-
För ett år sedan…
..idag steg jag för första gången in i det här huset. En visning som nästan från början kändes som något helt annat än de tidigare 2666755 visningarna jag gått på. Några dagar tidigare hade jag tillsammans med min svärmor och Bernie spatserat runt på ön och förälskat oss i omgivningarna. Vi stod då båda på gatan och stirrade upp den kulle vi numera bor på och funderade på hur huset skulle vara på insidan. Jag tror ärligt talat att mäklarbilderna skrämde bort en del spekulanter. Dåligt tagna i ett ganska ickemäklarstajlat hem där ljuset var kallt och ytorna inte alls kom fram. Trodde precis som andra att takhöjden skulle vara låg, något som var helt fel. Vårt hus är ett exempel på hur fel mäklarbilder kan vara om man inte gör det rätt.
Hur som. Idag för ett år sedan körde jag ensam ut hit för en första privatvisning. Niki hade just tagit ett covid-test och fick inte följa med innan hans resultat visade negativt. Skulle jag gilla huset skulle jag boka en ny visning och ta med både Niki och min svärmor. Så jag vandrade glatt och spänd upp för trapporna och kände redan där att det här är mitt hus. Jag kände på mig det när jag gick in genom dörren, men jag verkligen visste att det var vårt hus när jag gick upp för trapporna till övervåningen och mötte ljuset. 
Några dagar senare gjorde jag mitt livs andra besök, då i sällskap av Niki, Gaby och Bernie. Vi alla (utom Bernie då) visste när vi gick därifrån att vi just hade besökt vårt framtida hem. Efter så många visningar av lägenheter och allt möjligt som vi har kikat på så var det här den första gången jag kände 100% rätt. Så här ett år senare känns det som världens bästa köp. Dessutom köpte vi det precis innan marknaden för parhus/hus eskalerade. Några månader senare skulle vi ha fått betala mycket mer. Men å andra sidan så bor vi här i det långa loppet så då spelar den biten egentligen inte så stor roll. Bra köp. 
Vi är inte klara med fixandet på det här huset. Men det trevliga är att ingenting verkligen behöver fixas justjust nu. Vi tar lite i taget, huset är i bra skick 🙂 -
Weekend
Nu när den här lilla hobbybloggen är tillbaka så innebär det även att mina helguppdateringar gör en comeback. Kul tycker jag!
Vi har ju gått och blivit med en stor rund spegel på övervåningen, 110cm i diameter blir en perfekt selfiespegel. Hehe. 
Hämtade äldsta barnet på dagis och handlade på hemvägen. Kom hem till vårt väldigt gröna hus strax efter fem (en timme i lekparken först såklart) och började pyssla inför kvällens middag. 
Louie är oftast säkrast på köksön i nuläget. Annars är risken att han får en bil eller annat i ansiktet. 
Tog en familjebild innan kvällens gäster gjorde entré. 
Vi körde på en höstig 80-tals meny med kantarelltoast till förrätt (tricket är att sherry i såsen), boeuf bourguignon till huvudrätt och vitchokladpannakotta med blåbärsgrädde till efterrätt. Tack mamma för kantarellerna och blåbären. 
Sen kom våra gäster E , P och deras lilla bebis. Vi åt, drack vin och spelade spel långt in på småtimmarna. Kul med kompisar som också bor på ön. 
Lördag förmiddag och jag mötte upp Fanny, Sonja, Pio och Linn på Flät no 14 för brunch. Jag hade med mig Louie och vi konstaterade att förra gången vi alla var på Flät no 14 tillsammans så hade jag med baby B. Tänker att nästa gång vi brunchar där tillsammans är det någon annans tur att ta med en ny bebis. Hehe. 
På eftermiddagen rullade hela min lilla familj till Skatudden för att hänga med Nikis syster Hanna och alla Bernie och Louies kusiner. Fun fact: Min farfar är uppvuxen i det gröna huset på bilden. 
Vi drack champagne och blev bjudna på middag. Sen dök även min svärmor upp och vi planerade Italien som vi alla åker till om en månad. 
Rullade hem vid tiotiden och nattade om våra barn.Söndagen blev bildlös. Jag cyklade på vår träningscykel och kollade på Million Dollar Listing New York, bokade en hyrbil för Italien och allmänt hängde med barnen. Slut på helg.
-
En tapet
Förra veckan var det dags för vårt tv-rum/brasrum/gästrum att få en ny look. Rummet där vår 65″ tv bor, var vi placerar våra övernattande gäster (soffan är en bäddsoffa) och var brasan går varm på vintern skulle få en ny look. Tur för mig att min pappa förstår sig på det här med att tapetsera. Egentligen hade jag tänkt göra det själv med hjälp av Youtube, men så sa pappa att han kunde hjälpa mig och han om någon vet hur man tapetserar. Så är det med pensionerade sjökaptener. Dom kan allt. Särskilt den här.
Så en morgon förra veckan plingande min mamma, pappa och faster på. En timme senare var mönsterpassningen igång.
Så här såg rummet ut före. Vitt med två kablar för lampor utstickandes. 
Halvvägs in såg det ut så här. 
Min gulliga faster Madde som även hon kan tapetsera hjälpte till. 
Förvånansvärt fort gick det. Fördelen med non woven- tapet är att man tapetserar den direkt på väggen, den bubblar sig knappt alls och så är den inte så känslig. 
Sen installerades lampor och voila – Vi hade ett nytt rum. 
Väntar nu bara på att vår elektriker ska installera en dimmer så att vi kan få lamporna lite dämpade. Behövs när man ser på film. Ja, sen saknar vi ett soffbord, men jag har en idé om hur det ska se ut. Tänker mig ett grönt. 
Woop. Tack pappa och Madde för hjälpen, och mamma för att du pysslande om L.