Hejsan svejsan. Här sitter vi på flygplatsen i väntan på vårt plan till Oslo. Ligger lite efter i dagarna här känner jag så ska kämpa i kapp mig lite.

Dagen efter den stora festen tog jag och min bror våra partners till Santa Cruz för lite surfing. I slutändan var det bara jag och min bror Micke som surfade medan de andra två och senare i sällskap av Johanna hängde på stranden. Niki är nämligen väldigtväldigt rädd för hajar och Evelina tycker att allt vatten är kallt (även om jag mobbar henne för att jag tror att hon bara kan hundsim). Mickes och min surfing gick väl sådär. I början fann det lite vågor men stora delar av tiden gick ut på att sitta och vänta på dem. Till slut fanns det inga vågor alls och vi precis som alla andra coolingar fick släpa upp våra brädor på stranden och sola istället.

Efteråt gick vi ut och åt på en gammal klassisk italiens resturang i stan innan vi körde hem via Big Basin för att kika på lite mer stora träd. Överväger starkt att plantera ett red wood träd i Ingå. Dock kommer jag att vara stendöd långt tillbaka när trädet ens fått lite längd.

  Efter att vi kom tillbaka till huset spelade vi Catan. Helt klart mitt nya favorit sällskapsspel. Som monopol fast tusen gånger roligare. Köp det. Lovar att era kvällar på landet kommer att bli så roliga. Nu ska jag flyga flygplan. Mer uppdatering kommer ifrån Oslo.

Sista morgonen i Sequoia och jag och mostern vandrade ut i trädgården och plockade grape rakt från träden och skar upp till alla. Så goda. Har aldrig plockat grape från träden tidigare. Vilken smak, vilken storlek. Wow!Sen hoppade vi in i bilarna och körde i princip hela dagen för att ta oss tillbaka till Bay area. Väl framme i Johannas hus i Woodside (kullen ovanför Palo Alto) slängde vi upp väskorna och boade in oss för veckan.

Grillade fetaostbiffar på terassen och åt tillsammans med sallad, tsatsiki, och potatisklyftor. Vegetarianerna fick grillade räkor och lax. Efter middagen var vi alla ganska trötta. Vi har varit det varje kväll, trötta. Inga uppesittarkvällar precis. Å andra sidan vaknar vi väldigt tidigt varje morgon. Till och med sjusovarn Niki. 

Ny morgon och nytt program. Min syster flyttade till Kalifornien 2011 för att göra sin PHD för Stanford University. Nu, några år senare är hon nästan klar. Såpass klar att hon ansågs av sina professorer redo för att genomgå årets commencement ceremoni som endast sker en gång per år. Johanna kommer att opponera i slutet av sommaren men annars var hon såpass klar att han fick klä ut sig till en medeltidsfigur och gå fram när namnet ropades upp och få en röd bok i tassen. Så ja, min syster är så gott som klar PHD från en av världens bästa skolor. Att min syster (geniet) numera nästan är en doktor från Stanford får mig att pösa över av stolthet. Jag är så jäkla glad och stolt över Johanna. Tänk att någon så cool är min syster? Jag tänker ofta på henne när mitt liv skiter sig lite. Att hon kan göra precis vad som helst. varför skulle inte jag kunna göra samma sak? (ja, alltså inte helt samma sak, det skulle aldrig hända). Nej, men den där grejen att hon fått mig att förstå att ingenting är omöjligt om man bara vill det. Akademikern i familjen. Min älskade fantastiska vackra storasyster är inte bara min bästa vän utan också en förebild som visar vägen i livet. SÅ STOLT SYSTER HÄR HEJ. Älskar dig Johannis. Bara så att du vet. Tack för att du är du.

Själva ceremonin var lite av ett spektakel. Bachelor-kidsen körde all in på att ha roliga outfits på sig. Bland annat klädde de ut sig till pizzor. Kändes skönt att människor som är superbegåvade (du måste vara superbegåvad för att komma in på den här skolan) också kan lägga tid på att klä ut sig till helt onödiga saker. Fick mig ändå att känna mig lite bättre. Klädde ändå ut mig till ett tugummi under en sko på Halloween. Tänker att vi är lite lika. Ni vet. Arcada, Stanford….samesame. hehehehehehe.

Man får ju lite Harry Potter-känsla av alla dessa skojiga graduation outfits. Ville liksom ställa mig upp och skrika GOOOO DUMBLEDOOOORE! Möjligtvis lite olämpligt. Men å andra sidan gjorde kvinnan bakom oss på läktaren hela min familj halvdöva genom att skrika AMYYYYY hela tiden. Ja, Amy blev klar. Vi fattade det. Grattis grattis Amy. När får jag tillbaka min hörsel?Min mamma, min pappa och min moster var såklart lika stolta som jag. Gulliga ju?Ser inte det här lite ut som att han pratar om elevhemmens senaste poänger? I själva verket höll presidenten (antar att han är rektor i vårt språk) roligt rim för varje degree han gav ut. Man kan tydligen rimma väldigt mycket på degree.

Årets talare hette Sterling K. Brown och har gått på Stanford i slutet av 90-talet. Han är skådis och bland annat med i OJ Simpson serien på Netflix och This is us.Han verkade vara en smart typ. Efter den stora ceremonin kom Johanna ut från stadion och fick blommor. Såklart. Tänk att hennes outfit som består av en sorts klänning med sammetsarmar (som betyder att man är doktor) och mantel med två olika färger och hatt kostar lite på 1000 dollar. Say what? Vet ni vad man får för 1000 dollar? Bland annat får man den här. och har typ 800 över. Bara så ni vet.

Här har vi mina stolta föräldrar. Pappa gillar också kameror.

Sen promenerande vi i samlad (ganska långsam) trupp till ceremoni nummer två. Nu för fakultetens egen ceremoni. Nu var det förstår ni dags för ceremoni nummer två. Fakultetens egen. Kan hända att jag förstod 20% av talet som höll. Tycker dock att 20% av en professors tal i ett ämne jag har väldigt lite kunskap i var bättre än inga procent alls.  Jag var solig och grön. Möjligtvis lite trött också.  Här är vi. Jag och JohannisOch här hörrni. Här har vi oss alla tre syskon. Min bror som jag också är stolt över. Tänk på det när ni skaffar barn. Jag kan förstå att det där med att bara skaffa ett barn låter lockande. Men helt på riktigt. En av de finaste gåvorna du kan ge dina barn är syskon. Det finns inga som dom. Det finns få relationer som de man har till sina syskon. Är så otroligt tacksam över att ha de här två i mitt liv. Så tack M och P för det.

Efter hänget på skolan åkte vi hem till Johannas hus på kullen ovanför och ordnade fest. Det kom massa gäster och jag fotograferade inte ett dugg. Jag var så upptagen med att umgås och dricka vin förstår ni. Drömmen.

Hej alla midsommarfirare. Senast vi hördes var vi i en liten stad utanför Sequoia. Här vaknade vi upp och tog bilarna in i den stora nationalparken. Klättrade i berg, såg en liten björn (så söööt) och kramade stora träd. Tänk att dessa träd har stått här i tusentals år.Tänk vad de har sett, vilka perioder de upplevt. Donald Trump är bara en minimal sekund av deras liv. Skönt ändå med det perspektivet.

Är inte på det textproduktiva humöret idag. Däremot kommer det en del bilder. Plus flera inlägg när jag samlat ihop hela materialeriet. Kan ta en stund. Tills dess. Glad torsdagssommar till er.