Varpanasiet

Så fick jag äntligen min efterlängtade Varpanaiset. Tredje försöket och ett barn till senare, blev det till slut min tur att fira för en kväll. Niki och barnen åkte till mina föräldrar i Ingå för ett helt dygn och jag fick hela huset för mig själv. Eller ja, själv och själv. Hade bjudit in lite kompisar. Hehe.

Varpajaiset är egentligen ett manligt fenomen, en finsk fest män anordnar efter att dom fått barn. Jag själv som aldrig varit något större fan av konceptet babyshower, sa från början att jag ville ha en Varpanaiset (mitt egna lilla koncept), alltså samma temafest fast med bara kvinnor. Jag ville fira efter att jag fått barn med vänner, snarare än innan. Festa ordentligt utan dåligt samvete med vänner.

Med Bernie fick jag i och för sig en liten gullig babyshower ändå, en som var mer av en mysig brunch än en klassisk shower. Och nu, nu fick jag äntligen festa ordentligt i gott sällskap och utan barn i ett helt dygn. Förstår ni peppen?

Första gången jag försökte ordna den här festen var i början av april 2020. Ja, det gick ju sådär. Flyttade därefter datumet några gånger. Sen blev jag gravid på nytt. Men nu fick jag äntligen till det. Masktvånget var borta och jag hade slutat amma sedan två månader tillbaka. Tiden var inne.

Skumpa och mingel. Tvingade även på folket lite lekar. Är ändå svensk. Vi gör sånt.
Hade lagat två stora pajer, en enorm quinoasallad och så hade jag bakat bröd. Orken tog dock slut vid efterrätten, så bjöd på magnumglassar, kaffe, konjak och whisky.
Älskar mina vänner. Så mycket.
Fick med Pio på bild!
Och Reetta
Och min syster och Jonski
Folk hängde på balkongen
Och överallt inne. Det var favoriter överallt och jag var glad och rund om fötterna.
Här hade några hunnit gå hem redan, men många var kvar. Klockan var 23:30 här.
Fina, älskade kvinnor. Vad skulle jag göra utan er?
Sen började det urarta lite. GT:n började flöda
Haha!

Så småningom, en bra bit efter midnatt drog vi vidare. In i en stor taxi hela gänget och vidare till Momotunneli av alla ställen. Vi sjöng, drack överprisade drinkar, dansade och skrattade. Kan inte publicera bilderna därifrån här, då finns det risk att mina vänner inte vill vara mina vänner längre. Hehe.

Nej, men. Herrejävlar vad roligt det var med en festkväll. Min livs första natt utan Louie och en kväll då jag bara fick vara jag utan att vara någons mamma. Är så tacksam, så glad och rörd över mina vänner. Hur fina och härliga dom är. Tack.

Även om jag inte lär ha några fler Varpanaisets (i alla fall på väldigt länge) så fick jag blodad tand på det här med att ordna tjejhemmafest. Måste fixa repris nästa år. Alltid hittar man på något att fira.

Tack alla inblandade <3




2 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.