyra timmar i sträck med snabbt uppvak och det är våra absolut bästa nätter. Just nu sover han endast två timmar i sträck på natten och ”halvsover” ofta. Funderar om det beror på att han inte blir tillräckligt mätt? Oklart. Har nu börjat med rullavagns sovschema för fyramånders och hoppas att det ska hjälpa lite. Tänker mer att det skulle vara bra för hans egen skull att sova bättre och mer ordentligt på nätterna. Jag själv mår bra och känner mig inte trött, men det beror nog på att Niki oftast tar morgonen när kalaskillen är fullt vaken och vill leka.

    På dagarna sover Bernie oftast i vagnen och där sover han bra även om vi ibland måste rulla lite extra för att han ska somna om när han även där ”halvsover”. Tänker att saker och ting kommer och går med en bebis. Allt förändras hela tiden och därför stressar jag heller inte upp mig om han har sämre perioder. Han är en människa och alla människor har bra och dåliga tider i livet. bland är man solig och ibland är man ett moln. Det är så det ska vara.

    Att fotografera Bernie med en systemkamera däremot är svårt. Han blir lite ledsen varje gång man sätter den svarta klumpen framför ansiktet. Att fånga skratt på bild är därför inte alltid så lätt. På bilden ovan höll jag kameran bredvid ansiktet och sjöng Carola för fulla muggar. Otroligt fint att det finns en person här i världen som uppskattar min sångröst <3

  • Bernie

    Kanske sämsta inlägget hitills

    Hallå bloggen. Vad har jag pysslat med de senaste dagarna när jag helt tydligt hunnit glömma bort att jag har en blogg? Jag har bland annat inte varit på babysim så som vi har inbokat på måndagar. Istället har vi besökt en privatläkare på Pihlajalinna och därefter hängt på barnsjukhuset en halv dag för att få bukt på B:s mage. Nu verkar hans mage hur som helst vara lite bättre. Åt rätt håll i alla fall.  Vi ska dock tillbaka till sjukhuset en sväng imorgon på morgonen för att dubbelkolla att han inte är uttorkad. Blir säkert bra.

    Igår hängde vi på Väntans café på Luckan och pratade kroppen efter en graviditet (B smittas alltså inte med något) och där fick jag lära mig att vagnpromenader, bäckenbottenträning och att tänka på hållningen är bra träning första halvåret. Hade heller ingen aning om att amningen påverkar kroppen med lösa leder och att man ska vara rädd om sig själv. Tänk vad braiga saker man kan lära sig.

    Här tänkte jag skriva något mer matigt om dagarna men nu vaknade mitt barn och han är av den bestämda åsikten att man ska umgås med honom och inte stirra på en datorskärm. Ursäkta kanske bloggens sämsta inlägg hittills. Förlåt, vi hörs senare.

  • Bernie,  Helg,  Landet

    Bernies första Ingåhelg

    Hej från Ingå. Vi kom hit igår på kvällen och fick börja med att elda igång huset. När ingen är här har vi bara grundvärmen på, vilket så här vintertid innebär 12 grader inomhus. Men med lite brasa och en höjning på golvvärmen i alla rum kommer man ganska snabbt upp i 20 grader. Under tiden fick Bernie hänga i en overall av merinoull han fått av mina tjejkompisar. Såg så mysigt ut. Middagen löste vi på några sekunder. I och med att vi har haft vänner hemma både onsdag och torsdag kväll hade vi en hel del rester kvar i kylskåpet som vi tog med hit. Det var bara att värma upp torsdagens lasagne så var middagen serverad.

    Jag var ju knappt på landet i slutet av förra året. Innan Bernie föddes kände jag att jag ville hålla mig i närheten av Kvinnokliniken och tog därför en Ingåpaus. Efter att Bernie föddes var jag här en lördag över dagen. Så den här helgen är den första ordentliga Ingåhelgen i Bernies liv. Tror i och för sig inte han förstår storheten i det. Han kommer spendera väldigt mycket tid här i sitt liv. I perioder kommer han säkert att hata det men förhoppningsvis kommer han mest av allt att älska det. Precis som jag. Just nu sover Berniie på terassen med babymonitorn. Så som nordiska barn gör, sover i lä mitt i en skärgårdsstorm. Hade vi varit amerikaner hade någon ringt socialen.