Hallihallå!

Eftersom det är Nikis födelsedagsvecka fick han bestämma var vi ska husera den här helgen. Efter lite om och men valde han stan. Så imorse packade vi bilen full med vagn, tvätt och bebis och körde in till Helsingfors och vårt hem i Berghäll. Som vanligt packade vi ur bilen och sen körde Niki till jobbet och jag och familjens yngsta medlem hängde kvar ensamma hemma. Efter lilla B:s lunchsömn och en timmes krypträning tog vi en sväng ut på stan.

Jag tänkte att Bernie skulle kunna mysa i vagnen och sen sådär plötsligt ta dagen sista sömntur i den rullande vagnen. Det tyckte inte Bernie. Rullade hem med en svinarg bebis som just nu har ett helt annat behov av mat än för två veckor sedan. Från fyra timmars paus mellan materiet till två timmars. Jaja. Vi hann i alla fall hämta ut ett paket från Adlibris, shoppa kläder på Lindex och en veckobukett från WildThings. Ganska bra ändå med tanke på att B var vaken hela tiden (och sur). Home sweet homeLever ett liv i kashmir och tights just nu. Det låter ju glassigt eller hur? Men då vet ni inte att mina tights kommer från Lidl och kostar fem euro. Ha!Helgens bukett är inhandlad. Nathalie som ligger bakom blombutiken Wild Things är magisk duktig på att skapa små enkla veckobuketter. Alltid lika fina. Lindex barnavdelning hade 50% på reapriserna så jag passade på att köpa två bodys och tre pyjamasar i storlek 74 och 80 (80 för hösten). Det hela gick på 15€. Fynd!Det går bättre och bättre för Bernies yogaposer. Han kryper nästan nu och där emellan gör han armhävningar. Kul att någon i den här familjen tränar aktivt. Paketet från Adlibris innehöll Sofia Woods kokbok Chez Wood som jag dreglat över ett tag. Herregud vad den är fin, ser fram emot att kocka mig igenom hela boken. Gosh!Blev lite extra glad när jag såg att boken delvis är producerad i min hemstad Värnamo. Är lite extra Värnamo-kär just nu. Kanske för att jag inte vet när jag får resa dit nästa gång, eller för att flera av mina vänner har börjat återflytta dit från storstäderna, men kanske mest för att det slog mig häromdagen att jag själv aldrig kommer att bo där igen. Tanken hade konstigt nog aldrig slagit mig tidigare. Sannolikheten för att jag någon gång blir Värnamobo igen är minimal. Niki som är född och uppvuxen i Helsingfors säger att det enda sättet han flyttar till Värnamo är i en urna. Jajaaa. Kan hända att jag ändå inte vill bo där utan bara är lite extra sentimental för att det känns så definitivt att jag aldrig mer kommer att bo där. Ni vet, det man inte kan få vill man “ha”.Orkade inte att B skulle leka med haklappen och mosa in hela sitt ansikte med den i vanlig ordning så jag skippade haklapp och klädde helt enkelt av honom kläderna istället. Ändå bra plan eftersom han ändå skulle gå direkt i kvällsbadet efter sin lilla purémiddag. Är så otroligt kär i den här lilla killen. Fan vad fin han är.

Stanna tiden!

Min man då? Var håller han hus undrar ni nu? Nej, det gör ni såklart inte. Berättar ändå. Min man jobbar väldigtväldigt mycket just nu. Ikväll kom han hem efter att B somnat med lite dåligt samvete (vilket han inte behövde ha) och serverade mig ost, rosor, rödvin och godis medan han lagade kvällens middag. Själva middagen påminde lite om tysk motorvägsmat, men det är ju sånt han gillar min man. Han är trots allt halvtysk. Och söt. Ni måste ju ge honom lite high praise för hans passion for fashion? Lidl och Nick Cage.
Kan ju inte gå fel.

Blä! Snokarna har försvunnit från vår strand. Istället har det tydligen flyttat hit en liten koloni med huggormar. Har sett tre olika precis bredvid huset på mindre än två timmar. Vi har inte haft så mycket huggisar sedan vi byggde om huset för tio är sedan. Då ramlade det ut 17 stycken ur backen när grävmaskinen grävde och som alla dog på köpet.

Genom åren har det väl dykt upp en och en annan som pappa gjort sig av med snabbt i och med att vi alltid har haft hund här. Min fasters ena hund dog av en huggis och vår förra hund Border Collien Ella blev en gång biten i halsen och fick svåra andningsproblem. Nu när vi har lilla B som så småningom kommer stapla runt på tomten känns de sicksackade slangarna lite extra ovälkomna. De får jättegärna leva och må bra, men inte 10 cm från vårt hus. Vill inte som idag rulla vagn utanför ingången och bli omslingrad av en av de där töntarna.

Så nu efter att ha sett tre stycken precis runt huset ringde jag hem Niki. Han är nu på väg och jag litar på att han som den finska kustjägare han är löser ormproblemet. Jag med min ormfobi fixar inte riktigt själv att göra något åt saken, även om jag under en ambitiös kvart försökte. Snokar är jag helt okej med, men de giftiga får gärna dra åt pipsvängen.

Blä.

Hej tisdag (är det tisdag?). Har så dålig koll på veckodagar just nu. Tror inte jag är ensam om det problemet. Här har vi haft en riktig pangdag med strålande solsken och vindstilla. Har inte plockat ut några utemöbler än så terrassen är fortfarande tom och perfekt att hänga på med Bernie och parasollet uppfällt. Har i stort sett hängt utomhus hela dagen och är nu efter kvällens bastusession helt slut.

Slänger därför in en vardaglig liten bildbomb från dagen och lämnar er där. Som min vän Fanny sa någon gång i höstas. Bättre med ett dåligt inlägg än inget inlägg alls. Hoppas att det är sant. Kollakolla löven håller på att bli gröna på träden90-tals strandmattorna har fått en ny roll. Tvättade lakanen och hängde utomhus. Något av det bättre i livet är rena lakan som torkat i naturen. Åt gårdagens grill till lunch på terrassen.Har förresten bytt till sittdel för någon vecka sedan. Inte en dag för tidigt. Kan inte ha en bebis som kryper runt på mage när han åker vagn. Blir bara konstigt. Nu sitter han fast istället och det känns mer säkert. Moi!När Niki kom hem grillade vi som vanligt. Den här nissen fyller 32 år på lördag. Dagen efter min mammas födelsedag. Oklart hur vi ska fira. Blir vi kvar här eller firar vi i stan?Nu är det kvällen och jag ska gå och krypa ner bredvid pojkarna i mitt liv. Hörs imorgon!