Mera snö har vi fått på sistone. Ibland har det varit svinkallt och ibland nästan plusgrader. Jag har sprungit i alla väder och alla underlag den senaste tiden. Har vant mig vid att fem kilometer i snö inte känns som fem kilometer på barmark. Helt olika saker. Men är stolt över mig själv hur jag sprungit på ändå. Oavsett -13 eller inte.

Ibland går jag runt i vår trädgård och funderar, planerar och drömmer om var jag ska gräva när snön och tjälen släppt. I slutet av förra året sågade Niki ner tre träd som alla var i dåligt skick och plötsligt fick jag lite mer plan yta, något man blir glad över när man bor på ett berg.

Har levt i stickade tröjor och tights. Aimn är tightsen som gäller i det här hushållet.

Lagat gnocci med tomatsås och burrata. Man steker gnocci i stekpanna ordentligt. Det här med att koka gnocci är ett dumt påfund som ni absolut genast ska sluta med.

Perfekta lördagsmaten när man vill äta något varmt, mjukt och vegetariskt.

Även om jag drömt om vår och sommar så är det något väldigt trevligt med tända-ljus-livet också.

Just det, det här finbesöket skojar man inte bort. Säg hej till Hedda 10 veckor. En golden i sportversion (jaktgolden)

Nikis hundfeber ökade med sådär 100 grader.

Så har vi röstat och fått en ny president. Niki och jag röstade på olika kandidater. Ni kan ju gissa vem som röstade på vem 🙂

Ingen helgfrukost, inget krispigt vin med tjejer på stan, inget kul barnprogram och egentligen inget kul alls. Det var den helgen det. Niki och jag åkte på en sväng magsjuka (hej noro). Vet ni hur svårt det är att rasta och ta hand om friska, energiska barn när man själv håller på att gå under? Inte, inte, inte kul. Lyckades få på båda barnen overaller igår och efter att ha tvingat ut dom så halvlåg jag på vår nedre terrass medan dom två energiknippena grävde runt i snön. Orkade knappt bry mig när dom rök ihop över diverse regler den äldre gjort upp som den yngre såklart inte efterföljde. Ni som vet, ni vet.

GOSH. Men nu mår vi bra. Niki woltade pizzor, mest för att vi inte orkade laga mat och kanske för att det var det första vi ätit på ett tag. Kändes lagom. Livet, livet.

Men okej, ny vecka, fler helger på inkommande. Förhoppningsvis har vi fått såpass många virus den senaste tiden att min och Louies tumisresa till Sverige om tio dagar blir av. Det hoppas vi verkligen. Men ska inte jinxa mer. Lite vidskeplig får man ändå lov att vara.