Min man (han på bilden som numera jobbar hemifrån) klagade innan idag på mitt bloggande. Vad är det här för frekvens på inlägg undrade han upprört. Jag kan inte annat än hålla med. Hela den här coronakarantänen har förslappat mig. Som om jag blivit världens lataste person. Tror det att det har med att allt program jag fyllt veckorna med är avbokade och jag vandrar runt i tights, mjuka amningstoppar och självtorkat hår. Hela den looken får mig att tro att jag är lite sjuk? Som om jag tappat 50% av min vanliga energi och då är jag inte sjuk. Inte alls kul. Tänker att jag från och med imorgon ska klä på mig lite mer ordentligt, fixa till mig lite och få tillbaka rutinen som helt fallerat. Jaja. Han på bilden jobbar i alla fall hela tiden. Duktig kille. När vi anlände till Ingå igår var huset ganska kallt (14 grader, pappa undrar säkert) och Bernie fick hänga lite i sin merinoull-overall medan vi gjorde brasa och höjde golvvärmen. Kökshandduken under honom är för att skydda fåret lite från hans spyor. Kunde såklart inte lämna mina blommor hemma utan klippte ner dom från daggvasen, stoppade ner dom i en lite tåligare HM-vas och placerade bredvid mig i baksätet. Niki skrattade åt mig. Vem tar med sig blommor i vas till ett liv i karantän? Jag gör det. Blommor <3. När Bernie tog en lång sovstund i sin vagn spelade jag Sims som om det vore 2001. Fuskar såklart massor och motherlodear massor med kapital så att jag kan bygga fantastiska och enorma hus. Synd att samma fusk inte fungerar i riktiga livet. Att man skulle kunna pausa sitt liv, trycka på tre knappar och skriva in motherlode i ett fält och så cashar man inte 50.000 på kontot. Jaja. Vi bunkrade lite faktiskt när vi kom hit. Köpte mat så att vi klarar oss till och med söndag. Sen köpte vi med lite rödvin såklart. Man kan väl inte leva ett liv i karantän utan rödpang sa jag till Niki och han höll såklart med. Om ni har tråkigt och befinner er i närheten av Ingå kan ni få låna min pusselkollektion jag shoppade på mig den där perioden som jag var arbetslös. Pussel är fantastiskt för hjärnan. Kanske en av de bättre underhållningsformerna. Min favoritpusselkonstnär är som ni ser Jan Van Haasteren. Bästa pusslen. En annan sak man måste göra i livet i karantän är att äta tacos. Man kan aldrig köpa för många avocados. Så sant som det är sagt.

Nu ska jag kolla på amerikanska Bachelor på TV4Play. Bara för att jag kan.

Hej från karantänlivet. Jag hoppas att ni alla mår bra där ni nu befinner er. Vi är precis som resten av landet numera mest hemma. Så konstigt att inte kunna göra någonting. Från ett aktivt liv med massa aktiviteter till att (förutom små promenader) i princip bara vara hemma. Vi lyssnar såklart på regeringens rekommendationer och umgås numera bara med varandra. Träffat några vänner och min svärmor genom att gå på promenad och genom onlinedejter. Annars har vi i princip bara hängt innanför lägenhetens väggar.

Det är svårt att riktigt förstå vad man ska tycka och känna kring allt det här. Det känns som om det har gått så otroligt snabbt. Från att jag inte alls var orolig till att vi numera har stängda gränser och avråds från att träffa andra än ens familj. Vi har avbokat min Varpanaiset, Bernies namnfest och vår Greklandsresa. Mina föräldrar som skulle kommit hit i april kommer inte längre. Alla härliga vårplaner är med andra ord inställda. Plötsligt fick alla antivaccinmänniskor en ”free trial” på hur ett liv utan vaccin ser ut.

Hur som helst bestämde jag och Niki oss för att det nog är dags för att oss att fly stan för ett tag. Vi flyttar helt enkelt ut till Ingå. I Norge avråds man redan från att åka till sina ”hytter” för att inte smitta ner och belasta småorterna men vi tänker att Ingå ändå är såpass nära stan, att vi inte kommer att umgås med någon där och att skulle vi behöva sjukvård kan vi bara snabbt köra in igen. I Ingå får vi lite mer utrymme och kan lufta Bernie utomhus i fall att det skulle bli utegångsförbud eller liknande i stan. Tror livet i Ingå skulle kännas lite mer normalt i och med att där är man ändå alltid lite i karantän. Vi hörs därifrån. Ta hand om er.

Något klädmode du vill rädda världen ifrån?
Nyproducerad äkta päls.

Vad skulle din kokbok heta om du gjorde en?
När smöret tystnar.

En skådespelare som du verkligen hatar?
Adam Sandler är verkligen inte min favorit. Det är så tydligt att han producerar sina egna filmer när han varje gång ger sig själv roller där han får brudar som är 1000 gånger snyggare och härligare än honom och hans karaktärer. Ingen annan skulle ge honom den typ av roller. Sen ska han alltid spela en man som är sjukt mansgrisig men ändå ska föreställa charmig. Går inte ihop. Otroligt jobbig skådis och oavsett film han är med i har han alltid riktigt fula kläder. Nästan så att det blir lite komiskt.

Upptäckt något nytt nyligen?
Att till och med jag som aldrig oroar mig för något oroar mig för corona och vad det gör med vårt samhälle. Är inte rädd för att bli sjuk själv, men rädd för hur det påverkar personer i riskgrupper, världsekonomin och sjukvården. Helt nya känslor för min del.

Senast lästa bok?
Som Pesten av Hanne-Vibeke Holst. Har inte hunnit börja på någon ny sedan jag läste ut denna tjockis till bok som handlar om ett otroligt aktuellt tema. En epidemi sprids världen över och huvudpersonen som arbetar för WHO har liite att bita i.

Senast sedda film?
Ingen film direkt men såg serien The Stranger på Netflix och tyckte att den var både bra och spännande. Väldigt oförutsägbar och svår att slita sig ifrån. Baserad på en bok av Harlan Coben.

Ett ord du gillar?
Fabulös. Vet egentligen inte varför men försöker trycka in det lite här och var.

Du får någon form av mat i din hand just nu genom magi. Vad skulle det vara?
Falukorv från Vaggeryd. Sveriges absolut bästa falukorv.

Gjort något spännande idag?
Promenerat till Gräsviken fram och tillbaka och hämtat leksaker till Bernie. Otroligt ospännande faktiskt men killen behövde verkligen en prasselbok i sitt liv.

När gjorde någon dig glad senast?
Bernie inatt när han hade världens bästa natt och sov fyra timmar i sträck i hela tre etapper. Vem är han?

När gjorde någon dig besviken senast?
För några veckor sedan när jag fick en kommentar som jag inte bett om.

Hur länge till tänker du blogga?
Jag och Jonski pratade om just det här häromdagen. Att hur länge till ska vi pyssla med bloggandet? Vad ska vi riktigt blogga om? Börjar vi bli för gamla? Själv tänker jag att jag bloggar så länge det är roligt. Vi får se.