Sportlov i Ingå

Hej från Ingå. Här är vi på landet och hänger. Tacksamhet över att vi har ett sånt här ställe som vi kan åka till året runt. Ett varmt hus vid havet med alla bekvämligheter är ändå inget att ta för givet. Så tack farmorsfar Sigge som köpte stället (Som Louie är döpt efter i andra namn, Sigurd) och farmor, farfar som byggde vidare och nu mina föräldrar som renoverade huset till var det är idag.

Det här huset är mitt safe space. Finns inget ont i världen som kommer åt mig när jag är här. Här har jag spenderat alla somrar sedan min första sommar i livet. Här hade jag min andra dejt med Niki. Här har vi gift oss. Här bodde vi stora delar av pandemin. Ett hus var man är den man är. Inga konstigheter. Här är även mina barn året runt. Här skapas deras barndomsminnen på samma plats som jag och mina syskon, min pappa och min fasters. Fint.

Kika med morfars kikare. Livrädd att kikaren ska falla i bitar, som det mesta som mina älskade pojkar sätter tassarna på.

Exempel på det: Häromdagen frågade barnen efter en soppåse som de behövde för att samla skräp. Jag gav en vanlig platspåse och blev genast misstänksam. Äldsta sonen kommer med påsen en stund senare, fylld med något. Meddelar att det är 100% sopor i påsen, att jag absolut inte får se innehållet. Det är viktigt. Han trycker ner påsen i kökssopen. Är glad när han går därifrån. SÅ BRA ATT INGEN BEHÖVER VETA VAD SOM FANNS I, säger han glatt. Direkt när han förvunnit in i rummet med sin bror öppnar jag påsen. Där låg min Louis Poulsen-bordslampa i bitar. Jahapp. Sopor. Tydligen har lillebror lekt sönder den och storebror har försökt sopa igen spåren.

Hur som. Här i Ingå har det varit kallt. Klädde på Penny Millas gamla jacka och hon var inte jätteimponerad.

Det har lekts med alla mina och mina syskons gamla leksaker. Beundrar mina föräldrar för att de har hela leksaker sparade. Förstår inte hur de har lyckats? Är det mina barn eller har leksaker idag sämre kvalitet?

Det har ätits blodapelsin i alla former. HUR ÄR DET SÅ GOTT?

Det är den nya bryggans första vinter. Med tanke på hur liknande bryggor på ön mittemot klarat isarna har vår än så länge mått väldigt bra. Ligger var den ska även om bron ner är ovanligt brant i och med det låga vattenståndet.

Isarna i år är en annan kategori.

Har äntligen återtagit en av mina favoritsysselsättningar i livet. Pussel. Före barnen föddes köpte jag en hel del pussel av samma Pusselkonstnär, Jan Van Haasteren. Idag är jag med i en pusselklubb med över 140 stycken gemensamma pussel av samma skapare. Tack till min faster Madde för skapandet av klubben.