Rutiner, doodlepäls, vår, rosépremiär och skolans kalla fisksås

De senaste dagarna har varit väldigt mycket business as usual.

Just nu jobbar jag mycket med rutiner. Lämna barnen, ta en promenad och sen slå sig ner med dagens agenda. Mina vardagsmorgnar börjar med två mackor, ett ägg och kaffe. Går samtidigt igenom min papperskalender och styr upp min dag. Vad ska göras, vad ska följas upp, vem ska jag träffa och när? En bra start på morgonen som gör att det inte känns så svårt att komma igång.

Ni som jobbar hemma mycket eller också är företagare vet att det krävs självdisciplin och då är det bra att ha strategier. Min är helt enkelt att börja långsamt men likadant varje dag. Aldrig börja med något stort utan börja med mindre och lättare. Oftast kommer man över det som känts som ett berg av bara farten. Börjar man med berget är risken att man aldrig kommer igång ordentligt.

Häromdagen upptäckte jag att Pennys päls började bli lite väl lång. Man märker när man hamnar där eftersom hon då börjar bli svår att borsta och lätt får lite toviga områden. Då får man boka tid hos hundfrisören. Man kan absolut själv trimma sin hund också, vilket är på min agenda. Misstänker bara att hundfrisören gör det lite bättre. Har en känsla att hon kommer att se ut som kusinen från landet efter mitt första försök.

Tillbaka från frisören kom hon med väldigt kort päls. Klart upprörd (skällde surt på mig) över sina 1 timme och 45 minuter med bad, trim och nagelklipp. Lätt kränkt men väldigt söt. I början bad jag hundfrisören att klippa hennes päls så att den var lite längre.

Numera ber jag om en centimeter och lite längre för huvud och svans. Det går annars så fort innan man hamnar i fluffet igen. Hon är relativt lätt att borsta och jag trodde att det skulle krävas väldigt mycket mer pälsvård än hon faktiskt behöver. Tror det beror på att hon har en såkallad vågig fleecepäls. Den lockiga varianten är svårare.

Jag vet att våren i det här landet kan komma och gå. Takatalvi (vinter comeback) är kanske något av det absolut värsta jag vet. Men just nu är jag så glad över den vår vi nu har. Ljuset, solen och alla plusgrader. Vill bara starta projekt, städa ut vintern, plantera och rensa. Nystart.

Snön på vår ö smälter, men isarna lär ännu ta lite mer tid på sig att gå.

Imorgon ska jag plocka fram lådcykeln. Det är dags att byta bromsarna, tvätta lådan och pumpa däcken. Cykeltider. Bernie fick även en Voom 4 i födelsedagspresent som han inte har testat ännu. Så är det att fylla år i slutet av november.

I fredags hade vi en AW med min Facebook-grupp Svenskar i Helsingfors på Bar Ludwig. Men före det tog jag och Niki ett glas rosé på vår nedre terrass. Rosépremiär är minsann ett starkt vårtecken.

Rosépremiär i solsken är en bra start på en fredag.

Sen blev det lördag. Niki åkte till Vierumäki med 20 killkompisar för någon form av träningstester. Jag och barnen åt vaniljyoghurt med blodapelsin och granola till frukost innan vi körde till Swinghill för årets näst sista skidskola.

Sen hade vi en lugn helg. Åt lax, besökte Helsingfors stads leksöndagar i Kvarnbäckens idrottshall.
Byggde lego, bastade, badade badkar och åkte på utflykt.

Ugnslax med citron, smörslungad potatis med dill, kall dillsås med gurka och gräddfil och gröna ärter.

Gjorde en kall sås som påminner lite om den man fick i skolan. Vet inte om ni som gick i finsk skola fick klassikern panerad fisk med kall vit sås? I svensk skola var det en väldigt vanlig förekommande rätt som ÄLSKADES av de flesta.

Skolans kalla vita fisksås.

2 dl gräddfil
3 msk majonnäs
3 tsk hackad inlagd gurka
1/2 pressad citron
Svartpeppar
Salt
1 kruka dill, hackad

Blanda ihop, Voila.