Hej från Ingå, livets plats. Här är vi och firar påsk med min familj, som alltid. En favorithögtid. Ni vet, vår, god mat, lediga dagar och lugn och ro. Påsk är bäst. Här i veckan blev Ingåhuset även med en splitterny brygga, så våra soliga kvadratmeter utökades. Framförallt kvällssolen fick en ny skjuts.

Vi har alla utforskat de nya ytorna. Stora och små. Bryggreglerna sen innan har förtydligats. Förbjudet att gå på bryggan utan en vuxen. Endast utan vuxen om man har flytväst. Viktigt.

I och med att grävmaskinsbåten grävt en del i botten för att få fast alla tyngder och kedjor har även vår lilla strand blivit fått en stor hög med blålera som vi grävt tillbaka i havet. Dessutom har vi rensat stranden på vass, så det har varit riktiga strandfixardagar.

Bernie strandskatter. Tallriksdelar och glas från havets botten. Skriver sällan om mina barns intressen här, men min femårings största intressen in livet just nu är sjunkna skepp. Väldigt intresserad av Titanic och militärhistoriska skepp så som Bismarck (visste ni att båda skeppen hittades av samma u-båt, Alvin?) Så skatter som möjligtvis kommer från ett sjunket skepp är guld.

Penny-hunden som snart fyller fem månader var med om en olycka i veckan som slutade på vetrinärsjukhuset med nedsövning och röntgen. Inte helt okej ännu, men vi hade tur i oturen. Förhoppningsvis repar hon sig utan ingrepp.

Mamma och pappa är här och det om något är ett sant vårtecken.

Nästa vecka ska den här bryggsolerskan åka till Sverige för att jobba och därefter vidare till Wien. Det var mitt lilla påskhej.

Hej från landet. Här är jag, Bernie och Penny. Niki och Louie är i Nice och kommer hem imorgon.
Vi gör en hel del sådant, delar upp oss. Bernie och jag är just hemkomna från tio dagar i Sverige och Louie och Niki åkte förra fredagen. Med barn födda tätt som gör allt ihop känns det extra viktigt att dom båda får egentid med föräldrar och mor/farföräldrar. Plus i boken att det är total kärlek när bröderna ses igen.

Jaja, vet ni. Jag kom igång med den här bloggen i januari, hade feeling. Tänkte att nu jävlar nu kör jag. Men så har jag ett problem. Som jag har försökt att lösa, och lösa. Skittråkigt problem. Min hosting var jag hostar bloggen tycker att jag har för många “inodes”. Vad det nu är. För utrymmet som jag betalar för, det finns. Men något så bisarrt som inodes-utrymme, det saknar jag. Jag har suttit i veckor med kundtjänsten som menar att inodes är antalet filer och inte utrymmet. Vilket verkar superskumt. Jag har inte 200.000 bilder / texter uppladdade. Deras lösning är att jag ska radera saker. Men vad ska jag radera? Har raderat massor i min filhantering. Raderade alla bilder från 2018 i bloggen (USA-resa, bröllop, honeymoon) och typ 3% skillnad på inodes. Jahapp. SÅ sorgligt.

Så jag vet inte vad jag ska göra. Min hostingplattform tycker jag ska köpa ett större paket, såklart. Men jag betalar redan x antal hundra euro för den här bloggen, som generear 0 i inkomster. Ska jag köpa ett större paket för något som jag inte ens riktigt vet vad det är?

Inodes. Inodes. Ett ord jag aldrig hört talas om, men som stört mig i tre månader.

Jag vet inte vad jag gör. Ska jag radera allt och börja om på noll? SEO-mässigt vore det superduperdumt och för min egen del som söker i den här bloggen dag ut och in efter recept och annat kul som jag skrivit ner känns det som en katastrof.

Kanske jag bara köper ett större paket. Kör all in.

Kanske.

Skaffade streamingtjänsten Britbox häromdagen och började kika på TV-serien The Split. För er som bor i Sverige så finns den på SVT Play. Grattis. The Split är en brittisk dramaserie om en familj som driver en advokatbyrå specialiserad på skilsmässor. Med andra ord en serie om familjerelationer, och ännu mer relationer. Oj så bra. Hanna, storasystern som lämnat familjebyrån för en större konkurrent kämpar på med både det egna familjelivet, mamman, systrarna, en gammal flamma från förr och en frånvarande pappa sedan 30 år tillbaka. Otroligt välspelad och välgjort drama. Tips!

Kvällens middag bestod av Butiksköpt färsk torttelini med ricotta och spenat, stuvad spenatsås och massor med parmesan. Enkelt, snabbt och uppskattat.

Annars spenderade jag större delen av dagen med den ack så duktiga fotografen Janica. Lånade mina svägisar Hanna och Andus hem på Skatudden och så blev det photoshoot för mitt företag Finliret. Behövde nya bilder till hemsidan och vem kan inte sånt bättre än Janica. Efter hemkomsten knäppte jag den här bilden innan jag åkte vidare för dagishämtning.

Och vovven? Med Penny går det bra. Åtta veckor gammal och har snart bott hos oss i en vecka. Hon är så gott som rumsren. Bajsat endast en enda gång inomhus och det var första dagen. Kisseriet sker också för det mesta utomhus. Sker det olyckor är det i hennes inhängnad på natten när hon inte kan springa till terrassdörren. Annars kan hon kom, sitt, ligg, tass, vänta och nästan rulla på kommando. Så vi kämpar på. Nästa vecka börjar miljöträningen. Vi ska åka buss, hiss, metro, tåg, gå på valpträff, få besök och besöka matbutiken.

Så all good.