Trädgårdsvår

Maj och jag råkade köpa ett väldigt stort olivträd. Har googlat och googlat om övervintring av den här jäkeln sedan dess. Den här SKA leva år ut och år in har jag bestämt. Efter konsultering med min faster som har ett levande och årligt blommande olivträd efter fem år har jag bestämt att det ska flytta in i vårt mörka och femgradiga garage till vintern. Otroligt fina träd, men lite knepiga att behålla. Vi ska se.

I början av maj flyttade alla dahlior ut dagtid för att vänja sig vid blåst och kyla. Årets dahlior är en samling av tio knölar i fem olika varianter. Förkultultiverade samtliga i plastpåsar och flyttade dom till krukor när dom blev för stora för påsen.

Dricka rosé och plantera är kanske någon av det finaste man kan göra en fredagskväll. Mitt trädgårdsintresse var verkligen ganska obefintligt innan vi flyttade till Tammelund. Sen dess är det som att jag varje år går upp en level. Drömmer, ritar, gräver och planerar. Här flyttade jag ut alla mina zinnior, så här i efterhand var det kanske liiiite för tidigt. Men man lär sig.

Här ser man för övrigt garageväggen innan jag målade den.

Här är väggarna spacklade och målade och alla dahlior och luktärter har fått sina platser.

Vår lilla grannpark Körsbärsparken blommade i mitten av maj. Emma, jag och våra barn kollade på ”de pinkiga träden” som Berie glatt kallade dom. Plus åt italiensk glass, såklart.

Den sista boken i Lucinda Rileys serie om de sju systrarna anlände en kväll. Tog en bild av målbilden jag hade framför mig när jag förhandsbeställde den i januari. Boken i sig var helt ok. Skönt att få svar på alla ens 300 frågor de första sju böckerna skapat.

Mors dag firades även och jag fick ärtskott av Björnen <3

Bakade bullar och frös ner. Sommarsäsongen runt hörnet kräver bullar i frysen. Vem blir inte glad av en bulle på dagsutflykterna?

Vi började äta våra middagar utomhus.

Och Niki sprang sitt livs första Maraton. Barnen och jag var och hejade på, och i väntan på att han skulle komma till centralparken lekte vi av oss i en lekpark i Böle.

Min nya cykel från svenska Skeppshult anlände en förmiddag i ett enormt paket. Har inte cyklat på flera år, och att nu glida fram på min vita damcykel på diverse ärenden är lite av en frihetskänsla.

Och mitt knä började fungera igen efter att totalt gett upp efter att jag kanske sprungit lite för snabbt och lite för långt. Äntligen kunde jag börja springa igen, och hoppa i havet efteråt. Perks med att bo på en ö.