corona

Fredag och ett kommande förbud

Fredag hörrni. Försöker fokusera på det, att det är helg, att solen skiner och att Björnen varit på dagis onsdag-fredag. Försöker inte tänka på det kommande utegångsförbudet som hägrar eftersom det gör mig så irriterad. Det  här är ingen politisk blogg, och kommer aldrig att bli det heller. Men med det sagt är jag ändå en person med åsikter. Jag kan bli irriterad över hur lättvindigt folket verkar ta på att våra rättigheter lagstadgas bort. Att medierna verkar hålla med. Är inte deras jobb att vara lite mer kritiska? Om någon nu ska vara det så är det väl verkligen dom. Det känns som om ingen verkar tycka att det här var ett svårt beslut. Att vi snart kommer behöva ursäkta oss till polisen om vi ska uträtta ett ärende. Som tex igår när Bernies overall gick sönder. Då skulle det vara okej för mig att köpa en ny på Prisma men inte på Polarn och Pyret. Jag får handla en kratta från K-market men inte från Plantagen. Va?

Det finns fler aspekter i livet än endast corona.  Nu känns det som om vi offrar den yngre generationen för den äldre. Dessutom att skylla utegångsförbudet på ungdomarna känns bara elakt. Att det är deras fel att vi nu måste göra så här. Har alla moralpoliser glömt hur det var att vara tonåring? Hur livet handlade om det som hände här och nu. Hur allt kretsade kring det sociala, hur man levde för rasterna, vad som händer i helgen, vem som gjorde vad med vem förra helgen osv? Hur en vecka på landet med föräldrarna kändes som ett helt år. Hur psykiskt ömtålig man var eftersom man inte såg saker i ett större perspektiv. Så att hata på kidsen som studerat hemifrån i ett helt år känns ganska magstarkt. Det är inte lätt att vara ung. Men tydligen lätt att glömma bort.

Ja, jag är inget större fan av våra framtida ”begränsningar i rörelsefrihet” men jag kommer att acceptera det som alla andra. Finska folket är ju kända för att uppföra sig, lyssna på myndigheter, köa och att inte gå mot rött (alla andra länder gör det). Vi kommer komma ur det här också, men man kan ju få vara sur för det.

Man saknar tiderna då att knarka och slåss var olagligt och inte att hälsa på sina föräldrar.  Men nog om restriktionslivet. Nu ska jag hämta Björnen på dagis. Häromdagen hämtade jag honom fullt sminkad, plattat hår och struken skjorta för att på vägen in till dagis inse att jag hade på mig pyjamasbyxor. Livet med onlinemöten.

Men nu hörrni. Nu tar vi helg!

13 Comments

  • Steph

    Tungt med mer restriktioner. Samtidigt innebär det ju egentligen väldigt litet förändringar för många av oss, som ju redan distansat ett år, inte gått så mycket i butiker, på restauranger etc. Tänker liksom mer att är det pandemi så är det och då får vi väl bara gilla läget även om vi är trötta. I väntan på sommaren!!

    • Lina

      Nej, för vår del är det ju inte heller någon större skillnad. Det är inte så att jag som gravid springer på varken fester eller barer. Springer inte ner Alko heller för den delen. Det är enkelt för oss som bor stort, bor tillsammans med någon, har fasta anställningar och kan jobba på distans. En klassfråga. Enkelt för oss som redan har det bra. Jag tycker synd om ungdomar, egenföretagare (tex frisörer), människor som bor trångt och är ensamma. Mer upprörd över aspekten att det är så enkelt att gå från ett fritt samhälle till ett där man måste förklara sig för att göra de mest vardagliga sakerna. Tycker inte läget är så pass dåligt att det berättigar den typen av metoder, särskilt inte när den senaste knappt fått tre veckor (och visat nedåtgående siffror). Nu tror jag att folk kommer att panikfixa saker, umgås här emellan och det kanske snarare har en negativ effekt. Dessutom i den 90 sidor långa sidor rapporten från THL om det hela framkommer det att experter faktiskt inte är ense om att det här är en bra lösning. Endast en sida av dessa går igenom annan typ av hälsa som drabbas av dessa åtgärder. Tycker man borde fråga utbildningsväsendet, psykiatrin, barnskyddet och inte bara fokusera på corona. Ungdomar hoppar av skolan, egenföretagare får inga inkomster och kvinnor som lever i våldsamma relationer blir ännu mer fastlåsta i hemmen. Med det sagt tycker jag att det är en så pass allvarlig åtgärd att man skulle kunnat ge det mer tid. Men nej, för min del som husägare, somboende gravid småbarnsmamma med lantställen som ägs och inte hyrs är det inte en katastrof. Men för många andra kan det här vara en ordentlig downer när vi började se ljus i tunneln. Rent psykologiskt. Hehe. Nuuu blev det här långt 😀

      • Steph

        Tänker mest som så att jag som privilegierad inte har så mycket att gnälla på egentligen 🙂 så många som har det så mycket sämre, tänker tex på första årets studerande som borde knyta kontakter för resten av sina liv.. är inte avundsjuk. Om det är rätt eller inte att stänga ner är svårt att säga, som tur behöver jag inte ta ställning i frågan! Är inte avundsjuk på politikerna just nu, de har nog ett helsike de med. Samtidigt kommer ju också rapporter om det sydafrikanska viruset och att det nu sprids här också och det är ju inte så trevligt. Misstänker att många företag kommer att börja med Ikeas click and collect för att överleva. Och kommer själv nog att hämta mat från restauranger för att bidra med det lilla man kan.

      • Steph

        Sedan tycker jag nog med att folk kunde ha tagit litet hårdare på de rekommendationer som funnits redan tidigare och inte bara sett dem som rekommendationer, när regeringen inte haft andra möjligheter att ta till. Hur svårt är det tex att bära mask i butiken, inte särskilt för de flesta tänker jag. Ändå har nog överraskande många struntar i det – inte alls bara invandrare, utan många vanliga finländare också.

        • Lina

          Håller så med dig i allt Steph. tack för kommentarerna. Åkte faktiskt metro häromdagen och blev verkligen överraskad över hur många som verkade strunta i masktvånget. Vad är det dom inte förstår? Åh. Hoppas i alla fall att folk skärper till sig nu. Så att vi kommer ur den här skiten. Kram

  • saara

    Nu gäller restriktionerna inte mig och orten jag bor på, men jag blir nyfiken på hur ni som bor på berörda områden upplever det, kommer restriktionerna att göra någon skillnad på hur folk rör sig/umgås? Mao kommer de att tjäna sitt syfte? Eller är läget i Helsingfors ungefär som här där vi bor redan, mindre folk i farten och de som rör sig har oftast något ärende någonstans. Håller annars med, mycket surt för specialiserade affärer om de stora marketarna får sno kunderna helt fritt. Har man nätaffär så lindras ju kanske smällen något, men alla har ju inte det. Hoppeligen har de förstående hyresvärdar istället!

    • Lina

      Jag vet inte riktigt än hur exakt det kommer att fungera. Men förstått att bekanta börjar ”passa på att umgås” här nu innan och då gör det snarare en tvärtom-effekt. Men själv rör jag mig definitivt mindre. Jobbar hemifrån, träffar få personer och sällan, handlar andra tider än rusning och gör ärenden med bil. Har Bernie hemma vid minsta symtom (känns som han har varit hemma mer än på dagis)

      Nu tex kommer ju en period då vi hade tänkt måla om en del hemma, köpa grill, krattor, krukor, jord, utemöbler och all den där biten. Men det borde jag ju alltså passa på att shoppa nu eftersom allt sånt så småningom kommer att anses som prydnader. Men om det kommer att tjäna sitt syfte eller inte tror jag är lite oklart. Tycker man kunde gett nuvarande nedstängningar mer än tre veckor innan man speedar på med nästa 🙂

      Att vara egenföretagare nu med specialbutiker, bageri, frisör eller liknande är nog inte roligt. Vi får väl hoppas att landets styrande har rätt och att det efter det här verkligen är ett jäkligt stort ljus i tunneln.

  • Annette

    Hej tack för blogg och inlägg. Jag jobbar inom intensivvården och kan säga att det enda som kommer att räcka för att hela sjukhussystemet inte kollapsar nu är ingrepp i hur folk umgås och rör sig, tyvärr. Det är inte bara gamla människor i intensiven nu, det är också unga friska (också gravida) som blivit smittade, ofta av en covid-variant. Orsaken till att man skyller på unga är helt enkelt den att det är procentuellt sett mest unga som smittas och smittar andra nu. Jag tror att utegångsförbudet mest handlar om att ingripa i ungas rörelsemönster, för det är det som behövs. Om man låter viruset circulera fritt, med bara mask-rekommendation, så kommer också nya mera farliga varianter att uppstå. Orsaken till att t.ex. Prisma kan ha öppet och inte Polarn och Pyret handlar ofta om storlek på affären – på stora ytor så är risken mindre att smittas, men inte obefintlig. I Frankrike där man har en lockdown light nu så får många butiker inte ha öppet men då får inte heller stora supermarketar sälja de produkter som små butiker säljer i rättvisans namn. Vi måste orka kämpa lite till för att tillräckligt många blir vaccinerade och vi kan ha en någorlunda okej sommar.

    • Lina

      Hej Anette och tack för en bra och välformulerad kommentar. Tycker du gav en jättebra förklaring över hur situationen ser ut och jag är tacksam för din insyn. Kanske skulle behövas fler av dig (inte bara på intensiven, tusen tack för det) som kan förklara det utan att låta som ett pressmeddelande. Jag förstår att det inte är så lätt att hitta på begränsningar som enbart biter på grupperna som här problematiseras.

      Vad jag menade med min text är att jag bara är rädd för effekterna på resten av samhället. Hur lång tid det kommer att reparera och vad vi har kvar efteråt. Har lyssnat på förtvivlade vänner inom skolväsendet där ungdomar dropar ur skolan och bara försvinner, ungdomar som plötsligt börjat visa aggressivitet, hur människor som jobbar med barnskydd kämpar på som bara den och så alla vänner och bekanta som på senaste tiden antingen har fått gå i konkurs eller sälja av delar av sin verksamhet. Så många personliga katastrofer.

      Så ser jag alla vänner och familjemedlemmar runt omkring mig i olika åldrar som har fått covid, där vissa varit lite förkylda och vissa nästan helt symtomfria. Hur de två veckor senare är tillbaka som ingenting hänt. Då har det känts extra jobbigt när så många andra runt en lider av effekterna från de allt skarpare restriktionerna.

      Men så ser jag inte det du ser. Så jag tackar för din input och hoppas du av alla människor orkar lite till. Kram.

  • Jennifer Sandström

    Det är synd om många och inte så konstigt, det är den största krisen vi upplever sen typ andra världskriget (och sätt det i perspektiv så kan vi fundera på hur synd det verkligen är om någon, fast som mormor sa, då fick man iaf umgås, haha). Men precis som Annette ovan kan jag inte låta bli att tänka på, och vilja respektera, sjukvården – om den inte pallar, var hamnar vi då? Människor som mår lite bättre hjälper kanske sådär om sjukhusen svämmar över av folk som behöver vård (inkl. de sjukfall som inte kan prioriteras pga. mängden coronapatienter).

    • Lina

      Jo, precis. Håller med er båda även om jag tycker som jag gör 😀

      Det är trots allt ingen enkel ekvation vi pratar om. Vi får se hur det hela hanteras av eftervärlden. Det är väl först då vi vet vad som var rätt och fel.

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras.