Helg

Sista helgen i mass

Ännu en helg har passerat. Tiden går ändå otroligt fort och för varje vecka kommer jag närmare min sista arbetsdag. I och med att jag kommer att ta semester hela maj blir min sista arbetsdag vappen. Skönt på ett sätt, lite tråkigt på ett annat. Har nu äntligen börjat komma in i ganska bra arbetsrutiner och så gillar jag sällskapet från kollegorna, om än det numera sker endast via Zoom och slack. Men kanske den dagen jag kommer tillbaka, så kommer jag tillbaka till ett kontor med livs levande kollegor. Kul.

Tänker att jag ska ta det lugnt hela maj. Hänga i trädgården med Björnen, rensa vass i Ingå och fika i solsken med en ljudbok. Har även biljetter till Sverige som tyvärr ombokades (av finnair) till 07:30 den andra maj. Tidigare hade jag 12:30 den första maj. Alla andra tidsalternativ har även tagits bort så vad jag numera har att välja mellan är alltså 07:30 och 07:30 vilket skulle innebära att väcka B mitt i natten. Vet inte om det är en bra idé eller om det kommer att sluta med krig. Sen vill jag också vänta in läget lite. Hur situationen ser ut både här och där innan jag bestämmer mig. Som tur bokade jag biljetter som både kan flyttas och avbokas.

Men nu till helgen som var. En lugn sådan. As always.

Tog oss in till stan.. ….för att hälsa på min svärmor Gaby som numera har antikroppar.  Helsingfors alltid så gula och soliga innergårdar Gaby hade odlat påskgräs.  Så hängde vi tillsammans hela dagen hemma hos Gaby och åt lunch, kikade i fotoalbum och lekte med Björnen.  På vägen hem passerade vi mitt och Björnens andra hemlands ambassad. Hej Sverige sa vi. Vi saknar dig.  På kvällen körde jag hem till Ylva för att äta middag med henne och Sabina. Ylva hade lagat livets bästa tre rätters och allt var så gott. Rullade hem efteråt. En av dessa damer har numera också antikroppar och det börjar bli en del i min omgivning som har den varan. Så pratade vi ikapp oss om allt som hänt sedan vi senast sågs. Vi tre har ju setts igenom hela pandemin, ibland utomhus, ibland inomhus och numera mer sällan. Då vi sågs åtminstone varje vecka. Sånt är livet.

Så blev det söndag och jag fick låna en hel påse med fantastiska gravidplagg av min vän Eva. Nu är min garderob set för tre månader framåt. Woop.

Ps. Tack för alla inputs under mitt fredagsinlägg. Tycker om när ni tycker till och delar med er. Man behöver inte hålla med mig i mina åsikter eller tycka att jag har rätt, eller fel för den delen. Fel kan jag också ha och då är det bra med andra synvinklar än vad som pågår i mitt eget huvud. Jag brukar annars undvika att tycka för mycket här, men som ni kanske märkt har det ramlat in mer och mer av den varan från mitt håll den senaste tiden. Alltifrån föräldrapenning, till vabbande och covid. Inte alltid så duktig på att hålla mig till den neutrala men så mycket enklare marken. Kanske det också är helt okej. 

8 Comments

  • V

    Moi. Jag har bott ute på landsbygden i flera år och såg nästan aldrig bekanta före pandemin. Nu träffar jag ingen och kan inte förstå varför det verkar vara så svårt för dej att göra samma sak. Jag har inte träffat någon på ett år. Jag är hemma och sprider ingen smitta medan du träffar din svärmor. Vad har du offrat?

    • Lina

      Hejsan V. Som du själv skriver så har du valt det liv du lever. Långt före pandemin. För din del verkar det inte spela någon roll om vi har en pandemi eller inte. Du lever likadant oavsett. Jag däremot har inte valt ett liv utan sällskap på landet. Jag har valt ett liv i en storstad där jag dagligen träffar människor, fikar, går på AW, har playdates, springer på restauranger, reser, ordnar fest och till och med dansar på dansgolv. Mitt liv har förändrats i och med pandemin men det har inte ditt. Du frågar mig vad jag har offrat 🙂

      Med det sagt kan jag såklart bli bättre.

  • Steph

    Du får absolut ta upp vad du vill i din blogg! Vi var ju egentligen överens, är bara rätt trött också på den hetsjakt som förs mot Sanna Marin – nej, jag gillar inte de nya restriktionerna jättemycket heller (vi är alla Coronatrötta) MEN jag vet också att som kvinnlig politiker är du sjukt utsatt i Finland. Har jobbat så nära politiken så jag vet hur smutsigt och otacksamt det är och är litet trött på hur lätt det är att gnälla fast man aldrig är redo att ställa upp själv och ta ansvar – det här är inte riktat mot dig obs, utan mer en allmän kommentar.

    Framförallt är jag riktigt sur på de som inte följer rekommendationerna och sedan täcks gnälla på att de blir strängare. Men det är en annan diskussion. Ha en härlig tisdag, kram!

    • Lina

      Håller med dig och förstår helt hur du tänker. Har inte heller varit min avsikt att hacka på Marin som politiker. Förstår att det inte är ett tacksamt uppdrag. Varit mer irriterad på journalistkåren som jag tycker (oavsett vad man har för åsikter) borde granska och förklara mer. Nu bara det mest känts som en copy paste på pressmeddelanden. För att en demokrati ska fungera krävs det en journalistkår som också vågar granska beslut oavsett om dom är ”rätt eller fel”.

      Nu blir det ändå lite så som jag önskade. Hehe. Extra tid här emellan då de nuvarande restriktionerna får visa sin effekt. Talen går ju neråt. Men vi ska se. Oavsett hur det blir respekterar jag såklart beslutet.

      Kul också att få en miniinblick i din bakgrund. Skulle gärna höra mer om den 🙂 Kram

      • Steph

        Det är extremt rörigt, det håller jag med om. Olika bud från olika källor gör också att man blir än tröttare.

        Min bakgrund tar jag inte här, föredrar att vara mer anonym men vi får mötas efter coronan så kan jag berätta mer 😊 som äkta finländare vill jag säga att den inte är så häftig, men man borde ju inte heller nedvärdera sig själv som bekant! Svårt det där. Är iaf nöjd med en rätt kvinnlig regering, tror inte herrarna i den förra skulle ha gjort det bättre! 😅

  • Lina

    Hej, tack för bra blogg. Blev lite konfunderad dock, förstår jag inte riktigt poängen med att säga att folk har antikroppar..? Det betyder ju i princip att a) man inte har följt restriktionerna då man har blivit smittad, b) att man utsatt andra för smitta som kanske hamnat på sjukstugan och c) att man inte är skyddad mot en ny infektionen av den sydafrikanska/brasilianska varianten som ju numera också cirkulerar i Finland och som inte bryr sig om antikroppar finns eller ej.

    • Lina

      Hej Lina (fint namn). Hmm… tycker inte alls att det är något som man ska behöva hålla hemligt. Corona är väl inget man ska skämmas över? Det är ju en konstig logik i sig, att man ska gå runt och skämmas för att man blivit sjuk. Dessutom behöver man inte alls ha brutit mot restriktioner för att få det så det är också lite tokigt resonerat. Ingen av personerna jag nämner har fått det genom att vara ute festa eller utsätta sig för onödiga risker. Sen behöver man faktiskt inte ha smittat andra bara för att man har haft det. När det kommer till att vara immun eller inte så spelar väl det i det här fallet ingen roll. Min blogg är inte till för att ha en poäng i allt jag skriver eller delar med mig av. Det kommer massvis med onödig information dagligen härifrån och det är det som en vardagsblogg går ut på. Detaljer ur en vardag 🙂

Lämna ett svar till V Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.