Random

Toscana del två

Nej men hörrni. Barnen sover så jag tänker att vi fortsätter var vi slutade senast, nämligen i Italien.

Det var lördag och vi hade väl egentligen tänkt ta oss till Cinque Terre för en dagsutflykt men bestämde oss i sista minuten för att skippa det programmet och istället stanna i närområdet. Jag skulle jättegärna uppleva Cinque Terre, men med två små typer i vagnar kändes det ganska olämpligt att besöka fem byar bestående av trappor, som man dessutom inte når med bil. Istället körde vi till en vingård 20 minuter bort från huset på lunch. Bara den grejen, att bo bredvid en vingård. Det är minsann inte fy och skam.

Andu, Linda och Hanna här hej.
Skål!
Min man, min son och min svärmor. Tre favoriter i livet på en och samma bild.
Matilda och Linda
Seba med sin gudson/brorson Louie.

Åt den här gudomliga raviolin. Kombinationen av mynta och stracciatella var ett guldkort. SÅ bra. Man äter ju överlag inte direkt tråkig mat i Italien. Måste vara nice ändå att vara italienare och liksom bara äta gott hela tiden. Är ändå inte drömmen att typ säga upp sig, flytta till Italien och öppna ett B&B?

Det händer väl att man fantiserar om vad man skulle göra om man plötsligt blev svinrik. Min dröm är alltid att ha ett litet boutiquehotell. Få rum med massor med personlighet och service med 100% det lilla extra. Tror att jag skulle vara bra på det där, driva litet hotell med kärlek. Måste bara vinna på lotto först. Bara den detaljen först. Men drömma kan man ju.

Skulle ta en härlig bild. Först var det Hanna, jag och Viggo (första-2019 barnet)
Sen hängde Linda och Matilda (andra 2019-barnet) på
Och sen Gaby och Bernie (tredje 2019-barnet). Finingar.

Efter en lång lunch, där tre av de yngsta sov sig igenom rätterna var det dags att kasta in handduken. Vi köpte med oss åtta flaskor vin tillbaka till huset, så som man bör göra när man besöker en vingård. Avslutade turen med att klappa lite häst.

Saknar för övrigt häst i mitt liv. Red på ridskola från att jag var dryga sju år till fjorton års ålder. Slutade för att jag tyckte att stalltjejerna var jobbigare är jobbigast. Har sen dess ridit från och till sporadiskt. Skulle gärna ta mig upp i sadeln igen och lära mig mer. Är inte hästar ändå världens absolut vackraste djur?

Tillbaka i huset anlände resten av gänget och vi passade på att ta en ordentlig gruppbild vid poolen. Hela familjen på en och samma bild. Den enda som saknades var Nikis äldsta syskons mamma Yrsa som tyvärr inte kunde komma med (Yrsa, vi saknade dig <3).

Skulle vilja passa på att skriva några ord om den här familjen när jag ändå är inne på ämnet. Familjen som jag gift in mig i, familjen som tagit emot mig med öppna armar sen dag ett. Hur glad och tacksam jag är över att få vara en del av den här klungan av karaktärer. Snyggare, roligare, generösare, snällare och smartare skara får man leta efter. Att få vara en del av det här gänget, att mina barn får växa upp med dessa runt sig. Kunde inte önskat mig något bättre. Tack livet för det.

Ja, nu blev det lite mycket ost här va, men skit samma. Ost ingår i konceptet Italien. Det veta alla.

Sen blev det Jeopardy som Trisse och Petra så fint fixat ihop. Tror mitt lag kom sist, förstår fortfarande inte hur det gick till? Var bombsäker på att vi skulle vinna.

Till höger ser man en Björn som vägrade sova. Men kanske det var därför jag trodde att vi skulle vinna. Var kanske i slutändan inte jättedelaktig i spelet utan nattade mest barn. Men vem vet, kanske domaren fuskade ? 😀 Skoja.

Sen hade vi kock igen vilket var lika bra som förra gången. Massa smårätter i förrätt, risotto tll huvudrätt och pannacotta till efterrätt. Tack Gaby för fint fixat.

Sen kastade både jag och Niki in handduken. Vi var svintrötta och skulle starta 05:00 på morgonen för att köra tillbaka till Milano.

Är så glad och tacksam över den här resan. En sådan som man kan leva längelängelänge på.

Tack alla inblandade, love you.


Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras.