Ännu en helg har passerat. Tiden går ändå otroligt fort och för varje vecka kommer jag närmare min sista arbetsdag. I och med att jag kommer att ta semester hela maj blir min sista arbetsdag vappen. Skönt på ett sätt, lite tråkigt på ett annat. Har nu äntligen börjat komma in i ganska bra arbetsrutiner och så gillar jag sällskapet från kollegorna, om än det numera sker endast via Zoom och slack. Men kanske den dagen jag kommer tillbaka, så kommer jag tillbaka till ett kontor med livs levande kollegor. Kul.

Tänker att jag ska ta det lugnt hela maj. Hänga i trädgården med Björnen, rensa vass i Ingå och fika i solsken med en ljudbok. Har även biljetter till Sverige som tyvärr ombokades (av finnair) till 07:30 den andra maj. Tidigare hade jag 12:30 den första maj. Alla andra tidsalternativ har även tagits bort så vad jag numera har att välja mellan är alltså 07:30 och 07:30 vilket skulle innebära att väcka B mitt i natten. Vet inte om det är en bra idé eller om det kommer att sluta med krig. Sen vill jag också vänta in läget lite. Hur situationen ser ut både här och där innan jag bestämmer mig. Som tur bokade jag biljetter som både kan flyttas och avbokas.

Men nu till helgen som var. En lugn sådan. As always.

Tog oss in till stan.. ….för att hälsa på min svärmor Gaby som numera har antikroppar.  Helsingfors alltid så gula och soliga innergårdar Gaby hade odlat påskgräs.  Så hängde vi tillsammans hela dagen hemma hos Gaby och åt lunch, kikade i fotoalbum och lekte med Björnen.  På vägen hem passerade vi mitt och Björnens andra hemlands ambassad. Hej Sverige sa vi. Vi saknar dig.  På kvällen körde jag hem till Ylva för att äta middag med henne och Sabina. Ylva hade lagat livets bästa tre rätters och allt var så gott. Rullade hem efteråt. En av dessa damer har numera också antikroppar och det börjar bli en del i min omgivning som har den varan. Så pratade vi ikapp oss om allt som hänt sedan vi senast sågs. Vi tre har ju setts igenom hela pandemin, ibland utomhus, ibland inomhus och numera mer sällan. Då vi sågs åtminstone varje vecka. Sånt är livet.

Så blev det söndag och jag fick låna en hel påse med fantastiska gravidplagg av min vän Eva. Nu är min garderob set för tre månader framåt. Woop.

Ps. Tack för alla inputs under mitt fredagsinlägg. Tycker om när ni tycker till och delar med er. Man behöver inte hålla med mig i mina åsikter eller tycka att jag har rätt, eller fel för den delen. Fel kan jag också ha och då är det bra med andra synvinklar än vad som pågår i mitt eget huvud. Jag brukar annars undvika att tycka för mycket här, men som ni kanske märkt har det ramlat in mer och mer av den varan från mitt håll den senaste tiden. Alltifrån föräldrapenning, till vabbande och covid. Inte alltid så duktig på att hålla mig till den neutrala men så mycket enklare marken. Kanske det också är helt okej.