-
Junis sista dagar
Sista dagarna innan vår familj gick från tre till fyra spenderades mesta dels hemma. Jag och Bernie var en natt i Ingå med mina föräldrar men förutom det gjorde vi i princip ingenting. Det var Nikis första vecka som pappaledig och vi gjorde små utflykter i närområdet, men inget desto mer avancerat.
Niki köpte fem kilo jordgubbar som försvann väldigt fort. Poff sa det.
När Bernie och jag var i Ingå över natten upptäckte B att han kunde ta sig ur sin spjälsäng. Tog därefter flera timmar att lägga honom vilket inte var sådär jätteroligt. Tänkte först att det bara gällde spjälsängen på landet i och med att den sängen var äldre och lägre, men några kvällar därpå när Bernie var lagd för kvällen och Niki och jag satt på baksidan och åt middag promenerade B glatt ut på terrassen, skuttade upp på matbordet och tog en potatis. Bara sådär. Det var väl där och då vi började inse att slutet på enkla snabba nattningar nu kommer att vara ett minne blott. Så har det varit sen den här kvällen.I och med att han klättrar ur har konceptet ”tralla lite och därefter somna själv” helt dött ut. Nu skuttar han glatt över om man inte sitter där och liksom sätter tillbaka honom direkt. Han har även börjat rymma på nätterna och är klarvaken och vill leka. Att somna om i vår säng går inte heller. Han bara härjar. Igår köpte vi en ny vanlig 90-säng till honom eftersom vi tänkte att då kan vi natta honom och ligga bredvid. Tog också en evighet och när han äntligen somnat föll han ur sängen, vilket i sig inte gjorde ont i och med att sängen saknar ben och vi lagt både kuddar och täcken längst med kanterna. Nästa gång vi gick in för att kolla till honom sov han på golvet i andra ändan av rummet. När vi lyfte tillbaka honom fick nattningsrundan börja om från början. Slutade med att Niki sov med honom. Ni som också har eller har haft extremt rörliga och klättriga barn. Hur har ni gjort med sängbyten och från att somna själv till att vägra ligga stilla? Lilla B började ju gå som nio månaders och sitter liksom aldrig still. Är ingen mysare om man säger så. What to do?
Annars så målade Niki om mittenrummet (kontoret/lllebrors framtida rum) blått. Blev fint. Nu behöver det bara lite mer inredning.
I och med det varma vädret har vi spenderat flera dagar på vår lokala lilla strand här på ön. Tar några minuter att gå och sen är man på väldens gulligaste lilla strand med brygga.
plutt!
Gravidkroppen och Bernie
På kvällarna har vi grillat och ätit ute på baksidan. Här har vi en flanksteak.
Mys.Ja sen blev det juli och då föddes mitt andra barn. Tänka sig.
-
Han är här
Idag är det lillebrors beräknade ankomst, men vår lilla man bestämde sig för att dyka en dag i förtid. 1.07.2021 föddes han 00:41 50 cm lång och 3,5 kilo stor. Större än sin storebrors födelsemått. Efter en snabb och intensiv entré är vi nu en liten familj på fyra. Så himla fint. Vi alla mår bra och är nu efter en natt på Scandic Mejlans hemma hos lilla B. Tack till min mamma som tog hand om storebror medan vi var borta. Skönt att allt har gått så bra.

-
Livets lugnaste midsommar
Hallå där. Äntligen söndag och den här veckan börjar lida mot sitt slut. En ganska jobbig vecka för min del som jag är glad snart är över. I början av veckan var jag ganska ledsen och kanske inte helt på topp. Är det något jag lärt mig av mina tio år som hobbybloggare så är att man ska hålla sig borta från tangenterna när den typen av läge är på. Blir inte alltid bättre av att dela med sig i alla lägen. Men sen blev det fredag och midsommar och allt blev bättre. Min man jobbade dessutom sin sista arbetsdag på sin arbetsplats i torsdags och från och med imorgon är han pappaledig till augusti. Hurra.
Vi firade midsommar bara Niki, jag och Bernie genom att grilla på vår terrass. I och med att jag nu är i veckan 40 vill vi hålla oss nära Kvinnokliniken. Inte så sugen på att dra ut på roliga fester i skärgården när ens kropp mer eller mindre är en tickande bomb. Då är det bättre att bara vara hemma. Igår kom min mamma hit för en natt för att hänga med oss.Planen är att hon ska ta hand om Bernie när jag ska föda. I och med att dom senast träffades i november kändes det bra att hon kom hit och umgicks lite. Så att lilla B vänjer sig vem hans mormor är. Tänk att jag bara har fem dagar kvar till BF. Hur hände det?
Funderar annars väldigt mycket på det här med förlossning som omföderska. Kommer det gå snabbare, när ska man åka in den här gången? Kommer jag gå över eller inte? Känns värkarbetet annorlunda när man redan fött tidigare? Ja, ni vet. Allt sånt. Hur var det för er som fött flera barn? Tell me.
Ps. Om jag suger på att uppdatera den bloggen de här sista dagarna av graviditeten så får ni gärna följa mig på instagram. @lineriets heter jag där. Välkomna.