Hej söndag och vår sista semestervecka är officiellt över. Men för att göra slutet lite extra roligt så här efter två veckor på en skärgårdsö avslutade vi det hela med en helg i Hangö. Min svägerska Hanna och hennes man Andu äger en fantastisk vindsvåning i ett gammalt trähus i centrala Hangö som vi fick äran att låna. Mycket lyckliga över det. Tack Handu.  Så i fredags lämnade vi Korpo och Nikis mamma Gaby som anlänt till ön kvällen före. Lite på tre timmar senare landade vi i Finlands andra bästa stad. Vi lämnade av alla saker, parkerade bilen och tog oss direkt ut på promenad. Vädret som de senaste två veckorna varit tropiskt bestämde sig för att byta taktik. Men varmt var det ändå. Hangös ikoniska badhytter. Så fina. Och alla trävillor, såklart. På kvällen när Bernie somnat i vagnen var det dags för middag i hamnen. Det visade sig vara fler som tänkte som vi så att få bord var nte helt lätt. Till slut fick vi ett på Classic Pizzas uteservering. Skojade till det lite och tog en spicy pizza med flodkräftor á la Tomi Björck. Tänkte på Veera (gullig läsare) som var lite bekymrad över mitt pizzaval i Nagu senast och valde därför något så här kontroversiellt. Ps. Veera, tack för omtanken men lilla jag kan inte äta keeeb i Finland. Inge bra keeb i det här landet. Efter middagen promenerade vi tillbaka till lägenheten, flyttade Björnen från vagnen till en resesäng och slog oss ner i soffan. Sen umgicks jag med min man över rosévin lite för långt in på natten än vad man kanske ska som småbarnsförälder. Men äh, skit samma. Vi hade tydligen mycket att snacka om. Bland annat lärde jag mig allt om Sofia Belorf, Stefan Therman, Niko Aanta-Aho och det hela dramat. Sånt som man missar när man inte läser Finlands version av Aftonbladet. Men, nu vet jag allt. Puh. Morgonen efter regnade det ute och jag tände ljus. Sen la jag Bernie i vagnen och gick till bageriet på gågatan och köpte nybakat surdegsbröd. Nybakat surdegsbröd  kostar typ hälften i Hangö vs Helsingfors. Vid lunch gick vi till hamnen och åt sallad på Origo. Bernie flörtade med andra gäster och stal mat av både mg och Niki. Tugga är numera inget problem här inte. Sen öste regnet ner och vi bestämde oss för att ta en eftermiddag och kväll hemma i lägenheten. Bernie hittade alla sina kusiners leksaker så han var mer än nöjd. De här två <3Utanför fortsatte regnet att ösa ner Så jag öppnade en flaska skumpa. Skåleliskålskål!Sen fick vi finbesök av Sonja och Maddu som också var i Hangö över helgen. Himla mys med sällskap. När dom gick vidare för att gå ut och äta middag lagade jag och Niki en sallad med grillad kyckling och sen kastade jag in handduken vid tio. Jäkligt skönt att krypa ner i sängen i tid, till skillnad från kvällen före.
Söndag morgon och jag och lilla B tog en ordentlig långpromenad. Han sover 9:30-11:00 så det var perfekt att dra ut och gå lite före nio. Lugnet en söndagmorgon så här  i slutet av sommarsäsongen. Så fint. Vi gick längs med alla stränderna till…. Fyra vindars hus. Det klassiska cafét som en gång i tiden ägdes av Mannerheim. Fun fact: Min farfar har varit Mannerheims livvakt. Här var det ingen rusning direkt. Varken inomhus..Eller utomhus. Jag åt en ostfralla och drack en vanlig kaffe med mjölk. Sen promenerade jag hem igen medan Bernie sov vidare Skulle kunna tänka mig en trävilla längs med Bellvuestranden. Faktiskt. Tillbaka i lägenheten packade vi ihop oss, städade efter oss och körde tillbaka till stan.

Här är jag nu, tillbaka i Berghäll för första gången på några veckor. Sitter i soffan och väntar på kvällens middag som Niki lagar. Det blir chili con carne med färsk chiabatta. Yey.

Slut på helg och semester för den här gången.

Tänk att jag för ett år sedan stod där på vår Berghälliska backe med en mage och att det var lilla B som bodde i den. Otroligt att han snart varit utanför magen lika länge som innanför. Också intressant hur jag bara ser tillbaka på graviditet och förlossning med rosenskimrande ögon. Allt det lite jobbiga eller tunga jag upplevde är som bortblåst. Som illamåendet och tröttheten i början, foglossningen och vikande av benen när jag gick i slutet och den sjuka smärtan dagarna efter förlossningen. Inget av det där kommer jag egentligen ihåg. Samtidigt som jag verkligen inser att jag har haft det enkelt. Jag tänkte redan på förlossningen när lilla B var några få timmar gammal att “det här gör jag gärna igen”. Något som jag förstått genom andra mammor inte är en helt vanlig tanke någon timme efter att man klämt ut en liten person. I alla fall inte första gången.

Men fan vad tacksam jag är över hur bra allting gått. Hur fint det är att vårt barn är här och att han är något så fantastiskt som frisk. Skulle jag bli gravid igen skulle det vara min största skräck, att allt skulle gå fel bara för att det gick så bra förra gången.  Antar att det är en vanlig tanke? Samtidigt har jag börjat fundera på syskon och ålderskillnad. Jag själv har 3,5 mellan mig och min bror och 6 år mellan mig och min syster. Niki har exakt samma syskonkonstellation och ålderskillnad. Om möjligt skulle det vara roligt med ett syskon till B när han är lite äldre. Hur har ni tänkt med ålderskillnad och syskon? Om man skulle ha turen att få ett syskon, det vill säga. Är det något man lärt sig i livet så är det att det här med barn inte är något man bara skaffar. Man har tur om man ens får ett.