När det är svårteriet

Det är så svårt att blogga just nu eftersom det händer så mycket saker som jag förmodligen inte får blogga om. En vacker dag kommer jag berätta allt om den här tiden. Tills dess kommer jag förmodligen låtsas lite här som om solen skiner. Hoppas ni har förståelse för det. Jag har börjat sådär tio olika inlägg om grejen den här veckan utan att komma någonstans. Gränsen är hårfin och jag vill inte utsätta mig själv eller andra för ett dåligt läge.

Saker och ting faller ibland samman för att falla tillbaka till någonting bättre. Herregud hörrni. Allt är bättre än det här, Promise.

Nåja. Om vi byter fokus från alla tråkigheter och pratar roligheter så har vi en rolig helg framför oss med bröllop på lördag i riddarhuset och på onsdag nästa vecka åker jag till Värnamo och myser med min familj. Tyvärr verkar det här med att få nytt pass inte gå igenom nästa vecka eftersom skatteverket meddelade att det tar många månader att få namnbytet godkänt. Så jag har ett namn på alla mina kort och ett annat på pass och ID. Inte så bra. I Finland tog mitt namnbyte ett dygn. Olika det där. För första gången under mitt snart tioåriga finska liv funderar jag på finskt medborgarskap. Kalaset kostar dock 200€, oklart om det är värt det.

Äh. Vilken jäkla skitvecka. Men om vi ser det hela från den ljusa sidan så kan det bara bli bättre. Eller hur?